Skip to main content

Vinnaren av hållbarhetspriset 2024 – Världen finns här

  • Underliggande kategori: ROOT
  • Informationsägare: Arbetsmarknadsavdelningen
  • Kartzoom: 17

Världen finns här är ett projekt/arbetssätt, som i Falkenberg drivs med stor framgång av Margareta Kihlgren Karles. Projektet gör att människor lär sig mer om varandra över språk- och åldersgränser.

En porträttbild tagen inomhus. Margareta är klädd i blå blus och ler.

Margareta Kihlgren Karles. Foto: Privat

Juryns motivering

Världen finns här är ett inspirerande exempel på integration. Idén är att skolelever träffar människor i olika åldrar som har svenska som andraspråk. De samtalar kring olika teman som språk, demokrati och kultur. Världen finns här bidrar till stärkt sammanhållning i Falkenberg. 

Grattis! Vad är det för värld som finns här?

 Det är hela världen! Eller i alla fall människor av väldigt många olika nationaliteter. Projektet och arbetssättet Världen finns här har som mål att elevgrupper från SFI ska träffa andra elevgrupper och träna språket men alla som är med i våra utbyten ska vara delaktiga, lära sig saker om varandra och få ökad förståelse för varandras kulturer. Det är allt från fritids och grundskola till gymnasiet. 

Gynnar det språket också?

En viktig sak är såklart att eleverna på SFI får prata riktig svenska – inte så tydligt och långsamt som vi lärare gör på SFI. Det är så många nyanser man behöver bli bekväm med i språket. Det är grundbultarna – att människor ska lära känna varandras kulturer och att SFI-eleverna får träna sin svenska.

Hur kom du på idén?

 Jag har alltid brunnit för att bygga broar mellan människor, som till exempel en klassmormor/klassmorfar bland barnen då jag jobbade i grundskolan, och när jag började på vuxenutbildningen har jag organiserat olika samarbeten mellan olika elevgrupper sedan 2016. Men 2021 så blev jag kontaktad av Fatima Grönblad från Göteborg, som fått projektpengar från Allmänna arvsfonden och startat hemsidan ”Världen finns här”. Hemsidan är ett stöd och hjälp till lärare som gör det lätt och enkelt att jobba med integration, med färdiga förslag på lektioner som följer läroplanen och kopplar till våra olika styrdokument. Jag fick erbjudande om att vara samordnare för skolorna här i Falkenberg.

Är det en del av ditt vanliga lärarjobb?

Nej, det har finansierats på andra sätt. Under något år betalade VFH mina samordningsdagar men sedan sökte gymnasieläraren Eva Sundberg-Olausson och jag ett stipendium från Lärarstiftelsen i Sverige och fick det. Med dessa medel driver jag nu arbetssättet VFH vidare någon dag per månad. Falkenberg är den plats som hittills har flest samarbeten utanför Göteborg. Jag vill påpeka att vi gör detta tillsammans även om det är viktigt att någon driver det – men arbetssättet som gör det möjligt för lärare att jobba med detta i sin vardag är viktigast.

Vad är det största hindret?

Jag upplever att det ofta är tiden som är det största hindret, att tiderna ska funka för bägge parter. Det behövs inte särskilt mycket förberedelsetid. Det är enklare än vad många lärare tror!

 Vad händer en lektion?

Ofta träffas grupperna mellan två och sex gånger på en termin, de flesta ses två eller tre gånger. Båda grupperna är förberedda med frågor kring ett tema. Temana varierar, det kan vara hur det var att komma till Sverige från ett annat land, hur det är att vara ung i Sverige, att man berättar om sin skola eller skolan man gått på i hemlandet. Just nu pågår ett samarbete mellan vårdeleverna och deras kurs social omsorg och SFI. Där träffas grupperna under sex veckor och pratar om sagor, sägner och viktiga traditioner. En viktig sak är att ses i små grupper så att alla kommer till tals.

 Kan du berätta om något fint som hänt?

Det finns så många fina ögonblick! Ett besök på en F-6 skola på landet blev så fint, två av eleverna på skolan och SFI-eleven där sa så innerligt ”Hej då, så roligt det var att träffas, vi vill ses igen”. Och så är det så fantastiskt att se eleverna från SFI bli så glada när den svenska de lärt sig fungerar. De förstår. De blir förstådda. Deras självförtroende ökar!

 Hur kan den som läser det här bli bättre på integration?

 Den som är i skolans värld får gärna göra en intresseanmälan till: www.varldenfinnshar.se.  Annars finns det många andra bra integrationsprojekt i Falkenberg, som språkcaféen och Emma Widells tisdagspromenader. Många upplever att det är svårt att komma i kontakt med svenskar. Jag tänker också att vi kan våga vara lite bjussigare mot en kollega eller granne som kommer från ett annat land. Bjud in på en kopp kaffe, fråga om någon vill gå med ut på en promenad eller till något som händer i närheten. Gör något enkelt. Ni behöver inte bli bästisar eller ses många gånger. Och ni behöver inte ha så mycket gemensamt – för den som kan svenska är det värdefullt bara att prata om väder, vind och vad som skiljer kaffe och påtår.

 Hur känns det att ha fått kommunens pris?

 Jag är superglad, Världen finns här behöver lyftas och få mer uppmärksamhet så att fler kan vara med. Och det var tydligen åtta stycken som nominerat oss. Det var roligt att få berätta om det för politikerna, de var verkligen genuint intresserade.

Läs mer om Världen finns här.

Läs mer …Vinnaren av hållbarhetspriset 2024 – Världen finns här

  • Träffar: 321

Vinnaren av hållbarhetspriset 2023

  • Underliggande kategori: ROOT
  • Informationsägare: Kommunstyrelseförvaltningen
  • Kartzoom: 17
">

I filmen berättar Jan-Åke Jacobson om vattenkraftverket i Vessigebro.

Hur förvaltar man ett arv av vattenkraft från 1600-talet? Jan Åke Jacobson, som fått kommunens Hållbarhetspris 2023, ger det självklara svaret.

– Jag har tänkt hållbart. Innan vi började bygga frågade jag barnen om de ville ta över. Det här är inte ett projekt jag gör bara för mig, utan det är något vi gör i familjen.

Så här lyder motiveringen:

"Jan-Åke Jacobson gynnar både el och ål på Nedre Möllan i Vessigebro, där vattenkraft brukats sedan 1600-talet. Byggt i samklang med natur och kulturmiljö stod kraftverket klart 2016. Det har både ökat den fossilfria elproduktionen och gynnar ålens vandring i Lillån. "

Grattis, hur känns det att ha vunnit kommunens Hållbarhetspris? 

– Det är jättekul! Jag blev glad att bli nominerad och överraskad när jag vann. Det är tillfälligheter som gjort att jag är på den här anrika platsen. Jag flyttade till Vessigebro 1972, sedan har jag jobbat med energi på olika sätt i närområdet. Jag hjälpte förre ägaren med driften efter ett tag och 1987 fick jag erbjudandet att ta över. Det gäller att fånga de möjligheter som kommer i livet. 

Hur kom det sig att du började med el?

– Jag har alltid varit fascinerad av vatten och vattenkraft. Jag utbildade mig till elkraftingenjör på 60-talet. Först var jag helt inne på kärnkraft, sedan kom olyckan i Harrisburg. Den tänkte jag inte så mycket på, men Tjernobylolyckan 1986 skrämde mig och förstärkte min tro på förnybar energi. Den finns naturligt – vi behöver bara fånga den. Jag har jobbat med sol, vind, vatten och biogas.  

Jan-Åke Jacobson är en 80-åring fylld av energi som visar runt på Nedre Möllan. Energi i steget, energi i tankarna.

Vad är grejen med vattenkraft? 

– Det borde kanske heta något annat. Det är inte vattnet i sig, utan vi lånar vattnet en liten stund utan att fördärva det. Det är vattnets tyngd och jordens dragningskraft som gör att vi kan utvinna el. I grunden är det solen som gör arbetet – att vattnet avdunstar och regnar ner. Det är hållbar energi tack vare vattnets kretslopp. 

Är det hållbart även för ålar? 

– Nej, ålyngel strävar ju uppåt och kraftverk är i vägen. Därför har vi byggt en yngeltrappa, där vi kan samla in ålyngel när det är sådan temperatur att de vandrar. Sedan bär vi upp dem och släpper ut dem ovan kraftverket så att de kan fortsätta sin vandring. Vi har lyft 1402 i snitt per år med en topp på 2611 stycken 2019 efter torrårets 754 stycken 2018. När ålarna är vuxna och vill nedströms har vi ordnat att de fritt kan passera vid sidan om kraftverket. 

Hur gick det förra året, under elkrisen? 

–Vi hade mest bundna avtal, så ekonomisk var den ingen fördel. Men däremot blev det väldigt tydligt för oss att det är tryggt med närproducerad el. Vi levererar el till de flesta runtomkring, även om de har en annan leverantör på pappret. Och det är ju skönt för oss i familjen att vi har vår egen el – under Gudrun var det svart runt om men inte hos oss. 

Tänker ni hållbart på fler sätt? 

– Ett önskemål från grannarna var att vi skulle ge vatten i sin gamla sträckning åter, det gjorde vi. Och skogen här ovanför, den ser lite skräpig ut med alla fallna träd. Men det är för att det ska vara bra för insekter, fåglar och småvilt. Och så har vi planerat ekar, så att det blir en ekdunge i framtiden. Överskottsvärmen från generatorn använder vi för att värma huset. Och så är vi noga med underhåll, så att saker håller länge.  

Hur ser du på framtiden för kraftverket? 

– Det förra kraftverket höll i runt hundra år. Nu är tanken att det här ska hålla hundra år till, säger han. 

Läs mer …Vinnaren av hållbarhetspriset 2023

  • Träffar: 1672
Fråga Falkis

AI kan begå misstag. Kontrollera viktig information. Om Fråga Falkis