Mål 10: Minskad ojämlikhet

Vad beror det på?

Social och ekonomisk inkludering

Utvecklingen för etableringen på arbetsmarknaden för skyddsbehövande har försvagats efter en period av positiv utveckling. Särskilt utrikes födda kvinnor med kort utbildning står långt från en jämlik arbetsmarknad som är i snabb förändring på grund av digitalisering, automatisering och förändrade kompetenskrav. Samtidigt växer gruppen 25–29-åringar som varken arbetar eller studerar, vilket signalerar en ökad risk för långvarigt utanförskap.

Geografin förstärker ojämlikheten. Barn i socioekonomiskt svagare bostadsområden har sämre förutsättningar för utbildning och en meningsfull fritid, vilket kan bidra till att ojämlikhet förs vidare mellan generationer. Insatser som kommunens ungdomsverksamhet och kulturskolans avgiftsfria verksamhet spelar en viktig roll, men når endast delar av fritidsutbudet och omfattar inte föreningsidrott eller fritidsaktiviteter i näringslivets regi.

Politisk inkludering och diskriminering

Även möjligheten att delta i och påverka samhället är ojämnt fördelad. Skillnader i valdeltagande och politisk representation visar att vissa grupper och områden har mindre möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Därtill kvarstår skillnader i utsatthet och upplevelsen av att bli behandlad lika.

Diskrimineringen förblir delvis osynlig men påverkar djupt. Andelen som rapporterar kränkande behandling är stabil, vilket kan verka positivt – men döljer allvarliga könsskillnader. Bara drygt hälften av högstadieelever anser lärare behandlar alla lika, vilket förstärker normalisering av ojämlikhet redan i skolan. Ökad rasism och nazistiska symboler i vissa områden visar en möjlig polarisering.

Omvärldens påverkan förvärrar läget

Ekonomisk osäkerhet, höga boendekostnader och förändringar i migrationspolitik skapar nya hinder för de mest utsatta. Algoritmer i rekrytering och digitala processer riskerar att skapa osynlig diskriminering som traditionell lagstiftning inte fångar. För att vända utvecklingen behövs därför koordinerad insats över flera områden: flexibla etableringsvägar, normkritisk pedagogik i förskola och grundskola, stärkt politisk representation, och möjligen återkommande datainsamling för att kunna mäta framsteg.

Delmål 10.2: Främja social, ekonomisk och politisk inkludering

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030.Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

I Falkenbergs kommun kvarstår tydliga skillnader i möjligheten att delta i arbetsliv, samhällsliv och politiskt beslutsfattande. Skillnaderna är särskilt tydliga utifrån kön, ålder, födelseland, funktionsförmåga och bostadsområde. Även om utvecklingen inom vissa områden är stabil eller positiv sker förändringarna inte i tillräcklig takt för att skillnaderna ska minska.

Etableringen på arbetsmarknaden för skyddsbehövande har försvagats efter en period av positiv utveckling. Särskilt utrikes födda kvinnor med kort utbildning står fortsatt långt från arbetsmarknaden. Även personer med funktionsnedsättning möter hinder på vägen till reguljära anställningar. Sammantaget finns fortsatta hinder för likvärdiga möjligheter till arbete och egen försörjning.

Geografiska och socioekonomiska skillnader påverkar också barns och ungas möjligheter till utbildning, fritid och sociala sammanhang. Andelen unga 16–24 år som varken arbetar eller studerar är stabil, medan gruppen 25–29 år har ökat sedan 2023, vilket kan innebära en ökad risk för långvarigt utanförskap. Barn i socioekonomiskt svagare områden har generellt sämre ekonomiska förutsättningar och deltar i mindre utsträckning i organiserad föreningsidrott. Samtidigt ger statistiken en begränsad bild eftersom spontanidrott och kulturaktiviteter inte ingår.

Kulturgarantin stärker förutsättningarna för social och kulturell inkludering genom att ge alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur oavsett skola och bostadsort. Kulturskolans avgiftsfria verksamhet är också ett viktigt verktyg för att skapa en mer jämlik tillgång till kultur och en meningsfull fritid. Verksamheten når barn och unga från hela kommunen och erbjuder möjlighet att delta oavsett familjens ekonomiska förutsättningar.

Även den politiska inkluderingen präglas av skillnader. Utrikes födda är underrepresenterade i politiska beslutsorgan i förhållande till sin andel av befolkningen, samtidigt som valdeltagandet varierar tydligt mellan olika delar av kommunen. Det innebär att möjligheten att påverka samhällsutvecklingen inte är jämlikt fördelad.

Sammantaget kvarstår tydliga skillnader i ekonomisk, social och politisk inkludering mellan grupper och geografiska områden. För att nå delmålet behöver fler ges likvärdiga möjligheter att delta i arbetsliv, samhällsliv och demokratiska processer.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta utveckla flexibla och anpassade etableringsvägar, särskilt för utrikes födda kvinnor med kort utbildning.
• Motverka långvarigt utanförskap bland unga genom att stärka övergången mellan skola och arbetsliv.
• Aktivt arbeta för att öka valdeltagandet och den politiska representationen för underrepresenterade grupper.
• Fortsätta utveckla Kulturskolans verksamhet både gällande ämnesutbud och hur kulturskolan når barn och unga.
• Fortsätta utveckla kulturskolans verksamhet i samverkan med anpassad skola.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Digitalisering, automatisering och förändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden kan höja trösklarna för personer som står längre från arbetsmarknaden.
• Förändringar i migration och nationell etableringspolitik påverkar möjligheterna till ekonomisk och social inkludering.
• Inflation, höga boendekostnader och ekonomisk osäkerhet kan förstärka skillnader i människors möjligheter att delta i samhällslivet.

Delmål 10.3: Säkerställ lika rättigheter för alla och utrota diskriminering

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Andelen invånare som uppger att de utsatts för kränkande behandling ligger kvar på en stabil nivå, men bakom genomsnittet finns betydande skillnader mellan olika grupper. Kvinnor rapporterar utsatthet i betydligt högre utsträckning än män, vilket visar att skillnader i utsatthet och upplevelsen av att bli behandlad lika kvarstår. Liknande utmaningar syns bland barn och unga, där upplevelser av ojämlik behandling kan etableras tidigt. I årskurs 8 uppger endast drygt hälften av eleverna att lärare behandlar alla lika oavsett kön.

Även på kommunnivå finns tecken på ökad utsatthet och exkludering i vissa geografiska områden. Förekomsten av rasism och klotter med nazistiska symboler har ökat under det senaste året. För att motverka utvecklingen samverkar skola, fritidsverksamhet, socialtjänst och polis. Inför höstterminen 2026 genomfördes ett gemensamt stormöte, UNG FBG har förstärkt resurserna i området och skolan har anställt värdegrundspedagoger. Det finns även en plan för kontinuerlig samverkan mellan berörda aktörer.

Samtidigt saknas tillräckligt med återkommande och jämförbara data för att bedöma utvecklingen över tid och om skillnaderna mellan olika grupper minskar. Det gör det svårt att avgöra om kommunen rör sig mot målet om lika rättigheter och minskad diskriminering.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Bryta mönstret i skolan genom fortsatt utbildning till högstadiepersonal i normkritisk pedagogik.
• Inkludera normkritiskt förhållningssätt i kommunens föräldraskapsstöd.
• Fortsätta utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst, fritid och polis.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Växande uppmärksamhet på hur diskriminering på flera grunder (kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning) samverkar i praktiken inom välfärdstjänster och offentlig service.
• Migrationsdebatten och växande politisk polarisering skapar nya former av socialt utanförskap och identitetsbaserad diskriminering, även om det formellt motverkas genom lagstiftning.
• Automatisering, gig-ekonomi och digitala rekryteringsprocesser skapar nya vägar för både osynlig och algoritmisk diskriminering som traditionell lagstiftning ännu inte helt täcker.