Skip to main content

Falkenberg klättrar 50 placeringar i ny företagsranking

Delar av Falkenberg centrum, Ätran och Kattegatt i bakgrunden. Bild: Destination Falkenberg Ab. 

20 november 2024

Falkenberg har gjort ett stort kliv uppåt i den senaste rankingen ”Småföretagarindex” för 2024, som nyligen publicerades av Småföretagarnas riksförbund. Från att ha legat på plats 59 har Falkenberg nu nått plats 9 av Sveriges 290 kommuner.

Småföretagarindex rankar varje år hur bra förutsättningar små och medelstora företag har i olika kommuner. Rankingen bedömer inte kommunens verksamhet. Rankingen bygger på offentlig statistik och analyserar nio olika aspekter av företagande.

– Det är fantastiskt att vi har klättrat så mycket i årets ranking. Det visar att Falkenberg är en kommun som ger småföretag goda möjligheter att växa och bidra till den lokala ekonomin, säger Per Svensson, kommunstyrelsens ordförande.

Därför klättrar Falkenberg

De områden som Falkenberg har ett bättre betyg än Sverigesnittet är: välfärdsåtagande, företagsamma per capita, kapitalförsörjning, kommunal näringspolitik, överlevnadsgrad och skolsystemet. Samtidigt finns det områden som behöver utvecklas, såsom demografi och den lokala marknaden.

– Våra småföretagare har en viktig roll i kommunen, och det är positivt att de har bra förutsättningar här i Falkenberg. De svagheter som lyfts fram, särskilt demografin och den lokala marknaden, hänger ihop. Vi behöver växa med fler invånare i arbetsför ålder för att stärka den lokala köpkraften, säger Mattias Fornell, tillförordnad näringslivschef i Falkenbergs kommun

Näst bäst bland liknande kommuner

Falkenberg definieras som en ”mindre stad/tätort” av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och jämförs med 29 andra kommuner. I den gruppen hamnar Falkenberg på en andra plats.

Om Småföretagarindex

Småföretagarindex bygger på nio olika dimensioner av företagande som tillsammans ger en helhetsbild av de lokala förutsättningarna. Dessa är ”välfärdsåtagande”, ”demografi”, ”företagsamma per capita”, ”kapitalförsörjning”, ”kommunal näringspolitik”, ”lokal marknad”, ”överlevnadsgrad”, ”skolsystemet” och ”trygghetsinsatser”.