Vinnaren av hållbarhetspriset 2023

– Jag har tänkt hållbart. Innan vi började bygga frågade jag barnen om de ville ta över. Det här är inte ett projekt jag gör bara för mig, utan det är något vi gör i familjen.

Grattis, hur känns det att ha vunnit kommunens Hållbarhetspris? 

– Det är jättekul! Jag blev glad att bli nominerad och överraskad när jag vann. Det är tillfälligheter som gjort att jag är på den här anrika platsen. Jag flyttade till Vessigebro 1972, sedan har jag jobbat med energi på olika sätt i närområdet. Jag hjälpte förre ägaren med driften efter ett tag och 1987 fick jag erbjudandet att ta över. Det gäller att fånga de möjligheter som kommer i livet. 

Hur kom det sig att du började med el?

– Jag har alltid varit fascinerad av vatten och vattenkraft. Jag utbildade mig till elkraftingenjör på 60-talet. Först var jag helt inne på kärnkraft, sedan kom olyckan i Harrisburg. Den tänkte jag inte så mycket på, men Tjernobylolyckan 1986 skrämde mig och förstärkte min tro på förnybar energi. Den finns naturligt – vi behöver bara fånga den. Jag har jobbat med sol, vind, vatten och biogas.  

Vad är grejen med vattenkraft? 

– Det borde kanske heta något annat. Det är inte vattnet i sig, utan vi lånar vattnet en liten stund utan att fördärva det. Det är vattnets tyngd och jordens dragningskraft som gör att vi kan utvinna el. I grunden är det solen som gör arbetet – att vattnet avdunstar och regnar ner. Det är hållbar energi tack vare vattnets kretslopp. 

Är det hållbart även för ålar? 

– Nej, ålyngel strävar ju uppåt och kraftverk är i vägen. Därför har vi byggt en yngeltrappa, där vi kan samla in ålyngel när det är sådan temperatur att de vandrar. Sedan bär vi upp dem och släpper ut dem ovan kraftverket så att de kan fortsätta sin vandring. Vi har lyft 1402 i snitt per år med en topp på 2611 stycken 2019 efter torrårets 754 stycken 2018. När ålarna är vuxna och vill nedströms har vi ordnat att de fritt kan passera vid sidan om kraftverket. 

Hur gick det förra året, under elkrisen? 

–Vi hade mest bundna avtal, så ekonomisk var den ingen fördel. Men däremot blev det väldigt tydligt för oss att det är tryggt med närproducerad el. Vi levererar el till de flesta runtomkring, även om de har en annan leverantör på pappret. Och det är ju skönt för oss i familjen att vi har vår egen el – under Gudrun var det svart runt om men inte hos oss. 

Tänker ni hållbart på fler sätt? 

– Ett önskemål från grannarna var att vi skulle ge vatten i sin gamla sträckning åter, det gjorde vi. Och skogen här ovanför, den ser lite skräpig ut med alla fallna träd. Men det är för att det ska vara bra för insekter, fåglar och småvilt. Och så har vi planerat ekar, så att det blir en ekdunge i framtiden. Överskottsvärmen från generatorn använder vi för att värma huset. Och så är vi noga med underhåll, så att saker håller länge.  

Hur ser du på framtiden för kraftverket? 

– Det förra kraftverket höll i runt hundra år. Nu är tanken att det här ska hålla hundra år till, säger han.