Om den nya socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen ska återfå karaktären av en målinriktad ramlag, med det menas att det kommer att vara mindre betoning på olika grupper och mer fokus på helhetssyn. Nytt är också att begreppet jämlikhet lyfts i lagen. Det kommer framöver stå att socialtjänsten ska främja jämlika och jämställda levnadsvillkor.

Den nya lagen ska också ha ett tydligare barnperspektiv och delar som rör skydd och stöd för barn och unga föreslås samlas i en avdelning.

I övrigt är det i utredningen fyra stora områden där förtydliganden eller nya delar föreslås. Dessa fyra områden är genomgående för all verksamhet som drivs enligt socialtjänstlagen.

De fyra stora områdena är:

• Förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst
• Insatser utan föregående individuell behovsprövning
• Övergripande planering inklusive samhällsplanering och planering av insatser
• En kunskapsbaserad socialtjänst utifrån vetenskap, beprövad erfarenhet, systematisk uppföljning och nationell statistik.

Den nya lagens upplägg

Den nya socialtjänstlagen föreslås vara uppdelad i sju avdelningar och sammanlagt 32 kapitel.

Biståndsparagrafen (nuvarande SoL 4 kap. 1 §) kommer enligt förslaget framöver att delas upp i två paragrafer och kommer att vara 11 kap 1 § och 11 kap. 8 §. Anledningen till att man delar upp paragrafen är att man skiljer på bistånd till livsföring i övrigt och bistånd för sin försörjning.

Nya och förändrade begrepp

I lagen uppdateras och förändras vissa begrepp. Syftet är att göra begreppsanvändningen mer enhetlig. I utredningen konstateras att det i tidigare lag använts liknande begrepp utan att man definierat skillnaden mellan dessa. Som exempel lyfter de att begreppen stöd och hjälp, insatser och social tjänst alla använts utan att man definierat dem.

Exempel på förändringar:

• Gällande livsföring i övrigt så ersätts "skälig levnadsnivå" med "skäliga levnadsförhållanden".
• "Äldre" ersätts med "den enskilde" i texten när det gäller insatser i hemmet. ”Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur insatser i boendet ska ges.”
• "Bostad med särskild service" ersätts med "bostad med särskilt stöd".
• Begreppet "insatser" används genomgående och ersätter i de flesta fall skrivningar om service och stöd och hjälp.
• Begreppet öppna insatser försvinner i lagtexten.
• "Missbrukare" ersätts med "personer som har ett missbruk eller beroende".

Förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst

Utredningen föreslår att det i socialtjänstlagen ska anges att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv. Det förebyggande perspektivet ska genomsyra hela socialtjänstens verksamhetsområde och på samtliga nivåer; samhälls-, grupp- och individnivå och tillämpas av beslutsfattare och yrkesverksamma inom alla socialtjänstens verksamheter.

Det förebyggande perspektivet handlar enligt utredningen om att socialtjänsten inom sin verksamhet lyfter fram och ser möjligheter att hantera socialtjänsten proaktivt. Tidiga och förebyggande insatser kan bidra till att behov av mer ingripande vård- och omsorgsinsatser skjuts fram eller i bästa fall aldrig uppstår. En särskild promemoria har presenterats gällande Socialnämndens ansvar för brottsförebyggande arbete.

Med en lätt tillgänglig socialtjänst menas i utredningen en socialtjänst som är lätt att ta och ha kontakt med. Det ska också vara lätt att få information om verksamheten och om ens rättigheter. Att vara en lätt tillgänglig socialtjänst handlar bland annat om e-tjänster, kontaktvägar och tillgänglighet.

Insatser utan myndighetsbeslut

Insatser utan föregående individuell behovsprövning ska kunna ske när det enskilde är motiverad att ta emot insats. Insats ska kunna ges utan biståndsbeslut från 15 års ålder utan vårdnadshavares samtycke. I "Hållbar socialtjänst" görs bedömningen att det läggs mycket resurser på utredning men att uppföljningen är begränsad, samt att det genom att minska kraven på att utreda skulle vara möjligt att flytta resurser till tidiga och förebyggande insatser.

Det finns vissa insatser om inte får ges utan behovsprövning:

• Kontaktperson, kontaktfamilj, särskilt kvalificerad kontaktperson.
• Familjehem.
• Vård i särskilda ungdomshem och LVM-hem.
• Vård av barn i jourhem, stödboende, HVB eller motsvarande.
• Stadigvarande plats i särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning
• Ekonomisk hjälp.

Det är alltså i praktiken få insatser som inte får ges utan biståndsbeslut. Även när insats ges utan biståndsbeslut så finns i de allra flesta fall kravet kvar att utföraren ska dokumentera genomförandet. 

Samhällsplanering

Som tidigare gäller att socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Det föreslås också att socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd.

Kunskapsbaserad socialtjänst

Socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad metod. I utredningen kring ny socialtjänstlag stärker man kopplingen mellan kunskap och kvalitet, det vill säga att en kunskapsbaserad socialtjänst är en socialtjänst med god kvalitet.

Kraven på uppföljning stärks och man talar om uppföljning på tre nivåer; individuell uppföljning, verksamhetsuppföljning och nationell uppföljning. I den individuella uppföljningen ska verksamheten löpande beskriva och mäta den enskildes problem och behov, insatser och resultat. Resonemang förs kring att i högre omfattning mäta så väl före som efter insats.

Verksamhetsuppföljningen handlar bland annat om att sammanställa de individuella uppföljningarna och utifrån resultaten utveckla verksamheten.

Den nationella uppföljningen föreslås bygga på delar av individ- och verksamhetsuppföljningen. En särskild utredning har tillsatts gällande framtagandet av ett socialtjänstdataregister.

Kontakta oss