De flesta bor inom en redan gällande detaljplan, alltså en detaljplan som fått laga kraft. Du hittar alla gällande detaljplaner i kommunens webbkarta.
En detaljplan gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan. Detaljplaner hette tidigare stadsplaner eller byggnadsplaner. Dessa hittar du också i webbkartan. Ju lägre nummer detaljplanen har i kartan desto äldre är den.
Sitter du vid en dator visas en lista till höger med namn på olika lager som du kan visa och dölja. Här bockar du i rutan för detaljplaner.
Använder du en mobil hittar du lagret för detaljplaner när du klickar pÃ¥ den runda ikonen med tre lager pÃ¥ varandra.Â
Använder du talsyntes hittar du lagret för detaljplaner när du klickar på ikonen som heter "Lagerstyrning".
Zooma in pÃ¥ kartan och klicka pÃ¥ det omrÃ¥de du är intresserad av. Klicka sen pÃ¥ den länk som dyker upp i menyn sÃ¥ fÃ¥r du upp ett dokument för gällande detaljplan.Â
Beslut om detaljplaner berör många människors vardag och kan även skapa stora värden för fastighetsägare. Därför krävs det noggranna överväganden. Så här ser processen ut när en detaljplan blir till.
1. Planbesked
När det kommer in ett förslag om nybyggnation på en plats där det inte finns någon detaljplan, eller där den redan gällande detaljplanen inte passar för önskemålet, krävs en ny detaljplan. Vill man få till en ny detaljplan ansöker man om ett planbesked från kommunen. Lämpligheten och möjligheten för förslaget prövas och kommunstyrelsen tar ett beslut om planläggning ska ske eller inte.
Syftet med planprogrammet är att berörda ska få inblick i planen och i ett tidigt skede få möjligheter att påverka förslaget. Planprogrammet skickas ut till berörda för ett så kallat programsamråd. Efter programsamrådet sammanställs och besvaras inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse som antas politiskt och ligger till grund för det fortsatta planarbetet.
3. Samråd
Kommunen tar fram en första version av detaljplanen, ett samrådsförslag. Planförslaget skickas ut på samråd till berörda, såsom fastighetsägare, hyresgäster, myndigheter, kommunala förvaltningar och olika organisationer. Därefter anordnas ett eventuellt samrådsmöte där förslaget presenteras. Synpunkter som lämnats skriftligen sammanställs och kommenteras i en samrådsredogörelse som antas politiskt med förslag till eventuella revideringar på planförslaget.
4. Granskning
Detaljplaneförslaget bearbetas ytterligare och ställs ut för granskning. Under granskningstiden skickas förslaget till berörda som får möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter. Inkomna synpunkter sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som antas politiskt.
5. Antagande
En detaljplan antas av kommunfullmäktige. De som under samråd och granskning lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda blir efter antagandet kontaktade och får tre veckor på sig att eventuellt överklaga planen.
6. Laga kraft – en ny detaljplan blir till
Om beslutet inte överklagas eller upphävs efter en överklagandeprocess får antagandet laga kraft och en ny detaljplan har blivit till.
När Falkenbergs kommun har tagit fram ett planÂförslag har du möjlighet att tycka till om det under samrÃ¥ds- och granskningstiden. Här pÃ¥ sidan hittar du de planförslag som är ute pÃ¥ samrÃ¥d eller granskning just nu samt information om hur du tycker till. Du kan ocksÃ¥ läsa om hur du överklagar en detaljplan.
Detaljplaner på samråd
Just nu har vi inga detaljplaner på samråd.
Detaljplaner på granskning
Just nu har vi inga detaljplaner på granskning.
SÃ¥ tycker du till om en plan
Om du vill lämna synpunkter på ett förslag till planprogram eller detaljplan måste du göra det skriftligen och under samråds- eller granskningstiden – annars blir de inte giltiga. Du kan tycka till och lämna din synpunkt på varje planprogram och på detaljplanen.
Lämna dina synpunkter via formulär, mejl eller brev
På planförslagets sida hittar du ett formulär som du kan använda för att lämna in dina synpunkter. Du kan också mejla eller posta dina synpunkter till oss. Vi diarieför allt som kommer in och använder det i vårt fortsatta planarbete.
Om du inte lämnar dina synpunkter skriftligen och under samråd eller granskning kan du förlora rätten att senare överklaga en detaljplan. Ett planprogram kan du inte överklaga alls.
Hit skickar du dina synpunkter om du vill mejla eller skicka brev:
Mejl:Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Brev: Falkenbergs kommun, Planenheten, 311 80 Falkenberg.
Skrivelsen ska vara försedd med namn, adress och eventuellt fastighetsbeteckning.
Synpunkterna använder vi som underlag
De synpunkter som kommer in under samråd respektive granskning använder vi som underlag för de politiska besluten om ändringar och om hur vi ska bedriva det fortsatta arbetet.
Vad är egentligen samråd och granskning?
En plan kan gå ut på både samråd och granskning.
Samrådet är det första steget där du kan lämna synpunkter om förslag till detaljplan eller planprogram. Du kan se förslaget här på vår webbplats och i stadshuset. Vi informerar om samråd på sidan "Pågående detaljplaner" och på den här sidan där du är nu. För en del planer håller vi ett informationsmöte under samrådstiden. Till det mötet kallar vi berörda sakägare.
Efter samrådet sammanställer vi de synpunkter som kommit in och gör eventuella justeringar i förslaget.
Granskning är det andra tillfället att tycka till. Du som har lämnat synpunkter under samrådet kan även lämna synpunkter under granskningen.
Vid ett så kallat begränsat förfarande har vi ingen granskning eftersom förslaget har blivit godkänt under samrådet av samtliga berörda. För planprogram genomför vi endast samråd och ingen granskning.
Vid samråd och granskning skickar vi förslaget till berörda sakägare, Länsstyrelsen, Lantmäteriet, berörda remissinstanser samt berörda förvaltningar inom kommunen.
För att överklaga ett beslut gör du en skrivelse som är adresserad till mark- och miljödomstolen i Vänersborg, men skickar den till Falkenbergs kommun. Kommunen måste ha ditt överklagande senast tre veckor efter det att vi har anslagit beslutet på vår anslagstavla. Kommer överklagandet in i rätt tid skickar vi det vidare till mark- och miljödomstolen.
Detta måste du ange i din skrivelse
I skrivelsen ska du ange vilket beslut du överklagar, beslutets diarienummer, vilken fastighet det gäller och vad du vill klaga på. Skicka med handlingar som stödjer varför du tycker att beslutet ska ändras. Uppge din adress och ditt telefonnummer. Glöm inte att skriva under överklagandet och skriv gärna namnförtydligande. Om du använder dig av ett ombud måste du skicka med en fullmakt.
Adressera till:
Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg
Skicka sedan till oss:
Falkenbergs kommun Planenheten 311 80 Falkenberg
Överklagande till högre instans
Om du är missnöjd med mark- och miljödomstolens beslut kan du överklaga till mark- och miljööverdomstolen, men då krävs ett prövningstillstånd. Med det menas att ärendet ska vara av ett allmänt intresse för att rätten ska ta upp det för prövning.
Kontakt
Planenheten 0346-88 60 00 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Planen talar om vad som får och inte får göras inom planområdet, vilken typ av bebyggelse och verksamhet man får bygga och hur den ska se ut.
I filmen får du en snabb överblick över vad en detaljplan är (2.52 minuter).
Kommunen beslutar om detaljplaner
Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Detta kallas för det kommunala planmonopolet. Det är även kommunen som ansvarar för tolkningen av de gällande detaljplanerna.
Detaljplanens innehåll
En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. I plankartan beskriver man med linjer, symboler och bestämmelser vad som får eller inte får göras. Plankartan är det dokument i detaljplanen som är juridiskt bindande.
Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syfte, innehåll och genomförande av planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta, som enklare visar hur bebyggelsen kan komma att utformas, eller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som redovisar vilken miljöpåverkan en planerad verksamhet kan medföra. Som underlag till detaljplanen tas ofta olika slags utredningar fram, till exempel en trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk utredning.
Huvudman
En detaljplan anger alltid vem som ska vara huvudman och ansvara för den allmänna platsmarken, exempelvis gator och parker. Det kan vara en eller flera huvudmän för allmänna platser. Kommunen är normalt huvudman för allmänna platser men även enskilda fastighetsägare eller samfällighetsföreningar kan vara huvudman. Om kommunen är huvudman medför planen en rätt – och även en skyldighet – att lösa in mark som är avsedd för allmänna platser. Huvudmannaskap medför en skyldighet att ställa i ordning och underhålla dessa allmänna platser.
Genomförandetid
Varje detaljplan har en genomförandetid på minst 5 år och högst 15 år från att den har vunnit laga kraft. Under genomförandetiden finns en garanterad rätt att bygga enligt planen. Efter att genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla men kommunen kan ersätta, ändra eller upphäva planen. Det normala är att planer fortsätter att gälla åtskilliga år efter det att genomförandetiden gått ut. De äldsta nu gällande detaljplanerna i Falkenberg är från 1934. Genomförandetiden kan man läsa på plankartan.
Vad får man reglera i detaljplanen?
I plan- och bygglagen regleras både vilka bestämmelser en detaljplan måste innehålla och vilka den får innehålla. Vissa regleringar som markanvändning och genomförandetid, måste finnas med. Annat, som bestämmelser om exempelvis utformning och placering av byggnader samt markens höjdläge, får finnas med. Alla planbestämmelser måste ha stöd i plan- och bygglagen.
Planbestämmelser ska vara tydliga så att det klart framgår vad som inryms i olika bestämmelser. De kan formuleras på olika sätt, till exempel uttryckas som krav, förbud, begränsningar eller villkor. För att det ska bli tydligt och hanterbart ges planbestämmelsen en beteckning på plankartan som visar var den gäller.
Detaljplanekrav – när måste man ha en detaljplan?
I plan- och bygglagen finns det krav på att man i vissa fall ska reglera utvecklingen med detaljplan (PBL 4 kap 1-4§). Kravet på att upprätta en detaljplan uppstår alltid vid större exploateringar och anspråk på att använda mark- och vattenområden för bebyggelse och byggnadsverk. Men det är flera olika faktorer som avgör om en detaljplan behövs innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Det har att göra med både den typ av förändring som ska ske och förhållandena i omgivningen. Men det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska göras.
Syftet med detaljplaneläggning
Syftet med planläggning är att reglera och fastställa en lämplig användning av mark- och vattenområden efter prövning i planprocessen. Genom de planbestämmelser som anges i detaljplanen blir användningen av mark- och vattenområden bindande.
Det kommunala ansvaret och planmonopolet
Kommunen har ansvar att planlägga användningen av mark och vattenområden. Det är Plan- och Bygglagen som lägger denna uppgift på kommunen och som ger kommunen självbestämmanderätt över planläggningen. Kommunen kan säga nej till att göra en detaljplan och det beslutet går inte att överklaga. Detta kallas för det kommunala planmonopolet. Det är endast vid värnandet av vissa riksintressen och i frågor om hälsa och säkerhet som staten, i form av länsstyrelsen, har ett överinseende och kan ifrågasätta kommunens beslut.
Beslutande av planer
Kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, beslutar om antagande av översiktsplaner och vanligtvis också detaljplaner. Vissa mindre och enklare detaljplaner kan dock antas av kommunstyrelsen. Förutsättningen är då att de endast omfattar ett mindre antal fastigheter samt att de inte är av allmänt intresse.
Benämningen detaljplan
Detaljplaner hette tidigare stadsplaner eller byggnadsplaner (beroende på om kommunen var huvudman eller ej). Även de planer som upprättats som stadsplaner eller byggnadsplaner benämns sedan 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Vid all detaljplaneläggning har allmänhet och berörda, utöver länsstyrelsen och andra myndigheter och kommunala instanser, möjlighet att yttra sig över planförslaget under samråds- eller granskningsskedet. Syftet är dels att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in den kunskap och de synpunkter som finns inom det aktuella området, dels att ge intressenter insyn i förslaget och möjlighet att påverka det.
Plan- och bygglagen
Det är Plan- och Bygglagen (PBL) som huvudsakligen styr verksamheten kring plan- och byggverksamheten. Lagen är indelad i kapitel som reglerar olika verksamheter. I Lagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om bebyggelse. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Lagen beskriver vilka krav man ska ställa vid lokalisering av bebyggelse med mera, respektive vilka krav på utformning man ska ställa, och innehåller bestämmelser för såväl detaljplanering som för översiktsplanering.
Plan- och bygglagen kom 1987 och förnyades 2011. Innan dess gällde byggnadslagen från 1947. Enligt byggnadslagen hanterades detaljplaneläggning med stadsplan och byggnadsplan vilka man förutsatte skulle följa vad som uttryckts i den översiktliga generalplanen. Äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller idag som detaljplaner. Dessa äldre planer har inte längre någon genomförandetid.
Om du ska bygga eller anlägga något som kan innebära att vi behöver ta fram, ändra eller upphäva en detaljplan kan du ansöka om ett planbesked.
Ett planbesked ska ge dig svar på om ett planarbete kan påbörjas eller inte. Men ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att detaljplanen kommer att antas.
Så här ansöker du
Du ansöker genom vår e-tjänst eller genom att fylla i och signera en blankett.
En komplett planansökan ska innehålla
en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden
en karta som visar det område som berörs
en situationsplan.
Du betalar för ett planbesked
Vi tar ut en avgift för planbesked enligt en taxa fastställd av kommunfullmäktige.
Avgift för planbesked 2024
Positivt besked debiteras 100 procent av nedanstående belopp.
Negativt besked debiteras 75 procent av nedanstående belopp.
Återtaget ärende debiteras 75 procent av nedanstående belopp.
Avgift för planbesked avräknas till hälften vid tecknade av planavtal.
Enkel åtgärd
Med enkel åtgärd avses projekt som uppfyller samtliga följande kriterier:
Mindre projekt som är av enklare karaktär: ny- eller tillbyggnad av bostadshus omfattande högst två lägenheter eller ny- eller tillbyggnad av verksamheter upp till totalt 250 kvm bruttoarea eller övriga projekt med en markarea om högst 2 000 kvm eller ändrad markanvändning till något av ovanstående.
Projektet ligger inom eller i direkt anslutning till detaljplanerad markanvändning av samma karaktär.
Eventuellt planarbete kan antas vara möjligt att genomföra med enkelt planförfarande.
Avgift: 14 325 kr
Medelstor åtgärd
Med medelstor åtgärd avses projekt som inte uppfyller samtliga kriterier för enkel åtgärd eller som inte uppfyller något av kriterierna för stor åtgärd.
Avgift: 20 055 kr
Stor åtgärd
Med stor åtgärd avses projekt som uppfyller något av följande kriterier:
Projekt som är av större omfattning: bostadsprojekt omfattande mer än 100 lägenheter eller verksamhetsprojekt omfattande mer än 5 000 kvm bruttoarea eller övriga projekt omfattande mer än 20 000 kvm markarea eller ändrad markanvändning till något av ovanstående.
Ärenden som kan antas innebära betydande miljöpåverkan och som därmed fodrar miljöbedömning.
Avgift: 34 380 kr
Taxan beslutades av kommunfullmäktige 24 maj 2011, reviderades den 27 november 2012 och den 29 september 2020.
Vad händer sen?
När kommunstyrelsen fått in ett planbesked ska du få svar inom fyra månader från att en fullständig ansökan kommit in. Om kommunstyrelsen avser att påbörja ett planarbete ska det framgå av planbeskedet när ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplan kan ske. Om ett planarbete inte kommer att påbörjas ska skäl för detta anges i planbeskedet.
