Mål 1: Ingen fattigdom

Vad beror det på?

Utvecklingen i Falkenbergs kommun visar att ekonomisk utsatthet är resultatet av ett samspel mellan strukturella förhållanden, politiska prioriteringar och individuella livsvillkor. Flera av de drivkrafter som påverkar utvecklingen är nationella, men får tydliga lokala konsekvenser.

Otillräckliga ekonomiska skyddsnät

En central förklaring är att de ekonomiska trygghetssystemen inte fullt ut motsvarar dagens levnadskostnader. Försörjningsstödet har över tid utvecklats svagare än centrala utgifter som boende, energi och livsmedel, vilket innebär att vissa hushåll inte når en skälig levnadsnivå. Samtidigt uppstår särskilda utmaningar när hushåll blir kvar i stödsystemen under längre perioder, vilket pekar på brister i övergången till egen försörjning.

Arbetsmarknadens struktur och ekonomisk sårbarhet

Att fattigdomen inte minskar i takt med den minskande arbetslösheten indikerar en mer komplex arbetsmarknadsproblematik. Sysselsättning är inte alltid tillräckligt om inkomsterna är låga eller anställningarna otrygga. Förekomsten av arbetande fattiga blir därmed relevant även i en lokal kontext. Begränsad tillgång till arbetslöshetsförsäkring och andra trygghetssystem förstärker dessutom den ekonomiska risken vid inkomstbortfall.

Ökad känslighet för ekonomiska chocker

Den senaste tidens inflation och kostnadsökningar har synliggjort hushållens olika förmåga att hantera ekonomiska påfrestningar. För hushåll med små marginaler får även mindre kostnadsökningar stora konsekvenser. Samtidigt bör inflationen förstås som en förstärkande faktor snarare än en grundorsak, då den blottlägger redan existerande ekonomiska skillnader.

Geografiska skillnader och sociala livsvillkor

De stora variationerna inom kommunen visar att ekonomisk utsatthet har en tydlig geografisk dimension. Boendesegregation bidrar till att utsatthet koncentreras till vissa områden, vilket riskerar att påverka barns skolresultat, hälsa och framtida etablering. Samtidigt är detta inte enbart ett lokalt områdesproblem, utan ett uttryck för bredare strukturer på bostads- och arbetsmarknaden.

Delmål 1.2: Halvera andelen människor i fattigdom

Vi bedömer att vi inte kommer att nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Barnfattigdomen är fortsatt en utmaning i Falkenberg. Mellan 2022 och 2024 minskade antalet barn 0–17 år i hushåll med låg inkomststandard från 542 till 454. Samtidigt visar Rädda Barnens alternativa mått att omkring 1 031 barn lever i absolut fattigdom i kommunen. År 2025 fick 135 hushåll med barn försörjningsstöd, vilket omfattade 279 barn.

Att fattigdomen inte minskar i takt med den minskande arbetslösheten tyder på en mer komplex ekonomisk och arbetsmarknadsrelaterad problematik. Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet riskerar sämre hälsa, skolresultat och möjligheter till en meningsfull fritid, vilket kan förstärka ojämlikhet över generationer.

För vuxna 20–64 år är utvecklingen i stort sett oförändrad över tid. För äldre, 65 år och äldre, syns däremot en försiktigt positiv utveckling med minskad andel med låg ekonomisk standard.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Uppmärksamma barn och ungas behov tidigare, stödet till familjer behöver vara samordnat, tillgängligt och anpassat efter barnens situation.
• Övergången mellan bistånd och självförsörjning bör fortsättas utvecklas
• Minskad stigmatisering kring ekonomisk utsatthet.
• Fördjupad och strukturerad samverkan mellan kommunen och civilsamhället.

Händelser i omvärld som påverkar delmålet

• Stigande levnadskostnader pressar hushållens marginaler.
• Ökande ekonomiska klyftor på nationell nivå påverkar lokala förutsättningar.
• Ett ökat beroende av civilsamhällets insatser för att täcka basbehov.

Delmål 1.5: Bygga motståndskraft

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Vi kan inte konstatera en tydlig trend eller utveckling för målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Det finns skillnader i motståndskraft och sårbarhet mellan olika grupper i Falkenbergs kommun. Hushåll med små ekonomiska marginaler har svårare att hantera ekonomiska kriser, ökade energikostnader och ökade livsmedelspriser. Klimatförändringar kan samtidigt öka risken för värmeböljor, torka och översvämningar, som driver på dessa kostnader, vilket kan slå olika hårt beroende på människors hälsa, boendesituation och ekonomiska förutsättningar.

Kommunen fokuserar på att etablera ett strategiskt och systematiskt klimatanpassningsarbete. För att stärka motståndskraften behöver arbetet även ta hänsyn till hur olika grupper påverkas och vilka som har sämst förutsättningar att förebygga, hantera och återhämta sig efter klimatrelaterade händelser och andra samhällsstörningar.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Minska ekonomisk utsatthet och stärka hushållens ekonomiska motståndskraft, särskilt genom arbete, försörjning och tidiga stödinsatser.
• Integrera social sårbarhet i klimatanpassning och krisberedskap.
• Förebygga energifattigdom och sårbarhet för höga energi- och livsmedelspriser.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Klimatförändringar ökar kraven på krisberedskap och skydd mot extrema väderhändelser.
• Fortsatt ekonomisk osäkerhet påverkar de mest utsatta hushållens återhämtningsförmåga.
• Skärpta nationella och regionala krav på klimatanpassning i fysisk planering och risk- och sårbarhetsanalyser.
• Nationell implementering av EU’s energieffektiviseringsdirektiv där arbete för att motverka energifattigdom är prioriterat.