Skip to main content

Så här sköter vi stränderna

Kommunala badplatser

Badplatserna är grupperade i fyra grupper, grupp 1–4, där grupp 1 har högst service- och skötselnivå. Badplatserna som grupperas i grupp 1–3 räknas som kommunala badplatser och hit räknas badplatserna Bacchus, Skrea strand, Olofsbo, Ugglarp norra och västra, Ljungsjön, Nyhagasjön, Ätraforsdammen, Rosendal, Ugglarp Vassvik, Glommen, Ringsegård, Långasand, Lyngsjön, Sjönevadssjön, Horsasjön och Hjärtaredssjön.

I grupp 4 finns de badplatser som inte räknas som kommunala badplatser men där kommunen regelbundet tar badvattenprover enligt Havs- och vattenmyndighetens rekommendationer. Hit räknas badplatserna Hansagård, Stafsinge strand och Fegens samhälle.

Karta över badplatser

Använd vår webbkarta för att se den exakta utsträckningen av de kommunala badplatserna längs kusten. Klicka på symbolen längst upp till vänster för de olika kartlagren. Välj därefter att bocka för lagret "Kommunala badplatser - utsträckning" som finns under "Kultur och fritid".

Till webbkartan (öppnas i nytt fönster)


Grupperingen bestämmer vilken sorts tjänster och faciliteter som finns tillgängliga på varje badplats:

Gruppering

Figur 2. * Vintersäsong. EU= EU-bad. Ö= Övrigt bad enligt Havs- och vattenmyndigheten.

Basservice:

  • Toalett (vattentoalett eller torrtoalett) med minst en RWC
  • Parkering cykel
  • Parkering bil, med HCP
  • Brygga (gäller för insjöbad)
  • Skräphantering/papperskorg
  • Informationsskyltar & hänvisningsskyltar
  • Markerade gränser

Extraservice:

  • Umgängesytor
  • Lek
  • Idrott
  • Grillplats
  • Hopptorn
  • Badvattentemperatur
  • Dusch

Hantering av tång

Skötsel, anläggningar, aktiviteter och utrustning ska i så stor utsträckning som möjligt inte påverka naturmiljön negativt. Målsättningen är att gynna det rörliga friluftslivet utan negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Hantering av tång ska leda till att göra stranden mer fysiskt tillgänglig för badande besökare och på badplatser i grupp 1, 2 och 3. Under EU-badsäsong (21 juni-20 augusti) sker regelbunden tillsyn för att se över behovet av tångrensning.

Vi rensar endast bort tång från det nedre strandplanet och om vi har möjlighet att använda tången som en resurs. Det nedre strandplanet är ungefär två tredjedelar av det totala strandplanet räknat från vattenbrynet till sanddynerna. Rensning sker under veckorna 25-33. Vi rensar inte stränderna Rosendal och Sandkärr, på grund av bekämpning av kotula, en invasiv växt. Läs mer om hur vi bekämpar kotula.

Eftersom mängden tång kan variera kraftigt från år till år kan också användningen av den variera. Våra tångbönder tar hand om den allra största delen av den insamlade tången som de i sin tur använder som gödsel på sina åkrar. En del av tången kommer att sparas på kommunens växthus och användas som mulch i kommunens planteringar under hösten. Mulch är ett skyddande lager av organiskt material, som till exempel tång, som läggs ovanpå jorden för att bevara fukt, förbättra jordkvaliteten och minska ogräs. Tången på Skrea strand har även använts för att förstärka klitterna.

Vi arbetar med tång som jordförbättring och marktäckning i flera av våra planteringar.  Läs mer om hur vi arbetar med tång i planteringar.

Nedre strandplan
Bild som visar nedre strandplan.

Så här går det till

Under badsäsongen städar vi stränderna alla dagar i veckan. Vi städar stränderna manuellt. Vi tar bort skräp som inte hör hemma på en strand. Exempel på detta är förpackningar, glas och cigarettfimpar.

På de kommunala badstränderna hjälper idrottsföreningar till med strandstädningen alla dagar i veckan. Park- och kustpersonalen avlägsnar sand från ”spängerna”.

Utöver de kommunalt skötta badstränderna utmed kusten som beskrivs här finns det fler platser att bada och vistas på. En del av dessa ligger i naturvårdsområden där man måste ta hänsyn till djur och växter.

Vi ser också över alla insjöbad varje säsong och gör tillsyn minst en gång per vecka. Detta innefattar att klippa gräset, tömma papperskorgar, se över toaletter och kolla att badbryggor är hela och säkra.

Det är kultur,- fritids- och teknikförvaltningen som sköter om badplatserna.

Vi värnar om strandens naturliga miljö

Badstränderna är inte konstgjorda anläggningar utan naturmiljö med en fungerande ekologi. Därför anser vi att tång, molluskskal, stenar med mera hör till strandens naturliga miljö. Vi tar bort tång när det finns stora mängder som stör badlivet.

Döda djur

Av hygieniska skäl tar vi under badsäsongen även bort kadaver av döda djur, som sälar och tumlare. Kadaver rensas från badplatser i grupp 1 året runt. På de badplatser som innefattar även vintersäsong rensas kadaver året runt i anslutning till badområdet: stegen/trappan/rampen.

Ta med ditt skräp hem

Det är viktigt att alla som besöker stranden tänker på att ta med sitt skräp från stranden när man går hem. Det finns sopkärl på stränderna som är avsedda för plast, papper, matrester och dylikt. Om ett sopkärl är fullt är vi tacksamma om du inte lägger skräpet bredvid eftersom fåglarna snabbt sprider ut det över stranden. Ta hellre hem det och släng det i din egen soptunna.

Trasiga luftmadrasser, brassestolar och andra saker som inte hör hemma i sopkärlen måste du ta med hem. Konsekvensen om många slänger saker som inte hör hemma i kärlen blir att vi måste tömma dessa oftare, vilket gör att till exempel skottning av sand hamnar längre ner på prioriteringslistan

Toaletter vid badplatser

Toaletterna städas alla dagar i veckan flera gånger per dag. Ibland kan det upplevas som att det inte är städat för att golvet är sandigt, men eftersom vi städar genom att spola golvet förs det snabbt in ny sand.

Alla toalettbyggnader, både vid kommunala bad och vid övrig kust, har fått ett anläggningsnummer. På skyltningen står det att toaletten är kommunal, om den har begränsad öppettid och telefonnummer för felanmälning. Anläggningsnumret hjälper dig att felanmäla rätt toalett för snabb åtgärd.

 
Fråga Falkis

AI kan begå misstag. Kontrollera viktig information. Om Fråga Falkis