Här kan du hitta svaren på några av de vanligaste frågorna, felanmälningar eller synpunkter som vi får in till kommunen. Om du inte hittar svaret på din fråga här nedanför kan du göra en felanmälan eller lämna en synpunkt.
FAQ
Områden
Hur sköter kommunen borttagning av tång på stränderna?
Badstränderna är inte konstgjorda anläggningar utan naturmiljö med en fungerande ekologi. Därför anser vi att tång, molluskskal, stenar med mera hör till strandens naturliga miljö. Vi tar bort tång när det finns stora mängder som stör badlivet.
Hantering av tång ska leda till att göra stranden mer fysiskt tillgänglig för badande besökare och rensas inte regelbundet utan när behov finns. Under EU-badsäsong (21 juni-20 augusti) sker regelbunden tillsyn för att se över behovet av tångrensning. Tång är en naturlig del av stranden och rensas enbart från det nedre strandplanet, aldrig i vattnet, vattenbrynet eller det övre strandplanet.
Vi rensar tång på alla kommunala badplatser men inte på Bacchus eller norra Rosendal.
- På Bacchus sker ingen tångrensning utöver att vi rengör badtrapporna.
- På Rosendals havsbad växer den invasiva arten Strandkotula. Länsstyrelsen genomför bekämpning här och därför finns särskilda förhållningsregler kring tånghanteringen på stranden. Tången ligger kvar på den norra delen av stranden. För att underlätta för de som vill bada gör vi stranden på den södra delen av Rosendal och Sandkärr mer tillgänglig genom att ta bort tången därifrån under EU badsäsong (21 juni - 20 augusti).
Här kan du läsa mer om vi hanteringen av strandkotula och tångrensningen på Rosendals havsbad.
Vad händer med tången som tas bort från stränderna?
Eftersom mängden tång kan variera kraftigt från år till år kan också användningen av den variera. Våra tångbönder tar hand om den allra största delen av den insamlade tången som de i sin tur använder som gödsel på sina åkrar. En del av tången kommer att sparas på kommunens växthus och användas som mulch i kommunens planteringar under hösten. Mulch är ett skyddande lager av organiskt material, som till exempel tång, som läggs ovanpå jorden för att bevara fukt, förbättra jordkvaliteten och minska ogräs. Tången på Skrea strand har även använts för att förstärka klitterna.
Blir det spänger på den välanvända passagen vid Västanvindsvägen rakt nedanför Skrea Camping?
Just den passagen vid Västanvindsvägen nedanför campingen är för brant för vår maskin som vi använder när vi lägger ut spängerna. Tyvärr måste vi av säkerhetsskäl sluta placera ut spänger på den nedfarten. Det finns en risk att maskinen kan välta på grund av den branta lutningen. Därför har vi skyltat om och hänvisar istället till de anlagda nedfarterna bredvid, cirka 100 meter bort.
Var informerar kommunen om badvattenkvaliteten?
Dagsfärsk information om badvattenkvaliteten hittar du på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Om vi avråder från bad sätter vi upp skyltar vid nedgångarna till badplatsen samt gör servicemeddelanden på kommunens webbplats.
Badplatser och kvalitet på badvatten i Falkenbergs
kommun (Havs- och vattenmyndigheten)
På vilka platser får man ha hundar på stranden och vilka regler gäller för hundbadzonerna?
Falkenbergs kommun har tre kommunala hundbadzoner. En i Olofsbo, en på Skrea strand och en i Ugglarp Vassvik. Håll hunden kopplad både på stranden och i vattnet för att alla ska trivas. Hundförbud och hundbadzoner regleras i Falkenbergs kommuns lokala ordningsföreskrifter.
Får hästar vistas på kommunala badplatser?
Nej, hästar får inte vistas på kommunala badplatser mellan 15 maj och 15 september.
Får man parkera på stranden i Falkenbergs kommun?
Ja, på delar av Ugglarp Vassvik och Ringsegård får du parkera.
Hur hanterar kommunen döda djur på stränderna?
Så fort vi får kännedom om kadaver på stranden plockar vi bort dessa på kommunala badplatser under sommarsäsongen (v.17 - 38). Inom naturreservat är det Länsstyrelsen som har ansvar för detta.
Hur ofta städas stränderna och hur ofta utförs soptömning längs kusten?
På Skrea strand och Olofsbo, där flest människor vistas, städas skräp från stranden sju dagar i veckan under perioden v. 25 - 32.
Sopkärlen längs kusten töms var tredje dag och sopkärlen på insjöbaden töms var 14:e dag. Våra stora tre kubiks kärl längs Klittervägen töms efter behov och ibland så ofta som tre dagar i veckan under högtryck.
När är de offentliga toaletterna vid kusten öppna och hur ofta städas de?
De offentliga toaletterna är öppna under sommarsäsong mellan den 1 maj till den 30 september.
Vattentoaletterna städas två gånger om dagen, sju dagar i veckan och torrtoaletterna städas en gång om dagen, fem dagar i veckan.
Varför är inte badtermometern igång på Skrea brygga?
Badtermometern är avstängd på grund av att den varit trasig och i behov av reparation. Nya delar är beställda och vår förhoppning är att den ska vara igång inom kort.
Varför är badrampen på Skrea brygga stängd?
Badrampen var avstängd eftersom en durkplåt hade blåst sönder. Den har nu blivit lagad och är monterad, så badrampen på Skrea brygga är öppen igen.
Vid bevattningsförbud, hur sköter kommunen bevattningen av planteringar och planer?
Kommunen använder åvatten eller dagvatten för bevattning, inte dricksvatten. Därför kan vi vattna planteringar och planer som vanligt.
Varför vattnar kommunen när det har regnat eller fortfarande regnar?
Det finns flera anledningar till att vi använder vattenbilarna och vattnar träd eller planteringar. För det första räcker regnet inte alltid till. De träd och planteringar vi nyligen etablerat behöver extra vatten, och jorden kan ta upp mer fukt om den redan är fuktig. Sommarblommorna behöver extra näring för att fortsätta blomstra vackert för alla som vill njuta av dem. Stora blad och liknande hindrar även regnet från att tränga ner i jorden. Och tänk vad bra att vi kan använda vatten från Ätran i vår stad för att ta hand och underhålla den.
Hur ofta klipps gräset?
Säsongen för gräsklippning beräknas mellan den 1 maj till den 31 oktober. Säsongen delas in i två perioder: för- och eftersäsong.
Gräsytorna är indelade i olika skötselklasser utifrån användningsområde, markens förutsättningar och med fokus på biologisk mångfald och hållbarhet. Det innebär att gräsytorna har olika skötsel och vissa klipps oftare än andra. Gräsytor som har hög skötsel klipps i snitt så ofta som var 5:e dag, exempelvis finparksytor. Ytor för vistelse, lek och aktivitet klipps i snitt en gång i veckan och under eftersäsongen minskar detta intervall till var 14:e dag. Andra gräsytor, utan vistelse, klipps mer sällan så som en gång i månaden eller till och med ett par gånger per år. Dessa ytor har inte samma förutsättningar eller användningsnivå och klipps bland annat mer sällan för den biologiska mångfaldens skull.
Hur ser kommunen på att anlägga farthinder på vägar?
Vi får många önskemål om trafiksäkerhetshöjande åtgärder, men är restriktiva med att anlägga farthinder och fokuserar på de vägar som har störst behov. Vi prioriterar i första hand farthinder vid skolor och andra stora målpunkter där många oskyddade trafikanter rör sig, som till exempel vid idrottshallar. Om farthinder inte är aktuellt att bygga kan du i stället ansöka om blomlådor.
Hur resonerar kommunen kring att anlägga övergångsställen som en säkerhetsåtgärd?
Övergångsställen är främst till för att öka framkomligheten för gående som ska korsa en väg. Det ska vara så pass mycket trafik på gatan att det är svårt att ta sig över utan stöd av ett övergångsställe. När vi anlägger ett övergångsställe måste vi även se till att hastigheten kan sänkas, så att människor kan korsa tryggt. Ett övergångsställe utan hastighetssäkring kan skapa en falsk trygghet och leda till att du förlitar dig på det, i stället för att kontrollera att vägen är fri. Att bygga övergångsställen utan hastighetssäkring ökar olycksrisken för både oskyddade trafikanter och bilister.
Hur ser kommunen på användning av trafikspeglar?
Vi anser att trafikspeglar är en nödlösning och rekommenderar därför inte denna typ av säkerhetsåtgärd. Detta på grund av att spegeln kan lura den som tar den till hjälp för att kunna köra ut på vägen. Det beror på att bilarna som syns i spegeln ser ut att vara längre bort än de egentligen är. Det kan också vara svårt att bedöma deras hastighet. Under vintern gör frosten dessutom ofta att spegeln inte går att använda.
Vem ansvarar för tågtrafiken på rälsen genom Falkenberg?
Falkenbergs kommun ansvarar för industrispåret, även kallat sidospåret, som går mellan hamnen och bangården i Falkenberg längs Kvekatorpsvägen. Vi bestämmer till exempel öppettiderna för när godståg får köra på industrispåret. Trafikverket äger spåret från bangården vid Schubergsvägen till Västkustbanan och styr tiderna för när tåg får köra på deras tågspår.
Industrispårskarta
Industrispårskartan visar stoppbock, växlar, vägsignaldosor samt de olika spårområdena på Falkenbergs kommuns industrispår.
Varför har kommunen inte snöröjt eller halkbekämpat överallt?
I Falkenbergs kommun ansvarar vi för vinterväghållningen i centralorten, medan vägföreningar eller Trafikverket tar hand om vägarna utanför centralorten. Under vinterväglag arbetar vi tillsammans med vår entreprenör för att göra gatorna så säkra som möjligt.
Du kan vara säker på att vi är ute och plogar med alla våra resurser tills dess att kommunens gator och vägar är plogade och framkomliga. Ibland, när det snöar utan uppehåll, kan det se ut som att vi inte plogat alls, trots att vi plogade för bara en kort stund sedan.
Vi är medvetna om behoven och önskemålen kring snöröjning och halkbekämpning, men det kan vara svårt att hålla alla gator i det skick som önskas när vädret är besvärligt. Var försiktig, använd gärna broddar på skorna och ta god tid på dig när du vistas utomhus.
Här kan du läsa mer om hur vi prioriterar och sköter vinterväghållningen.
Hur arbetar ni med övervakning av parkeringar?
Vi övervakar parkeringar i hela Falkenbergs kommun enligt trafikförordningen och lokala trafikföreskrifter. Alla överträdelser behandlas lika, oavsett typ. Det som skiljer olika överträdelser åt är felparkeringsavgiften, där allvarligare överträdelser har en högre avgift.
Hur används reglerna för p-skiva?
Trafikförordningen reglerar hur en p-skiva ska användas. Det är alltså inte en kommunal regel utan en förordning som beslutats av riksdagen. Enligt kapitel 3, 49a § punkt 3, ska du ställa in p-skivan på den närmast följande halvtimmen från den tidpunkt då fordonet parkerades. Om du parkerar innan en tidsbegränsning börjar gälla, ska skivan ställas in på den tidpunkt när begränsningen träder i kraft, om bilen står kvar efter detta.
Exempel: Om tidsbegränsningen börjar kl. 9.00 och du parkerar kl. 8.15, ska p-skivan ställas in på 9.00. Om du istället parkerar kl. 10.10, ska skivan ställas in på 10.30.
Finns det undantag för personer med rörelsehinder när det gäller användning av p-skiva?
Det finns inga undantag för p-skiva i trafikförordningen för personer med rörelsehinder. På en plats där p-skiva krävs ska du alltid använda p-skiva tillsammans med ditt parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Tidigare beslut om avgiftsfri parkering togs främst för att det var svårt att nå parkeringsautomaterna och betala med mynt. Eftersom p-skivan ligger i bilen och är lätt att använda, krävs inga särskilda undantag.
Är tidsbegränsningen kortare än tre timmar får du parkera i max tre timmar med ditt parkeringstillstånd för rörelsehindrad.
På en parkeringsplats där tidsbegränsningen enligt lokal trafikföreskrift är mellan tre och 24 timmar får du parkera i max 24 timmar med ditt PRH-tillstånd.
Observera att dessa regler gäller oavsett om p-skiva ska användas eller inte.
Varför finns ingen markering av parkeringsrutor längs gator?
Det främsta skälet till att vi inte markerar parkeringsrutor är att bilarnas storlek varierar mycket. Om vi skulle markera rutor måste de anpassas till de största bilarna, vilket skulle göra att parkeringen används mindre effektivt. Det måste nämligen gå "jämt upp" med antalet rutor i förhållande till hur lång hela parkeringen är. För att få den mest effektiva användningen av parkeringar längs gator gör man därför bara en början och ett slut för hela parkeringen.
Kan jag få dispens för att parkera på gång- och cykelbanor?
Vi ger aldrig några dispenser för att parkera på gång- eller cykelbanor då dessa är avsedda för oskyddade trafikanter. Vi hänvisar dig till de parkeringar och lastplatser som finns i närheten.
Vad gäller för husbilar i Falkenbergs kommun?
I Falkenbergs kommun finns många campingplatser dit husbilsägare kan åka för att tömma sitt grå- och svartvatten samt fylla på dricksvatten. Det finns även möjlighet att göra detta på rastplatser längs statliga vägar. Vi ser därför att behovet för husbilsägare är tillgodosett. Enligt kommunens lokala ordningsföreskrifter § 15 får inte camping ske på offentlig plats. Camping definieras även som övernattning i fordon (bil, husvagn, husbil och liknande). Då det trots detta varit problem med övernattning i fordon har det stärkts upp med förbud nattetid på vissa attraktiva platser. De ställplatser som finns idag drivs inte i kommunal regi utan av campingplatser eller av ideella föreningar.
Hur regleras användningen av allmän plats?
Användande av offentlig plats regleras av ordningslagen och det är polisen som är tillståndsgivare och har tillsynen av att ordningslagen följs.
När det gäller utformning och placering av olika anordningar, till exempel trottoarpratare, gäller kommunens riktlinjer. Här kan du läsa kommunens riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats.
Vad gäller för affischering på allmän plats?
Du får inte sätta upp skyltar, affischer eller liknande på kommunens mark utan tillstånd. Det innebär bland annat belysningsstolpar, vägmärken, fasader till byggnader, i tunnlar och på broar eller andra platser som utgör eller vetter mot allmän plats.
Här kan du läsa kommunens riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats.
Det är tillåtet att med tillstånd marknadsföra tillfälliga kultur-, nöjes- eller idrottsarrangemang men inte för reklam eller marknadsföring.
Enligt Vägmärkesförordningen, kapitel 1, 5 §, står det: ”Ett vägmärke, en annan anordning för anvisningar för trafiken, en stolpe eller motsvarande som är avsedd att bära upp eller visa ett märke eller en anordning får inte förses med någonting som saknar samband med märkets eller anordningens ändamål. Förordning (2017:923).” Skyltar eller affischer som sätts på vägmärken kan därför resultera i en polisanmälan för brott mot vägmärkesförordningen.
Hur arbetar kommunen med att sätta upp laddstolpar?
Det pågår ett arbete i kommunen om var det ska finnas laddstolpar och vilka aktörer som ska driva dessa. Det kan enbart bli aktuellt på kvartersmark som är avsedd för parkering. Det finns i nuläget ett fåtal stolpar på allmän plats som hanteras av kommunens energibolag. Vi bedömer att kommunen inte kan upplåta offentliga parkeringsplatser till företag då detta inte är kortvarigt vilket en sådan upplåtelse ska vara.
Tillåter kommunen privata installationer på offentlig mark?
Vi får ibland frågor om att göra privata installationer på offentlig mark, bland annat på gångbanor utanför fastigheter. Detta är något vi i stort sett aldrig tillåter. I gatan finns en stor mängd ledningar för VA, el, fjärrvärme med mera och i gaturummet ska det finnas plats för bland annat belysning, träd, cykelställ och busshållplatser. Det skulle bli en ohållbar situation om även installationer från fastigheter utförs i gaturummet.
Vad gäller för gatumusikanter?
Du får spela akustisk musik i högst en timme på samma plats. Vill du fortsätta, behöver du byta till en ny plats utom hörhåll från den förra. Ljudförstärkare och högtalare får inte användas utan polistillstånd.
Vilka regler gäller när kommunen ställer upp egna anordningar, som till exempel en informationsskylt om sommargågata?
Vi ställer upp informationsskyltar om sommargågata för att informera om att gågata gäller. Skylten är uppställd för att förstärka vägmärket eftersom många bilförare missar att det är sommargågata. Det innebär en säkerhetsrisk när fordon kör där fotgängare tror att de promenerar på en gågata. Beslutet att sätta ut informationsskyltar togs för att skydda fotgängare som vistas på våra gågator.
Kommunens egen användning av offentlig plats kan ibland vara befriad från krav på tillstånd. För att vara tillståndsfritt måste kommunen använda platsen för att fullgöra sitt ansvar som förvaltare av den offentliga platsen.
