Livsvillkoren för svenskarna har generellt förbättrats under de senaste 100 åren, med ökad hälsa och högre inkomster. Jämlikheten är fortfarande internationellt sett hög i Sverige, men skillnaderna i inkomster och framför allt förmögenheter har ökat väldigt snabbt.
Klyftorna ökat, både vad gäller ekonomi och boendesituation. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna har snabbt ökat, och etnisk boendesegregation har ökat, särskilt bland människor med bakgrund från länder utanför Europa. Skolsegregationen har också ökat, sociala klassresor är ovanliga och arbetsplatser blir alltmer uppdelade mellan akademiker och lågutbildade. När människor från olika klasser och grupperingar sällan möts, så minskar förutsättningarna för att göra sociala klassresor. Människor med sämre livsvillkor, inklusive de utsatta för ekonomiskt och socialt lidande, blir fler.
Ojämlikhet inte bra för någon
Kriminalitet och våld har ökat i vissa områden och de som oftast drabbas har inte möjlighet att flytta. Samhället blir också mindre förlåtande mot dem som har svårt att klara av ekonomi och teknik. Ökade skillnader i livsvillkor påverkar naturligtvis de människor som är mest ekonomiskt och socialt utsatta på ett negativt sätt. Forskningen visar också på att stor ojämlikhet även har en negativ påverkan på dem som har det bäst.
Svårare för kommuner att klara sitt uppdrag
Stora skillnader i livsvillkor innebär att hela samhället utsätts för slitningar i form av ökat kriminalitet, färre gemensamma värderingar, lägre tillit, ökad ohälsa och att ansvaret och engagemanget för samhällets gemensamma riskerar att minska. Ökande skillnader i livsvillkor mellan människor kan också innebära att kommuner och regioner kan få svårare att klara av sitt uppdrag, exempelvis att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet för alla.
Hur påverkar det oss i Falkenberg?
Hanna Erixon, utvecklingsledare inom social hållbarhet, lyfter fram vikten av att arbeta mot ett mer inkluderande samhälle för att främja hälsa och delaktighet för alla. Hon lyfter fram att det finns bostadsområden i Falkenberg där invånarna lever under socio-ekonomiskt mer utmanande förhållanden, vilket påverkar deras hälsa, utbildningsnivå och inkomster negativt jämfört med kommunens genomsnitt.
För att skapa en positiv förändring och öka delaktigheten betonar Hanna att hela samhället, såväl kommunen och näringslivet som civilsamhället behöver utveckla mer inkluderande metoder och arbetssätt, där fler får möjlighet att delta och bidra på lika villkor.
Vi behöver också arbeta långsiktigt förebyggande och främjande för våra barn och unga. Ungas delaktighet i samhällsutvecklingen, mätt till exempel i valdeltagande, är för första gången på nedgående.
– Vi kan inte ta demokratin för given utan behöver hitta sätt att inkludera samtliga invånare; oberoende av kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga eller socioekonomisk status, säger Hanna Erixon.
