Kulturhistoriska byggnader

Byggnader som är q- eller k-märkta

Byggnader med höga kulturhistoriska värden kan vara skyddade genom q- eller k-märkning i detaljplanen:

• Q/q-märkning: Detta är en skyddsbestämmelse och det starkaste skydd en byggnad kan få.
• K-märkning: Detta är en varsamhetsbestämmelse som innebär att byggnaden ska hanteras med särskild hänsyn.

I detaljplanen anges ofta vilka särdrag som är viktiga att bevara, till exempel fasadmaterial, takmaterial eller färgsättning.

Byggnader som ingår i byggnadsinventeringen

Mellan 2005 och 2009 inventerades kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Halland. Drygt 10 000 byggnader delades in i tre klasser:

• Klass A: Särskilt högt kulturhistoriskt värde, oersättliga och ofta välbevarade både exteriört och interiört.
• Klass B: Objekt med unikt egenvärde, ofta mycket välbevarade.
• Klass C: Lokalt intressanta, bevarandevärda som helhet, ofta tidstypiska och karaktärsskapande, även om de kan vara delvis förändrade.

På kommunens karta kan du söka i Bebyggelseregistret för att se om din fastighet finns med.

Alla byggnader ska underhållas så att deras utformning bevaras, även om de inte är kulturhistoriskt utpekade:

• Plan- och bygglagen (PBL) 8:14 och 8:17: Underhåll ska ske på ett sätt som bevarar byggnadens karaktär.
• Boverkets byggregler (BFS) 8 kap. 4–6 §§: Ändringar ska utföras varsamt och får inte förvanska byggnadens karaktärsdrag.

Detta gäller även åtgärder som inte kräver bygglov, som byte av fönster eller fasadändringar utanför detaljplanerat område.

Kulturhistoriskt klassade byggnader

Du kan se vilka byggnader som är kulturhistoriskt klassade på Riksantikvarieämbetets webbplats

Vad säger lagen?

Underhåll av byggnader

Som fastighetsägare har du en skyldighet att underhålla och vårda ditt hus. Underhållet ska anpassas till byggnadens och omgivningens värde ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

• Byggnader som är särskilt värdefulla ska underhållas så att dessa värden bevaras och inte förvanskas.
• Byggnader från tiden före 1920-talet bedöms alltid vara särskilt värdefulla (PBL 8 kap. 13 § och BFS 8:6).

Ändringar av byggnader

Vid ändringar av en byggnad kräver lagen att detta görs varsamt och att byggnadens karaktärsdrag bevaras. Det innebär att hänsyn ska tas till dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

• Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas (PBL 8 kap. 13, 14 och 17 §§).

Bygglov för bygglovsbefriade åtgärder

Bygglovsnämnden har infört en utökad lovplikt för vissa normalt bygglovsbefriade åtgärder i specifika områden samt för byggnader som är klassade som A- eller B-objekt.

• Du behöver ansöka om bygglov för åtgärder som attefallstillbyggnader, attefallshus eller installation av solceller om byggnaden finns i dessa områden eller tillhör A- eller B-klasserna (PBL 9 kap. 3c §, 4a–4c §§, 4f § och 5a §).

Kulturmiljöprogram i Falkenbergs kommun

Falkenbergs kommun har tre kulturmiljöprogram (bevarandeplaner) som beskriver och värnar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer:

1.   pdf Kulturmiljöprogram Falkenberg stad(34.08 MB)  (2021):
   Här presenteras byggnader och miljöer i centrala Falkenberg som speglar stadens utveckling och kulturarv. Programmet innehåller riktlinjer för hur dessa kan förvaltas på ett lämpligt sätt.

2.   pdf Stadens yttre årsringar(9.65 MB)  (2005):
   Programmet omfattar bostadsområden utanför stadskärnan och ger råd om vilka särdrag som bör bevaras.

3.   pdf Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun(29.24 MB)  (2012):
   Detta program fokuserar på kulturhistoriskt värdefulla miljöer på landsbygden och i småorter.

Ytterligare inventeringar

Utöver kulturmiljöprogrammen finns det fler inventeringar och beskrivningar av enskilda byggnader och miljöer.

Syfte

Syftet med dessa dokument är att sprida kunskap om kulturhistoriskt värdefulla miljöer för att bevara och utveckla dem på ett hållbart sätt.

Var kan jag få veta mer?

Vill du veta vad som är tidstypiskt för ett hus från 1940-talet, hur du underhåller det utan att förvanska det, vilka material du bör använda eller om du kan sätta en personlig prägel på ett hundra år gammalt hus?

Nedan finns en lista med böcker som kan ge råd och vägledning inför renovering eller ombyggnad:

Rekommenderade böcker:

• Dags att renovera – var rädd om detaljerna (Lena Sjöström Larsson & Kerstin Wergeni Wasberg)
• Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890-2010 (Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen)
• Färgen på huset (Karin Fridell Anter & Åke Svedemyr)
• Fönster och dörrar på äldre hus (Liselotte Jarnerup Nilsson)
• Stora boken om byggnadsvård (Göran Gudmundsson)
• Husets ansikte – en bok om fönster, portar ytterdörrar (Lena Sjöström Larsson & Kerstin Wergeni Wasberg)
• Byggnadens särdrag – en stilhistorisk handbok 1880-1960 (Boverket)

Kontakta oss för mer information

Om du inte hittar vad du söker, kan du kontakta bygglovsenheten eller Kulturmiljö Halland.

Byggnadsvårdsbidrag

Kulturmiljö Halland kan även hjälpa dig att ansöka om byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen för kulturhistoriska miljöer.

Bidrag till kulturhistoriska miljöer

Varje byggnad har en historia

En byggnads arkitektur, material, färgsättning och detaljer berättar om dess ursprung – om levnadsstandard och stilideal vid tiden då den byggdes, och kanske till och med om vem som lät uppföra den. Därför är det viktigt att vårda sitt hus på ett sätt som respekterar och bevarar dess unika karaktär för framtida generationer.