Vanliga ord om bygglov
Söker du bygglov och undrar vad vissa ord betyder? Här förklarar vi de vanligaste orden och begreppen som du kan stöta på i ett byggärende.
Anmälningspliktig åtgärd
En anmälningspliktig åtgärd betyder att du måste meddela bygglovsnämnden och få deras godkännande innan du börjar med vissa typer av bygg- eller installationsarbeten. Det är alltså inte samma sak som bygglov, men ändå något som kräver att bygglovsnämnden granskar och ger klartecken.
Exempel på vad som kan vara anmälningspliktigt:
- Installera eller ändra en kamin, skorsten eller ventilation.
- Göra ändringar i husets bärande konstruktion.
- Arbeta med vatten- eller avloppssystem i huset.
- Bygga ett attefallshus eller göra en liten tillbyggnad (som inte kräver bygglov).
Arbetsmiljöplan
En arbetsmiljöplan är ett dokument som beskriver hur man ska arbeta säkert på en byggarbetsplats. Planen ska se till att ingen skadar sig eller utsätts för onödiga risker under arbetet. Den tas fram innan bygget börjar och ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen under hela byggtiden.
När behövs en arbetsmiljöplan?
En arbetsmiljöplan krävs om det är ett bygg- eller anläggningsarbete som:
- Innebär särskilda risker, till exempel arbete på höga höjder eller med farliga ämnen.
- Involverar flera olika företag eller arbetsgivare.
Vad innehåller en arbetsmiljöplan?
Planen ska beskriva:
- Risker och hur man hanterar dem – till exempel hur man ska arbeta säkert på höga höjder eller med el.
- Regler på arbetsplatsen – till exempel användning av hjälm och säkerhetsutrustning.
- Ordning och reda – hur man håller arbetsplatsen säker och organiserad.
- Ansvarsfördelning – vem som ansvarar för olika säkerhetsåtgärder.
Vem ansvarar för arbetsmiljöplanen?
Byggherren (den som ansvarar för bygget) ser till att en arbetsmiljöplan tas fram, ofta med hjälp av byggföretaget eller en arbetsmiljösamordnare.
Planen ska följas av alla som arbetar på platsen och uppdateras om något förändras i projektet.
Avvisning av ett ärende
När ett bygglovsärende avvisas betyder det att bygglovsnämnden inte ens prövar ärendet, alltså de tar inte beslut om att säga ja eller nej till bygglovet. Det beror ofta på att det saknas viktig information eller handlingar som krävs för att de ska kunna handlägga ärendet.
Varför kan ett ärende avvisas?
Ett bygglovsärende kan bli avvisat om:
- Ritningar eller andra dokument som behövs inte har lämnats in.
- Anmälan är otydlig eller felaktig.
Vad händer när ett ärende avvisas?
- Kommunen skickar ett besked där det står varför ärendet har avvisats.
- Du kan komplettera din ansökan och skicka in den igen. Då börjar processen om från början.
Beräkningsgrundande fasad
Den beräkningsgrundande fasaden är den yttervägg på ett hus som används som utgångspunkt när man räknar avstånd till grannar, vägar eller andra byggnader. Den är viktig i bygglovsärenden för att kontrollera att huset placeras rätt enligt reglerna.
När används det?
- När man ska kolla att huset håller rätt avstånd till tomtgränsen (ofta minst 4,5 meter om inte grannen godkänner annat).
- När man planerar tillbyggnader eller nya byggnader och vill se att de följer detaljplanen.
Hur bestämmer man vilken fasad som gäller?
- Det är vanligtvis den fasad som vetter mot tomtgränsen, vägen eller annan känslig punkt som är viktigast för avståndsberäkningen.
Bostadsarea (BOA)
Bostadsarea (BOA) är den yta i ett hus eller en lägenhet som kan användas som bostad, alltså där man kan bo och vistas. Det är den ytan som mäts upp för att visa hur stor bostaden är.
Vad räknas som bostadsarea?
- Rum som används för att bo i, som vardagsrum, sovrum och kök.
- Badrum, hall och andra utrymmen inuti bostaden.
- Endast de delar av bostaden där takhöjden är minst 1,90 meter.
Vad räknas inte som bostadsarea?
- Balkonger, terrasser eller uteplatser.
- Garage, förråd och andra utrymmen som inte är en del av bostaden.
- Utrymmen med takhöjd under 1,90 meter.
Brandskyddsbeskrivning
En brandskyddsbeskrivning är ett dokument som visar hur ett byggprojekt är planerat för att minska risken för bränder och skydda människor om en brand skulle uppstå. Det är en del av bygglovsansökan och behövs för att visa att byggnaden uppfyller alla regler för brandsäkerhet.
Vad ingår i en brandskyddsbeskrivning?
- Utrymningsvägar: Hur människor snabbt och säkert kan ta sig ut vid brand.
- Brandceller: Hur byggnaden är uppdelad för att begränsa brandens spridning (till exempel genom brandväggar).
- Brandskyddssystem: Sånt som brandlarm, sprinklers och brandsläckare.
- Materialval: Vilka material som används och hur brandsäkra de är.
- Särskilda risker: Om det finns extra risker, som förvaring av brandfarliga ämnen.
Varför behövs en brandskyddsbeskrivning?
Den visar att byggnaden är säker för dem som ska använda den och att den följer lagens krav. Bygglovsnämnden granskar beskrivningen innan de ger bygglov.
Bruttoarea (BTA)
Bruttoarea (BTA) är den totala ytan av alla våningar i en byggnad, inklusive väggar och andra delar som inte går att använda som bostad. Det är alltså hela byggnadens yta från yttervägg till yttervägg.
Vad räknas med i bruttoarea?
- Alla våningsplan, både användbara och oanvändbara ytor.
- Väggar, trapphus, hisschakt, förråd, garage och liknande.
- Källare och vind, om de är byggda med en takhöjd på minst 1,90 meter.
Vad räknas inte med?
- Utrymmen utanför huset, som balkonger, terrasser eller carportar.
- Utrymmen under mark som inte kan användas, exempelvis krypgrunder.
Byggherre
En byggherre är den person eller organisation som tar ansvar för att ett byggprojekt blir genomfört. Det är byggherren som bestämmer vad som ska byggas, ser till att det följer lagar och regler, och betalar för projektet.
Vad gör en byggherre?
- Planerar projektet: Bestämmer vad som ska byggas, till exempel ett hus, en tillbyggnad eller en renovering.
- Ansvarar för lagar och regler: Ser till att bygget följer alla krav, till exempel bygglov, säkerhet och miljöregler.
- Hyr in hjälp: Anlitar arkitekter, byggföretag och andra som behövs för att bygga.
- Har ansvar för säkerheten: Ser till att arbetsmiljön på byggplatsen är säker och att en arbetsmiljöplan finns.
Vem kan vara byggherre?
- En privatperson, om du till exempel bygger eller renoverar ditt hus.
- Ett företag, till exempel ett fastighetsbolag som bygger bostäder.
- En kommun eller statlig myndighet, om de bygger skolor, sjukhus eller vägar.
Kort sagt: Byggherren är den som har huvudansvaret för hela byggprojektet, från start till färdigt resultat.
Byggnadsarea (BYA)
Byggnadsarea (BYA) är den yta som en byggnad tar upp på marken. Det är alltså hela byggnadens sett uppifrån, inklusive ytterväggar, taköverhäng och andra delar som sticker ut.
Vad räknas med i byggnadsarea?
- Ytan under byggnadens ytterväggar.
- Utskjutande delar som är högre än 0,5 meter över marken, till exempel en veranda med tak eller en altan med tak.
- Friliggande tak eller carportar som hör till byggnaden, om de är över 0,5 meter höga.
Vad räknas inte med?
- Utskjutande delar som är mindre än 0,5 meter, till exempel små taköverhäng.
- Marken under öppna balkonger eller trappor.
- Utrymmen som ligger helt under marken, som en källare, räknas inte in i BYA.
Byggnadshöjd
Byggnadshöjd är ett mått som visar hur högt en byggnad är, men det räknas inte som från marken till högsta punkten på taket. I stället mäter man upp till där taket börjar luta (takfoten) eller, om taket är platt, till den övre kanten av taket.
Hur räknar man byggnadshöjd?
- Lutande tak: Höjden mäts upp till där taket börjar luta, alltså takfoten. Om taket är lutande på båda sidor (till exempel sadeltak), räknar man med medelhöjden mellan takets högsta och lägsta punkt.
- Platt tak: Höjden mäts till den övre kanten av taket.
- Marken: Höjden räknas från markens medelnivå vid byggnaden, inte från den högsta eller lägsta punkten.
Vad räknas inte med?
- Skorstenar, antenner eller andra små detaljer som sticker upp över taket.
Byggsanktionsavgift
Byggsanktionsavgift är en straffavgift som du måste betala om du bryter mot reglerna för byggande. Det är en kostnad som bygglovsnämnden kräver om du till exempel börjar bygga utan tillstånd, bryter mot detaljplanen, eller inte följer de beslut och villkor som gäller för ditt byggprojekt.
När kan du få en byggsanktionsavgift?
- Om du börjar bygga utan att ha fått bygglov eller startbesked.
- Om du gör en anmälningspliktig åtgärd, som att installera en kamin, utan att anmäla det till bygglovsnämnden.
- Om du inte följer de regler som gäller för bygget, som att hålla rätt avstånd till tomtgränsen.
- Om du använder en byggnad innan bygglovsnämnden har gett ett slutbesked.
Detaljplan
En detaljplan är ett dokument som visar vad och hur du får bygga på ett visst område. Kommunen tar fram detaljplanen för att bestämma hur mark och vatten ska användas och för att skapa ordning i byggandet.
Vad innehåller en detaljplan?
- Vad marken får användas till: Till exempel bostäder, parker, vägar eller butiker.
- Byggregler: Hur stora och höga byggnader får vara, hur långt det ska vara till tomtgränser, och hur byggnader ska placeras.
- Skydd och hänsyn: Regler för att skydda kulturhistoriska byggnader, grönområden eller miljön.
Varför är detaljplanen viktig?
- Den styr vad du och andra får bygga och använda marken till.
- Den gör det tydligt för alla i området vad som är tillåtet.
- Du behöver följa detaljplanen när du ansöker om bygglov.
Hur påverkar detaljplanen dig?
- Om du vill bygga något, som ett hus eller en tillbyggnad, måste du kontrollera att det stämmer med detaljplanen.
- Om du vill göra något som inte är tillåtet i planen, kan du behöva ansöka om en ändring eller dispens.
Kort sagt: Detaljplanen är kommunens regler för vad du får bygga och hur området ska användas. Den är som en karta och regelbok för mark och byggnader i ett visst område.
Energiberäkning
Energiberäkning är en uträkning som visar hur mycket energi en byggnad förväntas använda när den är färdigbyggd. Den görs innan bygget startar för att säkerställa att huset uppfyller energikraven enligt lag.
Vad ingår i en energiberäkning?
- Uppvärmning: Hur mycket energi som behövs för att värma upp huset.
- Ventilation: Energiåtgång för att få in frisk luft och ta bort gammal luft.
- Varmvatten: Hur mycket energi som går åt för att värma vatten.
- Byggnadens isolering: Hur väl huset håller värmen, beroende på väggar, fönster och tak.
- Tekniska system: Till exempel värmepumpar, fjärrvärme eller solceller.
Varför behövs en energiberäkning?
- För att visa att byggnaden klarar lagkraven för energianvändning (till exempel enligt Boverkets byggregler, BBR).
- För att planera energisnåla lösningar och undvika onödiga kostnader i framtiden.
- För att säkerställa att huset blir energieffektivt och miljövänligt.
Energideklaration
En energideklaration är ett dokument som visar hur mycket energi en byggnad använder och hur energieffektiv den är. Det är ett sätt att ge dig information om hur du kan spara energi och minska kostnader.
Vad innehåller en energideklaration?
- Energiförbrukning: Hur mycket energi byggnaden använder per år.
- Energiklass: Byggnaden får en betygsskala från A (mycket energieffektiv) till G (mindre energieffektiv), ungefär som för vitvaror.
- Förslag på förbättringar: Tips på hur byggnaden kan bli mer energieffektiv, till exempel genom bättre isolering eller byte av värmesystem.
- Uppvärmningssystem: Vilken typ av värme som används, som fjärrvärme eller värmepump.
När behövs en energideklaration?
- Vid försäljning eller uthyrning av en bostad.
- För flerbostadshus, kontor och offentliga byggnader är det ett krav att ha en aktuell energideklaration.
Fackmannamässiga ritningar
Fackmannamässiga ritningar betyder ritningar som är tydliga, korrekta och gjorda enligt de regler och standarder som gäller för byggprojekt. Ritningarna ska vara så bra att bygglovsnämnden kan förstå dem och använda dem för att bedöma om byggprojektet följer lagar och regler.
Vad innebär "fackmannamässigt"?
- Ritningarna är skapade av någon med kunskap om byggstandarder, till exempel en arkitekt, konstruktör eller någon som är van att rita byggprojekt.
- De är skalenliga (det vill säga att alla mått är proportionerliga).
- De innehåller rätt information, som mått, material och detaljer om byggnadens utformning.
Fasadritning
En fasadritning är en ritning som visar hur en byggnad ser ut från utsidan, sett från olika håll. Den är en av de ritningar som behövs när du söker bygglov och används för att visa byggnadens yttre utformning och design.
Vad visar en fasadritning?
- Byggnadens utseende: Fönster, dörrar, tak och fasadens material.
- Mått och proportioner: Höjd, bredd och detaljer som takvinkel.
- Marknivå: Hur byggnaden förhåller sig till marken runt omkring.
- Vilket väderstreck: Vilken sida av byggnaden ritningen visar, till exempel "norrfasad" eller "söderfasad".
Färdigställandeskydd
Färdigställandeskydd är en slags försäkring eller garanti som skyddar dig som byggherre om byggföretaget inte slutför jobbet som planerat. Det är ett krav i vissa fall när du bygger nytt hus eller gör stora renoveringar, för att du inte ska bli stående med ett halvfärdigt bygge.
Vad är färdigställandeskydd?
Det är ett ekonomiskt skydd som täcker kostnader för:
- Att anlita ett nytt byggföretag om det första företaget går i konkurs eller inte slutför arbetet.
- Att åtgärda fel eller brister som upptäcks i slutet av bygget.
Geoteknisk undersökning
En geoteknisk undersökning är en undersökning av marken där du planerar att bygga. Syftet är att ta reda på om marken är stabil och lämplig för att bygga på, och vad som behöver göras för att undvika problem som sättningar eller ras.
Vad innebär en geoteknisk undersökning?
- Markens egenskaper: Man tar reda på vilka material marken består av, som sand, lera eller berg.
- Bärighet: Om marken kan hålla för byggnadens vikt.
- Grundvattennivå: Hur högt grundvattnet ligger, vilket kan påverka byggets stabilitet.
- Risk för problem: Om det finns risk för markrörelser, översvämningar eller andra problem
Grannhörande (underrättelse)
Grannhörande (underrättelse) betyder att grannarna får chansen att säga vad de tycker om ditt byggprojekt innan bygglovsnämnden beslutar om bygglov. Det är ett sätt att säkerställa att alla berörda får veta vad som planeras och kan påverka beslutet.
När görs ett grannhörande?
- Om ditt bygge påverkar grannarna, till exempel genom att det hamnar nära tomtgränsen, skymmer utsikt eller kan störa på andra sätt.
- Om bygget avviker från detaljplanen eller byggnadsregler.
Hur går det till?
- Bygglovsnämnden skickar information: Grannarna får digital post eller brev med ritningar och beskrivning av ditt byggprojekt.
- Grannarna får tid att svara: De har vanligtvis två till tre veckor på sig att komma med synpunkter.
- Bygglovsnämnden bedömer svaren: Om grannarna har invändningar väger kommunen in det i sitt beslut, men de behöver inte alltid följa grannarnas åsikter.
Kontrollansvarig (KA)
En kontrollansvarig är en person som hjälper till att se till att ditt byggprojekt följer alla lagar och regler. Den kontrollansvarige är som en kvalitetskontrollant som granskar att bygget utförs rätt och säkert.
Vad gör en kontrollansvarig?
- Planerar kontroller: Hjälper till att ta fram en kontrollplan där det står vad som ska kontrolleras under bygget, till exempel grundläggning, konstruktion och brandskydd.
- Kontrollerar bygget: Ser till att arbetet utförs enligt kontrollplanen, ritningar och bygglovet.
- Rapporterar till bygglovsnämnden: Lämnar in rapporter och deltar i byggsamråd och slutbesiktning för att visa att allt är gjort korrekt.
- Ger råd: Hjälper byggherren (du som bygger) att förstå vilka regler som gäller.
När behövs en kontrollansvarig?
- Vid byggprojekt som kräver bygglov eller anmälan, som att bygga ett nytt hus, göra en stor tillbyggnad eller ändra användningen av en byggnad.
- Små projekt, som att bygga en friggebod, behöver oftast inte en kontrollansvarig.
Vem kan vara kontrollansvarig?
- Personen ska vara certifierad och ha erfarenhet av byggprojekt.
- Den kontrollansvarige får inte vara den som bygger eller har ett eget intresse i projektet, för att säkerställa att kontrollen är opartisk.
Varför är en kontrollansvarig viktig?
- För att bygget ska bli säkert, lagligt och godkänt av kommunen.
- För att undvika problem och förseningar genom att säkerställa att allt görs rätt från början.
Kontrollplan
En kontrollplan är en lista som beskriver vad som ska kontrolleras under ett byggprojekt för att säkerställa att bygget följer lagar, regler och bygglov. Den fungerar som en checklista för att undvika fel och problem under bygget.
Vad innehåller en kontrollplan?
- Vad som ska kontrolleras: Exempelvis grundläggning, fuktskydd, brandskydd eller energikrav.
- Hur kontrollerna ska göras: Vilka metoder som används, som mätningar, besiktningar eller fotografering.
- Vem som ansvarar för kontrollen: Ofta är det en kontrollansvarig, men ibland också entreprenörer eller byggherren.
- När kontrollerna ska göras: I vilken fas av bygget kontrollerna ska ske, till exempel före gjutning av grunden eller innan taket läggs.
- Dokumentation: Hur resultaten av kontrollerna ska dokumenteras och redovisas till bygglovsnämnden.
När behövs en kontrollplan?
- Vid alla byggprojekt som kräver bygglov eller anmälan.
- Bygglovsnämnden kräver att du lämnar in en kontrollplan för att få startbesked och börja bygga.
Varför är kontrollplanen viktig?
- Den säkerställer att bygget följer reglerna och blir godkänt.
- Den hjälper till att upptäcka och åtgärda fel i tid.
- Den är en förutsättning för att få ett slutbesked när bygget är klart.
Hur görs en kontrollplan?
Kontrollplanen tas fram av byggherren (du som bygger) i samarbete med en kontrollansvarig, och den godkänns av bygglovsnämnden innan bygget startar.
Laga kraft
Laga kraft betyder att ett beslut, till exempel om bygglov, är slutgiltigt och inte längre kan överklagas. När ett beslut vinner laga kraft, kan du börja bygga eller genomföra det som beslutet gäller utan att riskera att någon stoppar det genom en överklagan.
Vad innebär laga kraft i praktiken?
- Om du fått bygglov och det vinner laga kraft, kan du börja bygga enligt det godkända lovet.
- Det betyder att tidsfristen för att överklaga har gått ut, eller att eventuella överklaganden har behandlats och avslagits.
Lägeskontroll
Lägeskontroll är en kontroll som görs för att säkerställa att en byggnad eller ett bygge placeras på rätt ställe enligt bygglovet och ritningarna. Det innebär att man mäter och jämför byggnadens läge med det som är godkänt i bygglovet.
När behövs lägeskontroll?
- När du bygger nytt, gör en tillbyggnad eller placerar något större, som en byggnad, nära tomtgränsen.
- Bygglovsnämnden kräver ibland en lägeskontroll som en del av bygglovsprocessen, särskilt om det är viktigt att byggnaden hamnar exakt rätt.
Medelmarknivå (MMN)
Medelmarknivå (MMN) är ett genomsnitt av markens nivå runt en byggnad. Den används för att beräkna byggnadens höjd och säkerställa att den följer reglerna i detaljplanen eller bygglovet. Det är ett sätt att skapa rättvisa och enhetliga bedömningar för hur höga byggnader får vara.
Hur beräknas medelmarknivå?
- Mätning av markens nivåer: Man mäter markens höjd på flera punkter runt byggnaden.
- Räkna ut genomsnittet: Alla mätpunkter adderas och delas med antalet punkter för att få fram en genomsnittlig nivå.
Nockhöjd
Nockhöjd är den högsta punkten på ett tak. Det är alltså avståndet från marken (ofta medelmarknivån) upp till takets topp, där de två takfallen möts.
Vad används nockhöjd till?
- Nockhöjd är viktig för att kontrollera att byggnaden inte är högre än vad som är tillåtet enligt detaljplanen eller bygglovet.
- Den hjälper till att avgöra hur byggnaden passar in i omgivningen, till exempel om den skymmer grannarnas utsikt.
Hur mäts nockhöjd?
- Nockhöjden mäts från medelmarknivån (markens genomsnittliga höjd runt huset) upp till takets högsta punkt.
- Om marken lutar, används medelmarknivån för att få en rättvis mätning.
Planritning
En planritning är en ritning som visar en byggnads våningsplan sett uppifrån, som om du tittade ner på huset utan taket. Den används för att visa hur rummen är placerade och hur byggnaden är utformad invändigt.
Vad visar en planritning?
- Rum: Alla rum i byggnaden, med deras storlek och funktion (t.ex. kök, sovrum, badrum).
- Väggar och dörrar: Placeringen av väggar, dörrar och öppningar.
- Fönster: Var fönstren finns och deras storlek.
- Trappor och andra detaljer: Om det finns trappor, balkonger eller andra viktiga delar.
- Mått: Exakta mått för att visa storlek och avstånd mellan olika delar.
Situationsplan
En situationsplan är en karta som visar var byggnaden eller byggprojektet ska placeras på tomten. Den används för att ge en överblick över hur det planerade bygget passar in på tomten och i omgivningen.
Vad innehåller en situationsplan?
- Tomtens gränser: Visar var din tomt börjar och slutar.
- Byggnadens placering: Var huset, garaget eller andra byggnader ska stå.
- Avstånd: Mått till tomtgränser och andra byggnader.
- Omgivning: Visar till exempel gator, vägar, träd eller vatten som finns nära tomten.
- Marknivåer: Ibland syns också höjdskillnader på tomten.
Startbesked
Behövs för att få påbörja en byggnads-, rivnings- eller markåtgärd. Det räcker alltså inte att du har fått ett beviljat lov. Beskedet lämnas när vi anser att gällande byggregler kommer att uppfyllas. I startbeskedet fastställer vi bland annat kontrollplanen. Börjar du bygga utan startbesked tas en sanktionsavgift ut.
Slutbesked
Ett slutbesked är ett dokument från bygglovsnämnden som visar att ditt byggprojekt är färdigt och godkänt. Du behöver slutbeskedet innan du får börja använda byggnaden, till exempel flytta in i ett nytt hus.
Slutsamråd
Slutsamråd är ett möte mellan dig som byggherre, den kontrollansvarige och kommunen. Det hålls när ditt byggprojekt är nästan klart och är ett sista tillfälle att säkerställa att allt har gjorts enligt reglerna och bygglovet.
Vad händer på ett slutsamråd?
- Ni går igenom hur bygget har genomförts och följer upp kontrollplanen.
- Bygglovsnämnden granskar att alla nödvändiga handlingar, som intyg och protokoll, är inlämnade.
- Bygglovsnämnden bedömer om bygget är klart för att få ett slutbesked.
Tekniskt samråd
Tekniskt samråd är ett möte mellan dig som byggherre, en kontrollansvarig och bygglovsnämnden innan du får börja bygga. Syftet är att säkerställa att bygget kan genomföras på ett säkert och korrekt sätt och att alla regler följs.
Vad händer på ett tekniskt samråd?
- Ni går igenom bygglovet, ritningar och andra tekniska handlingar.
- Ni fastställer en plan för vad som ska kontrolleras under bygget och hur det ska dokumenteras.
- Bygglovsnämnden stämmer av vem som är kontrollansvarig och hur ansvaret för olika delar av bygget ser ut.
- Ni identifierar risker och går igenom hur de ska hanteras.
- Om allt är i ordning kan du få ett startbesked efter mötet.
Tillgänglighet (handikappanpassning)
Tillgänglighet handlar om att utforma byggnader och miljöer så att alla människor kan använda dem, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Det innebär att man tar hänsyn till olika behov så att så många som möjligt kan komma in, ta sig fram och använda byggnaden på ett bra sätt.
Vad innebär tillgänglighet i byggsammanhang?
- Ska vara lätta att komma in genom, till exempel med ramp istället för trappor och tillräckligt breda dörrar för rullstol.
- Byggnaden ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig, även med hjälpmedel som rullstol eller rollator.
- Om byggnaden har flera våningar ska det finnas hiss eller annan lösning som gör att alla kan ta sig upp.
- Toaletter och badrum ska vara anpassade för personer med nedsatt rörelseförmåga.
- Byggnaden ska vara lätt att hitta i, till exempel med tydliga skyltar och kontraster för personer med nedsatt syn.
- Gångvägar, parkering och entré ska vara framkomliga för alla.
Tomtplatsavgränsning
Tomtplatsavgränsning är en linje som visar vilken del av en fastighet som får användas för att bygga och utnyttjas som tomt. Den används för att bestämma var på marken du får placera byggnader, parkeringsplatser, trädgårdar och liknande.
Varför finns tomtplatsavgränsning?
- Om det finns känslig natur eller mark utanför avgränsningen, kan den inte användas eller byggas på.
- Den hjälper till att hålla byggprojektet inom ramarna för detaljplanen eller andra regler.
- För att undvika konflikter med grannar om var du får bygga eller använda marken.
Totalhöjd
Totalhöjd är den högsta punkten på en byggnad, räknat från marken. Det inkluderar allt på byggnaden, som skorstenar, antenner eller andra detaljer som sticker upp ovanför taket.
Vad räknas in i totalhöjden?
- Själva byggnadens höjd från marknivån.
- Skorstenar, ventilationshuvar, antenner eller andra utskjutande delar räknas också in.
- Totalhöjden mäts ofta från medelmarknivån (den genomsnittliga markhöjden runt byggnaden).
Öppenarea (OPA)
Öppenarea (OPA) är en term som används för att beskriva den totala ytan av takförsedda, men öppna konstruktioner på en fastighet. Det handlar om byggnader som inte är helt inneslutna av väggar, som till exempel carportar, verandor eller skärmtak.
Vad räknas som öppenarea?
- Carport: Ett tak för att skydda bilen utan att vara ett fullständigt garage.
- Skärmtak: Ett tak över en altan eller uteplats som inte är inbyggd.
- Paviljonger eller pergolor: Konstruktioner med tak men utan heltäckande väggar.
Översiktsplan
En översiktsplan är en plan som kommunerna i Sverige tar fram för att visa hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas på lång sikt. Den är ett vägledande dokument för framtida byggande och samhällsplanering.
Vad innehåller en översiktsplan?
- Markanvändning: Vad olika områden ska användas till, till exempel bostäder, industrier, parker eller jordbruk.
- Infrastruktur: Planer för vägar, järnvägar, cykelvägar och kollektivtrafik.
- Miljö och natur: Hur naturen ska skyddas och hur hållbar utveckling ska säkerställas.
- Bebyggelseutveckling: Var det är lämpligt att bygga nya bostäder, skolor, köpcentrum eller andra byggnader.
- Klimatanpassning: Hur kommunen ska hantera utmaningar som översvämningar eller höjda havsnivåer.
Bygglovsenheten
0346-88 60 00
