Här kan du hitta svaren på några av de vanligaste frågorna, felanmälningar eller synpunkter som vi får in till kommunen. Om du inte hittar svaret på din fråga här nedanför kan du göra en felanmälan eller lämna en synpunkt.
FAQ
Badplatser
Hur sköter kommunen borttagning av tång på stränderna?
Badstränderna är inte konstgjorda anläggningar utan naturmiljö med en fungerande ekologi. Därför anser vi att tång, molluskskal, stenar med mera hör till strandens naturliga miljö. Vi tar bort tång när det finns stora mängder som stör badlivet.
Hantering av tång ska leda till att göra stranden mer fysiskt tillgänglig för badande besökare och rensas inte regelbundet utan när behov finns. Under EU-badsäsong (21 juni-20 augusti) sker regelbunden tillsyn för att se över behovet av tångrensning. Tång är en naturlig del av stranden och rensas enbart från det nedre strandplanet, aldrig i vattnet, vattenbrynet eller det övre strandplanet.
Vi rensar tång på alla kommunala badplatser men inte på Bacchus eller norra Rosendal.
- På Bacchus sker ingen tångrensning utöver att vi rengör badtrapporna.
- På Rosendals havsbad växer den invasiva arten Strandkotula. Länsstyrelsen genomför bekämpning här och därför finns särskilda förhållningsregler kring tånghanteringen på stranden. Tången ligger kvar på den norra delen av stranden. För att underlätta för de som vill bada gör vi stranden på den södra delen av Rosendal och Sandkärr mer tillgänglig genom att ta bort tången därifrån under EU badsäsong (21 juni - 20 augusti).
Här kan du läsa mer om vi hanteringen av strandkotula och tångrensningen på Rosendals havsbad.
Vad händer med tången som tas bort från stränderna?
Eftersom mängden tång kan variera kraftigt från år till år kan också användningen av den variera. Våra tångbönder tar hand om den allra största delen av den insamlade tången som de i sin tur använder som gödsel på sina åkrar. En del av tången kommer att sparas på kommunens växthus och användas som mulch i kommunens planteringar under hösten. Mulch är ett skyddande lager av organiskt material, som till exempel tång, som läggs ovanpå jorden för att bevara fukt, förbättra jordkvaliteten och minska ogräs. Tången på Skrea strand har även använts för att förstärka klitterna.
Blir det spänger på den välanvända passagen vid Västanvindsvägen rakt nedanför Skrea Camping?
Just den passagen vid Västanvindsvägen nedanför campingen är för brant för vÃ¥r maskin som vi använder när vi lägger ut spängerna. Tyvärr mÃ¥ste vi av säkerhetsskäl sluta placera ut spänger pÃ¥ den nedfarten. Det finns en risk att maskinen kan välta pÃ¥ grund av den branta lutningen. Därför har vi skyltat om och hänvisar istället till de anlagda nedfarterna bredvid, cirka 100 meter bort. Â
Var informerar kommunen om badvattenkvaliteten?
Dagsfärsk information om badvattenkvaliteten hittar du på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Om vi avråder från bad sätter vi upp skyltar vid nedgångarna till badplatsen samt gör servicemeddelanden på kommunens webbplats.
Badplatser och kvalitet på badvatten i Falkenbergs
kommun (Havs- och vattenmyndigheten)
På vilka platser får man ha hundar på stranden och vilka regler gäller för hundbadzonerna?
Falkenbergs kommun har tre kommunala hundbadzoner. En i Olofsbo, en på Skrea strand och en i Ugglarp Vassvik. Håll hunden kopplad både på stranden och i vattnet för att alla ska trivas. Hundförbud och hundbadzoner regleras i Falkenbergs kommuns lokala ordningsföreskrifter.
Får hästar vistas på kommunala badplatser?
Nej, hästar får inte vistas på kommunala badplatser mellan 15 maj och 15 september.
Får man parkera på stranden i Falkenbergs kommun?
Ja, pÃ¥ delar av Ugglarp Vassvik och RingsegÃ¥rd fÃ¥r du parkera.Â
Hur hanterar kommunen döda djur på stränderna?
Så fort vi får kännedom om kadaver på stranden plockar vi bort dessa på kommunala badplatser under sommarsäsongen (v.17 - 38). Inom naturreservat är det Länsstyrelsen som har ansvar för detta.
Hur ofta städas stränderna och hur ofta utförs soptömning längs kusten?
På Skrea strand och Olofsbo, där flest människor vistas, städas skräp från stranden sju dagar i veckan under perioden v. 25 - 32.
Sopkärlen längs kusten töms var tredje dag och sopkärlen på insjöbaden töms var 14:e dag. Våra stora tre kubiks kärl längs Klittervägen töms efter behov och ibland så ofta som tre dagar i veckan under högtryck.
När är de offentliga toaletterna vid kusten öppna och hur ofta städas de?
De offentliga toaletterna är öppna under sommarsäsong mellan den 1 maj till den 30 september.
Vattentoaletterna städas två gånger om dagen, sju dagar i veckan och torrtoaletterna städas en gång om dagen, fem dagar i veckan.
Varför är inte badtermometern igång på Skrea brygga?
Badtermometern är avstängd pÃ¥ grund av att den varit trasig och i behov av reparation. Nya delar är beställda och vÃ¥r förhoppning är att den ska vara igÃ¥ng inom kort.Â
Varför är badrampen på Skrea brygga stängd?
Badrampen är avstängd med anledning av att en durkplåt har blåst sönder. Denna är nu på lagning och vår förhoppning är att kunna öppna badrampen inom kort. Durkplåten är planerad att monteras under vecka 26.
Bevattning
Vid bevattningsförbud, hur sköter kommunen bevattningen av planteringar och planer?
Kommunen använder åvatten eller dagvatten för bevattning, inte dricksvatten. Därför kan vi vattna planteringar och planer som vanligt.
Varför vattnar kommunen när det har regnat eller fortfarande regnar?
Det finns flera anledningar till att vi använder vattenbilarna och vattnar träd eller planteringar. För det första räcker regnet inte alltid till. De träd och planteringar vi nyligen etablerat behöver extra vatten, och jorden kan ta upp mer fukt om den redan är fuktig. Sommarblommorna behöver extra näring för att fortsätta blomstra vackert för alla som vill njuta av dem. Stora blad och liknande hindrar även regnet från att tränga ner i jorden. Och tänk vad bra att vi kan använda vatten från Ätran i vår stad för att ta hand och underhålla den.
Grönytor
Hur ofta klipps gräset?
Säsongen för gräsklippning beräknas mellan den 1 maj till den 31 oktober. Säsongen delas in i två perioder: för- och eftersäsong.
Gräsytorna är indelade i olika skötselklasser utifrån användningsområde, markens förutsättningar och med fokus på biologisk mångfald och hållbarhet. Det innebär att gräsytorna har olika skötsel och vissa klipps oftare än andra. Gräsytor som har hög skötsel klipps i snitt så ofta som var 5:e dag, exempelvis finparksytor. Ytor för vistelse, lek och aktivitet klipps i snitt en gång i veckan och under eftersäsongen minskar detta intervall till var 14:e dag. Andra gräsytor, utan vistelse, klipps mer sällan så som en gång i månaden eller till och med ett par gånger per år. Dessa ytor har inte samma förutsättningar eller användningsnivå och klipps bland annat mer sällan för den biologiska mångfaldens skull.