Skip to main content

Ojämlika livsvillkor påverkar samhället på många sätt

Livsvillkoren för svenskarna har generellt förbättrats under de senaste 100 åren, med ökad hälsa och högre inkomster. Jämlikheten är fortfarande internationellt sett hög i Sverige, men skillnaderna i inkomster och framför allt förmögenheter har ökat väldigt snabbt.  

Klyftorna ökat, både vad gäller ekonomi och boendesituation. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna har snabbt ökat, och etnisk boendesegregation har ökat, särskilt bland människor med bakgrund från länder utanför Europa. Skolsegregationen har också ökat, sociala klassresor är ovanliga och arbetsplatser blir alltmer uppdelade mellan akademiker och lågutbildade. När människor från olika klasser och grupperingar sällan möts, så minskar förutsättningarna för att göra sociala klassresor. Människor med sämre livsvillkor, inklusive de utsatta för ekonomiskt och socialt lidande, blir fler.

Ojämlikhet inte bra för någon

Kriminalitet och våld har ökat i vissa områden och de som oftast drabbas har inte möjlighet att flytta. Samhället blir också mindre förlåtande mot dem som har svårt att klara av ekonomi och teknik. Ökade skillnader i livsvillkor påverkar naturligtvis de människor som är mest ekonomiskt och socialt utsatta på ett negativt sätt. Forskningen visar också på att stor ojämlikhet även har en negativ påverkan på dem som har det bäst.

Svårare för kommuner att klara sitt uppdrag

Stora skillnader i livsvillkor innebär att hela samhället utsätts för slitningar i form av ökat kriminalitet, färre gemensamma värderingar, lägre tillit, ökad ohälsa och att ansvaret och engagemanget för samhällets gemensamma riskerar att minska. Ökande skillnader i livsvillkor mellan människor kan också innebära att kommuner och regioner kan få svårare att klara av sitt uppdrag, exempelvis att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet för alla.

Hur påverkar det oss i Falkenberg?  

Erika Erlingsson, utvecklingsledare i staben för hållbar utveckling, ser flera områden vi behöver jobba med. Gemensamt är att samhället behöver bli mer inkluderande. Hon tar som exempel att det i Falkenberg finns bostadsområden som sticker ut. Där är hälsa, välbefinnande, utbildningsnivå och inkomster betydligt lägre än i Falkenberg i snitt. Det är områden där många är socionomsiskt utsatta och saknar jobb. En grupp som står särskilt långt från arbetsmarknaden är personer födda utanför Sverige, och framför allt utanför EU. Det tar i genomsnitt cirka 8 år för en man född utanför Sverige att få ett arbete, och nästan dubbelt så lång tid (15 år) för kvinnor födda utanför Sverige.

– Kommunen och näringslivet behöver kompetens och arbetskraft, så här behöver samhället och systemen förändras i grunden så att den tiden blir kortare, säger Erika Erlingsson, utvecklingsledare i staben för hållbar utveckling.

Många som jobbar

På det stora hela har hallänningarna hög sysselsättning. Halland har den tredje högsta medianinkomsten i riket - men också den högsta löneskillnaderna mellan kvinnor och män jämfört med andra län.

– Män med gymnasieutbildning tjänar lika mycket som kvinnor med högskoleutbildning! Vi har alltså ojämställda arbetsvillkor på arbetsmarknaden. Det finns finns inga snabba, enkla lösningar utan här behöver samhället och kommunen vara föregångare och arbeta på olika sätt för att lyckas med inkludering och utjämna skillnaderna mellan olika grupper.

Mer inkludering

Vi behöver också arbeta långsiktigt förebyggande och främjande för våra barn och unga. Ungas delaktighet i samhällsutvecklingen, mätt till exempel i valdeltagande, är för första gången på nedgående.

– Vi kan inte ta demokratin för given utan behöer hitta sätt att inkludera samtliga invånare; oberoende av kön, ålder, etnicitet eller socioekonomisk status.