Mål 7: Hållbar energi för alla

Vad beror det på?

Falkenbergs kommun har ett gott utgångsläge i energiomställningen. Inom kommunens gränser produceras mer förnybar el än vad som förbrukas. Det bygger till stor del på en omfattande vindkraft samtidigt som solelsproduktionen ökar snabbt. Fjärrvärmen i Falkenberg stad byggs successivt ut och är redan i princip helt förnybar, med en ökande andel spillvärme, vilket avlastar elnätet och skapar bättre balans i energisystemet.

Biogasproduktionen är en annan tydlig styrka; i det lokala gasnätet har biogas länge utgjort en viktig del av energimixen, vilket minskar beroendet av fossila bränslen och breddar den förnybara energibasen ytterligare.

Samtidigt finns tydliga utmaningar som väger ner helhetsbedömningen. Den totala energianvändningen har i stort sett varit oförändrad de senaste åren. Att produktionen blir fossilfri räcker inte, energin behöver också användas smartare i flera delar av samhället. Störst är utmaningen inom transportsystemet, som står för den största delen av energianvändningen och där omställningen till förnybara bränslen och elektrifiering har stor betydelse för hela måluppfyllelsen.

Samtidigt är elnätet pressat på sina håll. Både när det gäller möjligheten att ansluta ökad elförbrukning och ny elproduktion. De lokala elnäten har i huvudsak kapacitet för en normal tillväxt, men större etableringar och projekt kan kräva särskilda nätåtgärder och behöver därför förberedas och utredas i god tid. På regionnätsnivå finns samtidigt kapacitetsbegränsningar som bedöms kunna kvarstå fram till omkring 2035.

En utmaning som blivit alltmer synlig, men som ännu saknar en etablerad svensk definition, är energifattigdom; att hushåll har svårt att betala för eller få tillgång till de energilösningar de behöver. De senaste årens periodvis höga el- och bränslepriser, drivna av geopolitiska konflikter och en snabbare omställning till en mer väderberoende elproduktion, har gjort frågan mer angelägen även i Falkenbergs kommun. Eftersom det fortfarande saknas en gemensam definition och systematisk uppföljning är det svårt att i dag säga hur stor andel av Falkenbergs kommuns hushåll som faktiskt påverkas.

I en mer orolig omvärld blir energifrågan också en fråga om trygghet och beredskap. Ett energisystem som bygger på lokal produktion, biogas, solel och minskad energianvändning är mindre sårbart vid störningar, prisökningar och effektbrist, vilket gör beredskap för energiförsörjning, inklusive reservkraft, till ett prioriterat område.

Det som behöver komma till för att Falkenbergs kommun ska nå målet är därför dels en snabbare energieffektivisering, dels en mer styrd och datadriven användning av den energi som redan finns. I praktiken handlar det om att i högre grad använda digitala verktyg och sensorer för att styra energiflöden, till exempel genom smarta elnät för att stärka driftsäkerheten. Sådan digitalisering kan både jämna ut belastningen på elnätet, ge tidigare varningssignaler vid kapacitetsproblem och göra det enklare att rikta stöd och rådgivning, mot de hushåll och verksamheter som har störst behov.

Ytterligare ett område som Falkenbergs kommun behöver fortsätta utforska och bejaka är energisymbioser och energigemenskaper, det vill säga lösningar där olika aktörer kopplas samman för att gemensamt producera, lagra och dela energi lokalt, för att den ska användas resurseffektivt. Sådana gemenskaper kan, avlasta elnätet genom att mer el används nära där den produceras, bidra till lägre och mer stabila energikostnader samt minska behovet av stora investeringar i ny infrastruktur.

Energin behöver användas mer träffsäkert, samtidigt som fossila bränslen fasas ut snabbt. Det är i samspelet mellan produktion, effektivisering och ökad robusthet som målet kan nås.

Delmål 7.1: Säkerställa ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster

Vi bedömer att vi kommer nå målet till 2030 med nuvarande utvecklingstakt.

Målet ser ut att uppnås

Varför denna bedömning?

Sverige är nettoexportör av el, varför elavbrott (SAIDI) snarare än elproduktion används för att bedöma kapaciteten i näten. För 2023 låg Falkenbergs geografiska kommun på samma nivå som rikets snitt. Regionnätsägaren E.ON har angett att effektökningar, dvs både att koppla på större företag eller större produktion av förnybar elproduktion kan bli svåra att tillgodose fram till 2035. I det lokala nätet i Falkenbergs stad finns möjlighet att öka nuvarande effekt med omkring 30 procent, vilket motsvarar det förväntade behovet fram till 2040. Nätutvecklingsplaner har tagits fram av samtliga nätägare under 2024 och alla arbetar med att främja flexibilitet och bättre nyttja kapaciteten i näten.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Bevaka nya etableringar och effektbehov i samhällsplaneringen av bostads- och industriområden
• Stärka samverkan mellan nätägare, kommun och kunder kring nätutvecklingsplaner och flexibilitetstjänster
• Öka kunskapen om hur Falkenbergs sårbarhet ser ut kopplat till energifattigdom.
• Fortsätta ansluta fastigheter till fjärrvärme för att avlasta elnätet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Geopolitisk osäkerhet påverkar energipriser och försörjningstrygghet.
• EU:s energilagstiftning ställer ökade krav på robusta och flexibla energisystem.
• Fortsatt elektrifiering av transporter, industri och digital infrastruktur ökar effektbehovet.
• Förändringar på den nordiska elmarknaden påverkar kapacitet och elpriser. 

Delmål 7.2: Öka andelen förnybar energi

Vi bedömer att det är osäkert att vi når målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Inom Falkenbergs geografiska kommun produceras mycket förnybar el, framför allt från vind- och vattenkraft samtidigt som solelsproduktionen ökar snabbt. Fjärrvärmen är numera i princip förnybar. Samtidigt kör invånarna i Falkenbergs kommun många mil per år med personbil jämfört med riket, och omställningen av transportsektorn till fossilbränslefria alternativ går långsamt. Det är därför oklart om kommunen till 2030 kan öka den förnybara energin inom transportsektorn i den utsträckning som krävs för att nå målet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Snabba på omställningen till fossilbränslefria gods- och persontransporter liksom arbetsmaskiner.
• Fortsätta bygga ut lokal förnybar produktion för att möta ökat elbehov men väga markanvändning, biologisk mångfald och landskapsbild vid utbyggnad av vindkraft och solcellsparker.
• Använda samhällsbyggnadsprocessen för att föra in energifrågor tidigt i processen och därmed stimulera till fossilfria bränslen och energianvändning liksom energisymbioser och energigemenskaper och andra lösningar som gynnar energisystemet i stort.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• EU:s klimat- och energipolitik ställer ökade krav på utbyggnad av förnybar energi.
• Den snabba teknikutvecklingen inom solenergi, batterilagring och energistyrning förändrar förutsättningarna.
• Geopolitiska konflikter och utvecklingen på energimarknaderna påverkar priser på el och drivmedel.
• Ökad efterfrågan på fossilfri el från industri och transporter ökar behovet av ny elproduktion.
• Kärnkraft. 

Delmål 7.3: Fördubbla takten i energieffektiviseringen

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen går åt rätt håll men utmaningar kvarstår.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Slutanvändningen av energi per invånare ligger lägre än rikets snitt, och utvecklingen går långsamt åt rätt håll. Störst energianvändning står transporter för, följt av hushåll och industri/byggsektor. Det saknas en samlad bild av i vilken omfattning industrier, verksamheter och bostadsfastigheter arbetar med energieffektivisering och hur stor potentialen är. Ökad effektivisering krävs framöver för att klara delmålet, särskilt i takt med att elektrifiering och digitalisering ökar trycket på energisystemet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Utforska hur kommunen bäst arbetar och samverkar med företag och föreningar för att stimulera energieffektivisering
• Fortsätta stimulera energisymbioser mellan företag och organisationer för att resurshushålla med den energi som finns.
• Kombinera tekniska åtgärder med beteendepåverkande insatser för minskad energianvändning
• Prioritera effektivisering för att frigöra kapacitet till elektrifiering och nyetableringar
• Effektivisera gods- och persontransporter genom samverkan och genom att stimulera gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Skärpta EU-krav på energieffektivisering i byggnader och verksamheter.
• Förändring av lagen som styr kommunal energiplanering.
• Fortsatt elektrifiering och digitalisering ökar efterfrågan på el.
• Energipriser och effektbrist ökar incitamenten för effektivisering.
• Snabb teknikutveckling inom AI, styrsystem och smarta energinät skapar nya möjligheter att minska energianvändningen.