Falkenberg kommuns naturvårdsarbete har sin utgångspunkt i de nationella miljömålen. Vi bidrar även aktivt till naturvårdsinsatser i kommunen genom att driva olika naturvårdsprojekt och genom att avsätta medel till ett natur- och miljövårdsbidrag.
Det svenska miljömålssystemet består av flera olika typer av mål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och klimat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.
Falkenbergs kommun jobbar med naturvÃ¥rd enligt ett antal framtagna planer, program och strategier.Â
Naturvårdsprogrammet
Som ett underlag för samhällsplaneringen och naturvårdsarbetet har kommunen tagit fram ett naturvårdsprogram. Programmet är en översikt av kända områden med särskilt höga naturvärden i Falkenbergs kommun. Totalt 97 områden har beskrivits och avgränsats på kartor. Programmet innehåller också en beskrivning av kommunens naturförhållanden och de naturtyper som är av särskilt stort intresse att skydda och/eller vårda.
Informationsägare: Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Kartzoom: 17
Land4Climate är ett EU-projekt där Falkenbergs kommun tillsammans med andra aktörer från Skåne, Halland och Själland arbetar för att minska utsläppen från dränerade torvjordar.
Projektet, som sträcker sig över tre år och finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, syftar till att återväta torvjordar för att minska koldioxidutsläpp, främja biologisk mångfald och förbättra klimatanpassningen i regionen. Genom att återställa torvjordar till deras naturliga våtmarkstillstånd kan projektet bidra till positiva miljöeffekter.
Syftet med Land4Climate
Återvätning för att minska koldioxidutsläpp från torvjordar är en relativt ny metod i Sverige. Genom att arbeta tillsammans kan Sverige och Danmark dra nytta av varandras erfarenheter.
Projektets uppdrag:
Återställa fler torvjordar och minska utsläppen av växthusgaser genom att återväta dränerad mark.
Hitta lösningar på de hinder som finns för återvätning, som juridiska och markägarrelaterade barriärer.
Utveckla multifunktionella lösningar där åtgärder för återvätning kombineras med andra nyttor som solenergi, rekreation och skydd för biologisk mångfald.
Underlätta lokalt engagemang för att möjliggöra samarbete med markägare och kommunala aktörer.
Främja kunskapsutbyte mellan deltagare från både Sverige och Danmark för att skapa hållbara, skalbara och praktiska lösningar.
Medverkande: Sverige: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Hässleholms kommun, Lunds kommun, Osby kommun, Segeåns vattenråd, Falkenbergs kommun. Danmark: Gate21, Den Danske Klimaskovfond, Faxe kommune, Guldborgsund kommune, HOFOR, Köpenhamns universitet, Lejre kommune, Lolland kommune, Roskilde kommune.
Finansiärer: Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, region Själland samt deltagande aktörer.
Total budget: Hela projektet är cirka 3,4 miljoner euro, varav cirka 2 miljoner euro är stöd av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Resten är medfinansiering från de 17 parterna, samt från Region Själland.
Informationsägare: Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Kartzoom: 17
Nu kan du som är lantbrukare eller markägare  i Falkenbergs och Varbergs kommuner få hjälp att skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.
Genom att anlägga nya småbiotoper främjar du den biologiska mångfalden och kan samtidigt få hjälp med pollinering, naturliga fiender och gynna fältviltet.
Falkenbergs kommun leder projektet Nya småbiotoper i jordbrukslandskapet i Falkenbergs och Varbergs kommuner – med målet att stärka den biologiska mångfalden i vårt odlingslandskap.
Behov av ökad variation i landskapet
Jordbruket i slättbygd levererar en resurseffektiv livsmedelsproduktion, men då fältstorleken ökat för att göra driften mer rationell, har samtidigt variationen i landskapet minskat. Många småbiotoper och gröna stråk som tidigare fanns i landskapet har tagits bort. Bristen på variation har bidragit till att odlingslandskapets biologiska mångfald har minskat.
Projektet syftar till att anlägga nya småbiotoper så att variationen i landskapet ökar och fler livsmiljöer för växter och djur skapas, vilket på flera olika sätt skulle främja biologisk mångfald, samtidigt som vi bidrar till ett hållbart jordbruk.
Vad är småbiotoper?
Småbiotoper är små naturliga eller skapade miljöer som bidrar till mångfalden i jordbrukslandskapet och som binder samman naturområden i odlingslandskapet. Dessa livsmiljöer fungerar som viktiga boplatser, skydd och födokällor för bland annat pollinerande insekter, fåglar och smådjur.
Det kan vara allt från åkerrenar, blommande trädd och buskar, sandbäddar och öppna diken till små vattenansamlingar som grodor och salamandrar kan trivas i. Det kan vara häckar, trädridåer eller stenmurar som bildar gröna korridorer i landskapet där djur och växter kan röras sig och sprida sig mellan olika miljöer. Fältvilt, till exempel: rapphöna, fasan och fälthare, är beroende av att kunna söka såväl föda som skydd liksom att kunna förflytta sig säkert.
Naturlig bekämpning av skadedjur
Att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald i odlingslandskapet kan även leda till att ekosystemtjänster gynnas.
Genom att anlägga småbiotoper kan mängden naturliga fiender till bladlöss och andra skadegörare öka. Småbiotoper kan därmed bidra till ökad produktion och lägre behov av växtskyddsmedel inom jordbruket.
En tredjedel av alla våra grödor är beroende av pollinerande insekter. Hit hör bland annat fjärilar, humlor och andra bin och blomflugor. För att de ska kunna leva i odlingslandskapet behövs en variation av livsmiljöer med övervintringsplatser, mat och vatten.
Aktuellt läge och nästa steg
Projektet är nu i uppstartsfas, där åtgärdsplaner tas fram tillsammans med intresserade markägare. Under vintern 2024 förväntas de första åtgärderna påbörjas, då flera nya småbiotoper och blommande ytor anläggs.
Fakta: Projekt Samarbeten för blommande ytor och småbiotoper
Projektägare: Falkenbergs kommun
Tidsperiod: 2024-2027
Beviljade EU-medel ur: Projektet är finansierat av Stöd till samarbeten och satsningen för nya blommande ytor och andra småbiotoper, inom EU:s jordbrukspolitik.
Kort om projektet: Projektet genomförs i samverkan mellan LRF Falkenberg och Varberg, Falkenbergs jaktvårdskrets samt Varbergs kommun.
Roll/verksamhet
För mer information, eller om du är intresserad av ett gårdsbesök, kontakta åtgärdssamordnaren:
Linda Floer 0766-97 24 48 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Vissa främmande arter kan bli invasiva och kan orsaka ekonomiska kostnader, skador på människors hälsa eller på biologisk mångfald. Här hittar du mer information om invasiva arter och hur du kan hjälpa till att bekämpa dessa.
Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte funnits naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.
Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas först som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).
Varför är invasiva arter ett problem?
Invasiva arter är ett stort problem, både i Sverige och internationellt. Ett ändrat klimat och förändringar av landskapet gör att främmande arter sprids lättare. Många invasiva arter är dessutom mycket svåra att bekämpa.
Vissa arter kan orsaka akuta problem, t.ex. parkslide som kan tränga in i byggnader och vattenledningar och ställa till stora ekonomiska kostnader för husägare. En välkänd art är jätteloka, vars växtsaft kan orsaka hudskador. Andra arter ger mindre uppenbara, men omfattande problem. Blomsterlupin växer numera i många vägkanter, men orsakar artfattiga miljöer genom att konkurrera ut andra växter och förändra näringsbalansen i jorden. Många invasiva arter slår hårt mot den inhemska biologiska mångfalden och orsakar biologisk enfald.
Vissa främmande arter i Europa har orsakat så stora problem att de förbjudits och måste bekämpas inom hela EU. Idag har 49 växter och djur förbjudits inom EU och tolv av dessa arter finns i Sverige i dagsläget. Det är förbjudet att till exempel importera, sälja, använda eller transportera arterna, eller släppa ut dem i naturen. Det är också förbjudet att odla och föda upp dem – även att låta arten växa på sin mark. Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark.
Vilka arter gäller det och vad gör vi i Halland?
Naturvårdsverket har samlat information om problemarter som förekommer i Sverige. En del av arterna förekommer i Halland (till exempel parkslide, gul skunkkalla och vresros).
Kustkommunerna i Halland, Hylte kommun och Hallands Botaniska Förening driver ett projekt kring invasiva växtarter. Syftet är att ta fram en strategi för kartläggning, hantering och bekämpning av invasiva arter i Halland.
Projektet finansieras delvis med medel från LONA (Lokala Naturvårdssatsningen) och pågår under åren 2018–2020. Om du är intresserad av projektet eller har frågor, får du gärna kontakta kommunekologerna.
Lista på arter i strategin
Parkslide och jätteslide
Smal vattenpest
Kotula
Skunkkalla
Vattenpest
Rödek
Jätteloka
Sjögull
Snöbär
Jättebalsamin
Sydfyrling
Tysklönn/sykomorlönn
Kabomba
Bergtall
Sidenört
Blomsterlupin
Grönpil och knäckepil
Vresros
Kanadensiskt gullris
Häckberberis
Armeniskt björnbär
Så här kan du bidra för att förhindra spridning av invasiva arter
Vi kan alla hjälpa till så att vi förhindrar att invasiva arter sprider sig.
Rapportera
Har du stött på en invasiv art ovan i naturen? Rapportera! Att ta bort invasiva växter direkt när de hittas hindrar arterna från att spridas. Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns, för att begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids.
När du väljer växter till trädgården var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem idag har kommit till Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar.
Hantera växtavfall säkert
Många invasiva arter är svåra att bekämpa och sprids lätt vid hantering, så växtavfallet behöver tas om hand på ett säkert sätt. Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark och det är förbjudet att odla eller låta arten växa på sin mark.
Tänk på det här när du hanterar invasiva arter
Tidig upptäckt och åtgärd är bästa sättet att lyckas bekämpa invasiva arter.
De flesta invasiva arter bekämpas bäst före blomning och innan fröspridning.
Under transport och hantering av växterna är risken för spridning som störst. Se till att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligt. Transportera inte växter eller jord oinpackat på en öppen släpkärra.
Lägg inte invasiva arter på komposten, varken hemma eller på återvinningscentraler.
Töm inte ut akvarieväxter i sjöar, dammar eller vattendrag.
Lämna inte kvar jord med växtdelar och frön på platsen när du bekämpat ett växtbestånd.
Är du osäker på om jord eller växtavfall innehåller rester av invasiva arter? Lämna det då till återvinningscentralen som växtavfall från invasiva arter.
Om du inte kan lämna växtavfall från invasiva arter till din lokala återvinningscentral, bör avfallet förbrännas. Minimera transport och hantering.
