Ökad svarsfrekvens på brukarundersökning ger bra utgångsläge i kommunens förbättringsarbete

Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomför årligen en brukarenkät inom LSS-området. Den riktar sig till personer med funktionsnedsättning som bor i en bostad med särskild service, deltar i daglig verksamhet eller som har boendestöd.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur brukare upplever kontakten med och stödet från verksamheten. Resultatet används sedan för att utveckla verksamheten i dialog med brukare och personal.

Ökad delaktighet

Svarsfrekvensen har tidigare varit låg inom de flesta verksamheter. 2020 svarade till exempel 23,8 procent av brukarna som bor i en gruppbostad. Bland personer som bor i en servicebostad låg svarsfrekvensen på 45,3 procent och inom boendestödet låg den på 18,4 procent. Personer som deltar i daglig verksamhet har däremot haft en hög svarsfrekvens sedan tidigare. 2020 låg den på 83,6 procent.

2021 ökade svarsfrekvensen markant inom bostad med särskild service och boendestöd.

– Tidigare år har ordinarie personal gått ut och gjort enkäten tillsammans med brukarna. Den här gången har medarbetare från andra verksamheter bokat tid med brukarna och kommit ut och hjälpt dem att genomföra den. Anledningen till att vi valt att göra på det här sättet är att vi, utöver att få fler att delta, vill minimera risken för att personalen ska påverka brukarna i vad de ska svara. Vi har också jobbat mycket med bildstöd och förtydligande pedagogik när det har behövts, säger Andreas Svensson, områdeschef för funktionsstöd.

– Nu har vi en hög svarsfrekvens och det gör också att vi får ett tillförlitligt resultat som vi kan jobba vidare med. Det känns fantastiskt bra. Nu är det viktigt att vi fortsätter jobba med delaktigheten så att vi får en hög svarsfrekvens och därmed ett jämförbart resultat nästa år.

Vad säger resultatet för 2021?

Inom kommunens gruppbostäder har resultatet blivit bättre inom de flesta områden. Daglig verksamhet har också en ökad nöjdhet inom fem av nio områden. Inom boendestödet och på servicebostäderna har nöjdheten däremot minskat inom de flesta områden.

– Man kan reagera på att nöjdheten blivit lägre inom vissa områden, men vi måste komma ihåg att vi inte har haft tillförlitliga siffror tidigare. En låg svarsfrekvens visar helt enkelt inte verkligheten. Nu kommer vi att analysera de svar vi fått och sedan kan vi börja arbeta framåt, säger Andreas Svensson.

– Det vi ser redan nu är att vi har brukare som ibland upplever rädsla och som inte heller känner sig säkra på vem de ska kontakta om det är något som är dåligt hemma. Frågor kopplat till rädsla är alltid svåra och vi vet att de tolkas olika och ibland ger uttryck för en känsla man har just i stunden. Vi kommer att gå på djupet för att ta reda på vad som ligger i denna upplevda rädsla. Efter det kan vi ta ställning till om vi kan vidta några åtgärder för att öka tryggheten.

Svarsfrekvensen inom funktionsstöd/LSS