I filmen berättar Jan-Åke Jacobson om vattenkraftverket i Vessigebro.

Hur förvaltar man ett arv av vattenkraft från 1600-talet? Jan-Åke Jacobson, som fått kommunens Hållbarhetspris 2023, ger det självklara svaret.

– Jag har tänkt hållbart. Innan vi började bygga frågade jag barnen om de ville ta över. Det här är inte ett projekt jag gör bara för mig, utan det är något vi gör i familjen.

Så här lyder motiveringen:

Grattis, hur känns det att ha vunnit kommunens Hållbarhetspris? 

– Det är jättekul! Jag blev glad att bli nominerad och överraskad när jag vann. Det är tillfälligheter som gjort att jag är på den här anrika platsen. Jag flyttade till Vessigebro 1972, sedan har jag jobbat med energi på olika sätt i närområdet. Jag hjälpte förre ägaren med driften efter ett tag och 1987 fick jag erbjudandet att ta över. Det gäller att fånga de möjligheter som kommer i livet. 

Hur kom det sig att du började med el?

– Jag har alltid varit fascinerad av vatten och vattenkraft. Jag utbildade mig till elkraftingenjör på 60-talet. Först var jag helt inne på kärnkraft, sedan kom olyckan i Harrisburg. Den tänkte jag inte så mycket på, men Tjernobylolyckan 1986 skrämde mig och förstärkte min tro på förnybar energi. Den finns naturligt – vi behöver bara fånga den. Jag har jobbat med sol, vind, vatten och biogas.  

Jan-Åke Jacobson är en 80-åring fylld av energi som visar runt på Nedre Möllan. Energi i steget, energi i tankarna.

Vad är grejen med vattenkraft? 

– Det borde kanske heta något annat. Det är inte vattnet i sig, utan vi lånar vattnet en liten stund utan att fördärva det. Det är vattnets tyngd och jordens dragningskraft som gör att vi kan utvinna el. I grunden är det solen som gör arbetet – att vattnet avdunstar och regnar ner. Det är hållbar energi tack vare vattnets kretslopp. 

Är det hållbart även för ålar? 

– Nej, ålyngel strävar ju uppåt och kraftverk är i vägen. Därför har vi byggt en yngeltrappa, där vi kan samla in ålyngel när det är sådan temperatur att de vandrar. Sedan bär vi upp dem och släpper ut dem ovan kraftverket så att de kan fortsätta sin vandring. Vi har lyft 1402 i snitt per år med en topp på 2611 stycken 2019 efter torrårets 754 stycken 2018. När ålarna är vuxna och vill nedströms har vi ordnat att de fritt kan passera vid sidan om kraftverket. 

Hur gick det förra året, under elkrisen? 

–Vi hade mest bundna avtal, så ekonomisk var den ingen fördel. Men däremot blev det väldigt tydligt för oss att det är tryggt med närproducerad el. Vi levererar el till de flesta runtomkring, även om de har en annan leverantör på pappret. Och det är ju skönt för oss i familjen att vi har vår egen el – under Gudrun var det svart runt om men inte hos oss. 

Tänker ni hållbart på fler sätt? 

– Ett önskemål från grannarna var att vi skulle ge vatten i sin gamla sträckning åter, det gjorde vi. Och skogen här ovanför, den ser lite skräpig ut med alla fallna träd. Men det är för att det ska vara bra för insekter, fåglar och småvilt. Och så har vi planerat ekar, så att det blir en ekdunge i framtiden. Överskottsvärmen från generatorn använder vi för att värma huset. Och så är vi noga med underhåll, så att saker håller länge.  

Hur ser du på framtiden för kraftverket? 

– Det förra kraftverket höll i runt hundra år. Nu är tanken att det här ska hålla hundra år till, säger han. 

Falkenbergs kommuns hållbarhetspris 2022 går till ett företag som jobbar med återbruk i Sjönevad. 

På bilderna syns Carl Hansson, projektledare, och bilder från Tegelmöllan. Det är bilder tagna av tegel ute men också från labbet där hållbarheten testas genom tryck. På gruppbilden från fabriken står föutom Carl även Steve Mocker, Amran Sharifula, Anders Mogren och Per Hansson. Foto: Falkenbergs kommun.

Så här lyder motiveringen:

Grattis Carl Hansson, projektledare på Tegelmöllan AB! Hur känns det att ni har fått Falkenbergs kommuns hållbarhetspris?

– Det är jätteroligt. Hos oss tänker vi på hållbarhet hela tiden, varje dag. Jag vet att det vi gör har betydelse. Därför är det roligt att det uppmärksammas även lokalt.

Vad är grejen med gammalt tegel?

– Tegel är ett byggmaterial som använts väldigt länge och som fortfarande används. Den äldsta tegelbyggnaden i Sverige som fortfarande står kvar över tusen år*. Gammalt tegel är ofta lika bra eller bättre än nytt tegel. Jämfört med nyproducerat tegel minskar vi koldioxidutsläppen med ungefär 96%, inklusive transporten och allt. Återbrukat tegel kostar ungefär som nytt tegel av hög kvalitet. Dessutom är gammalt tegel väldigt vackert, tycker jag, och många frågar efter det.

Kan ni använda alla stenar?

– Av det material vi får in, kan vi återbruka ungefär 75% av teglet. En fjärdedel av vikten är murbruk. Så av den vikt vi får in, är hälften tegelstenar och hälften blir tegelkross och murbrukskross. Det kan användas till exempel till gröna tak eller som ballast i murbruk, i stället för naturgrus eller stenkross.

Fabriken ligger i Sjönevad. Hur kom det sig att ni är just här?

– Vi bor här, så det var självklart att vara här. På området låg en såg som var nedlagd sedan länge. Jag tror det är väldigt bra för små byar att det faktiskt finns jobb där också. Vi anlitar gärna med företag i närheten om vi kan. Vi har fyra anställda, alla kan cykla eller gå till jobbet. Vi har också valt att ha sex timmars arbetsdag, eftersom det kan vara monotont att stå i fabrik. Jag upplever att det blir nästan lika mycket gjort ändå, men risken för förslitningsskador minskar och det blir roligare att jobba.

Kan du berätta om ert första år?

– Det var tufft! Vi hade precis kommit igång efter att ha gjort i ordning den gamla brädgården för att ha produktion i den, och så brann det ner i december 2021. Men vi orkade börja om, och nu har vi gjort allt precis som vi vill ha det så fastän det var en hemsk start så blir det här bättre i längden. Efter jul ska vi vara igång i full skala igen. Som tur är har byggbranschen långa ledtider på mellan ett och två år, så vi kan leverera det lovat. Men vi har många tegelhögar nu!

Vet ni var stenarna kommer ifrån och var de ska?

– Vi har gjort ett stenbibliotek inne på labbet, där vi testar all sten som kommer så att vi vet vilken kvalitet den har och att den tål att återbruka. En sten från varje produktion är sparad och har ett nummer, och så kan man kolla all information vi har kopplad till just den stenen. Många vill ha tillbaka sitt tegel. En förskola som revs i Helsingborg ville ha samma tegel till en ny förskola, och gjorde till och med en barnbok om det. Det är något speciellt med tegel, när det kommer till oss har det levt en livscykel i en byggnad och så rensar vi dem sten för sten, och så kan de få ett nytt långt liv i en ny byggnad.

Vill du veta mer?

Följ @bruksspecialisten (som hittar och säljer teglet som Tegelmöllan AB rensat) på Instagram och LinkedIn

* Här kan du läsa mer om Gumlösa kyrka som är byggd av tegel för väldigt länge sedan.