Mål 2: Ingen hunger

Vad beror det på?

Utvecklingen av befolkningens hälsa går åt fel håll. Mer än hälften av Sveriges befolkning är i dag överviktig eller lider av fetma. I Falkenbergs kommun ligger andelen något under riksnivån men trenden pekar uppåt på samma sätt som nationellt. Vår konsumtion av mat förändras, energiinnehållet i kosten är högre idag än för 30 år sedan. Ökat energiinnehåll i kosten är en faktor som bidrar till att fler lider av övervikt och obesitas (fetma). En annan viktig faktor är den alltmer stillasittande livsstilen.

Tydligast är utvecklingen bland kvinnor och barn. I Falkenbergs kommun har andelen kvinnor med fetma nu gått om andelen män, ett trendbrott som skiljer sig från det nationella mönstret och tyder på att något i kvinnors hälsoutveckling i kommunen behöver uppmärksammas särskilt.

Ännu allvarligare är utvecklingen bland barn: andelen barn med övervikt har fördubblats sedan 1990, och andelen med fetma (obesitas) har femfaldigats under samma period.

I Halland har 3–5 procent av barn och unga obesitas, vilket motsvarar omkring 3 000 personer, och i Falkenbergs kommun är problemet tydligt kopplat till skillnader i socioekonomi och uppväxtvillkor.

Måltid Falkenberg

I kommunens förskolor, skolor och äldreomsorg serveras måltider enligt Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer. Arbetet fokuserar på hållbarhet för hälsa, miljö och resurshushållning med minskat svinn. Mycket mat lagas från grunden och frukt och grönt väljs efter säsong. För att ge elever en bra start på veckan serveras inga lågenergirätter på måndagar och fredagar. För att minska klimatpåverkan och gynna hälsan minskas köttmängden och ökas volymen grönsaker, bönor och baljväxter.

Undernäring hos äldre

Kommunen förebygger undernäring hos äldre, där riskbedömning, åtgärder och uppföljning sker systematiskt på alla särskilda boenden. Detta kompletteras med årlig nattfastemätning. Uppföljningen visar en positiv trend med färre brukare med undervikt inom omsorgsverksamheten.

Livsmedelsproduktionen

Livsmedelsproduktionen i Falkenbergs kommun behöver fortsätta ställa om mot mer klimatsäkra och motståndskraftiga brukningsmetoder med fokus på stärkt livsmedelsförsörjning och långsiktig beredskap. Jordbruksmarkens roll som resurs är central och måste värnas vid exploatering när kommunen växer.

Lantbruket har under de senaste åren påverkats av kraftigt ökade kostnader till följd av den geopolitiska utvecklingen i omvärlden. Detta har tydliggjort sårbarheten i ett produktionssystem som är beroende av externa insatsmedel så som konstgödsel och fossila bränslen och riskerar att försvåra den nödvändiga omställningen. Utvecklingen stärker dessutom behovet av ett mer robust och motståndskraftigt produktionssystem, där regenerativa brukningsmetoder utgör en viktig inriktning. Det handlar inte om enstaka åtgärder, utan om ett långsiktigt systemskifte där jordhälsa, biologisk mångfald och markens produktionsförmåga successivt stärks. En sådan utveckling kan bidra till ökad resiliens, förbättrad lönsamhet och en stärkt livsmedelsberedskap.

Falkenbergs kommun har genomfört en förstudie om regenerativt lantbruk i Halland. Genom att kombinera platsbunden kunskap, datadrivet lärande och praktiska pilotmiljöer med innovationsplattformen Envolve skapas förutsättningar för ett mer resilient livsmedelssystem med starkare koppling mellan produktion, innovation och lokal försörjning.

Falkenbergs kommun stimulerar utvecklingen av den blå livsmedelsproduktionen genom att samla företag, forskning och offentlig sektor. Genom samverkan stärks innovation, kunskapsutveckling och nya värdekedjor som ökar kopplingen mellan lokal sjömatsproduktion, förädling och offentliga måltider. Lokalproducerad sjömat testas i skolmåltider för att skapa efterfrågan, stärka den lokala marknaden och öka livsmedelsberedskapen. På så sätt bidrar Falkenberg till utvecklingen av en konkurrenskraftig blå bioekonomi och ett mer resilient livsmedelssystem med stark lokal förankring.

Delmål 2.1: Tillgång till säker och näringsriktig mat för alla

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen. 

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Trots att Falkenbergs kommun fortfarande har en lägre andel vuxna med övervikt och fetma än riket visar utvecklingen en tydligt negativ trend. Särskilt oroande är utvecklingen bland barn, där andelen med övervikt har fördubblats och andelen med fetma femfaldigats sedan 1990. Även bland vuxna ökar fetman, och i Falkenbergs kommun har kvinnor nu högre andel fetma än män, vilket avviker från det nationella mönstret. Endast indikatorn för undernäring hos äldre visar en positiv utveckling.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Säkerställa att barn och unga, men även äldre och personer med ekonomisk utsatthet, har goda möjligheter att äta näringsriktigt även under helger och skolledigheter
• Stärka det tidiga förebyggande arbetet mot barnobesitas genom tätare samverkan mellan mödravård, barnklinik, elevhälsa och kultur- och fritidsverksamhet.
• Fortsätta det systematiska arbetet mot undernäring hos äldre och säkerställa att ny statistik följs upp över tid.
• Säkerställa att måltiden i skolan ska ses som en del utav elevens utbildning och lärande för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att ta del utav sin utbildning.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Fortsatt höga livsmedelspriser och ökade levnadskostnader, vilket kan minska hushållens möjlighet att välja näringsrik mat.
• Ökande socioekonomiska skillnader, som påverkar kostvanor och hälsa.
• Livsmedelsindustrins och handelns utbud och marknadsföring, särskilt av energitäta och ultraprocessade livsmedel.

Delmål 2.4: Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga brukningsmetoder

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen. 

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun behöver fortsätta ställa om mot mer klimatsäkra och motståndskraftiga brukningsmetoder med fokus på stärkt livsmedelsförsörjning och långsiktig beredskap. En central väg framåt är ett bredare skifte mot regenerativa brukningsmetoder, där jordhälsa, biologisk mångfald och markens produktionsförmåga byggs upp över tid. Sådana system stärker både resiliens mot extrema vädersituationer och störningar i omvärlden, samtidigt som de kan förbättra lönsamhet och minska sårbarheten i lantbruket.

Lantbruket har påverkats av kraftigt ökade priser på insatsvaror till följd av den geopolitiska situationen i världen vilket riskerar att bromsa omställningen och förstärker behovet av mer robusta produktionssystem. Ett tydligt ökat skydd av jordbruksmark är avgörande för att säkra framtida livsmedelsförsörjning.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Undersök hur kommunen och andra aktörer i livsmedelskedjan kan samarbeta med lantbrukare för att öka kunskapen om regenerativa brukningsmetoder. Målet är ett mer lönsamt och motståndskraftigt lantbruk, stärkt lokal livsmedelsförsörjning och minskad klimatpåverkan.
• Stärka skyddet av jordbruks- och betesmark i samhällsplaneringen genom avvägningen mellan exploatering och självförsörjningsgrad.
• Fortsätta utveckla Falkenbergs kommun som testbädd för agtech, foodtech och blå bioekonomi, och stärka kopplingen mellan lantbruk, livsmedelsförädling och lokal matdestination.
• Fortsätta utreda beredskapslager för offentliga kök, i samverkan med övriga Hallandskommuner.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Fortsatt geopolitisk osäkerhet påverkar tillgången till och priserna på energi, gödsel och andra insatsvaror.
• Förändringar i EU:s och Sveriges jordbruks- och miljöpolitik påverkar lantbrukets ekonomiska förutsättningar.