Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Vad beror det på?

Den negativa utvecklingen för ekosystem och biologisk mångfald i Falkenbergs kommun är resultatet av en långvarig trend där landskapet blivit mer homogent och storskaligt på grund av rationaliseringar inom jord- och skogsbruket samt en hög exploateringstakt. Bilden bekräftas av naturvärdesinventeringen (NVI) av Falkenbergs stad 2025, som identifierade 143 naturvärdesbiotoper, 98 värdearter, varav 29 rödlistade och 28 fridlysta, samt konstaterade att kommunen har en låg andel formellt skyddad natur jämfört med riket.

Fragmentering och isolering av livsmiljöer

En avgörande påverkansfaktor är att kvarvarande livsmiljöer isoleras från varandra. Landskapsekologiska analyser från 2025 visar att livsmiljöerna på flera håll är dåligt sammanlänkade, särskilt mellan norra kuststräckan och det övriga gräsmarksnätverket. Jordbrukslandskapet utgör i många fall en barriär för arters spridning. När ängs- och betesmarker i inlandet växer igen förloras de ekologiska sambanden, vilket gör populationer extremt sårbara för yttre störningar.

Skogsbrukets och odlingslandskapets struktur

Som en utpräglad jordbruks- och skogsbrukskommun påverkas naturvärdena i hög grad av de gröna näringarna. Skogslandskapet domineras av privatägd produktionsskog med unga, täta granbestånd, vilket kraftigt begränsar förekomsten av strukturer som död ved och grova ädellövträd. I odlingslandskapet har småbiotoper försvunnit och Falkenbergs kommun har en lägre andel ekologiskt brukad mark än sina grannkommuner, vilket påverkar ekosystemtjänster som pollinering och vattenrening negativt. Kommunen har dock beviljats medel från Jordbruksverket för att återskapa småbiotoper i odlingslandskapet, ett arbete som mötts av stort intresse bland markägare.

Exploateringstryck och "kustpress"

Falkenbergs kommun är en växande kommun med stor efterfrågan på bostäder nära kusten. Detta leder till svåra avvägningar där natur- eller jordbruksmark tas i anspråk. På sikt kan en så kallad kustpress uppstå, där värdefulla naturtyper kläms mellan det stigande havet och befintlig bebyggelse. Detta riskerar att hindra naturens naturliga reträtt inåt land och blir därmed en viktig fråga att beakta i den långsiktiga planeringen.

Bristande integrering i planeringsprocessen

Även om kommunen har god kunskap om naturvärden i Falkenbergs tätort, är kunskapsläget sämre i de mindre tätorterna. Det saknas fortfarande heltäckande rutiner för att systematiskt undvika förluster av ekosystemtjänster i hela samhällsbyggnadsprocessen. Naturen betraktas ofta som en separat fråga snarare än en grundförutsättning för kommunens attraktionskraft och välfärd.

Delmål 15:1: Bevara, återställa och hållbart nyttja ekosystem på land och i sötvatten

Vi  bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Trots insatser som återskapande av våtmarker och småbiotoper, fria vandringsvägar för fisk och restaurering av ängsmarker förhindras måluppfyllelsen av flera decenniers rationaliseringar inom jord- och skogsbruk. Ängs- och betesmarker med höga naturvärden växer igen i Falkenbergs kommuns inland när de inte längre betas eller brukas, och Falkenbergs kommun har en lägre andel ekologiskt brukad odlingsmark än Halmstad, Varberg och Kungsbacka. Samtidigt sätter en växande befolkning och stor efterfrågan på bostäder nära kusten press på kvarvarande, till stor del oskyddade, kustnaturmiljöer.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Säkra att höga naturvärden sparas och sammanlänkas i samhällsplaneringen.
• Uppmuntra restaurering av ängs- och betesmarker genom tät samverkan med markägare och genomför åtgärder för att binda samman isolerade kärnområden i gräsmarksnätverket.
• Bevara grova träd och säkerställa ersättare när de går förlorade.
• Fortsätta restaurera och återskapa våtmarker genom att fullfölja den planerade våtmarken vid Ringsegård och identifiera fler platser för våtmarksrestaurering.
• Fortsätta rådgivning till privata markägare genom LEVA Halland och fullfölja EU-projektet Land4Climate för återvätning av torvjordar, bland annat vid Sannarpsån och Vinån.
• Fullfölja anpassad skötsel av golfbanor och tätortsnära natur för att gynna pollinerare, äldre träd och andra biologiska värden.
• Fortsätta samverkan med Falkenbergs ornitologiska förening och markägare om att restaurera igenväxande husbehovstäkter som livsmiljö för backsvala och vildbin.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• EU:s naturrestaureringsförordning skärper kraven på att återställa och bevara ekosystem och naturmiljöer.
• Förändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) kan påverka förutsättningarna för att bevara och sköta ängs- och betesmarker.
• Fortsatt fokus på miljömålens etappmål om att kommunerna ska ha ett systematiskt arbete med ekosystemtjänster.
• Statliga satsningar och bidragssystem som LONA och LOVA skapar möjligheter att finansiera lokala natur- och vattenvårdsåtgärder.
• Interregprogrammet och andra EU-finansieringar skapar möjligheter för gränsöverskridande klimat- och naturvårdsprojekt.

Delmål 15:2: Främja hållbart brukande av alla skogar

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Skogarna i Falkenbergs kommun är till största del privatägd produktionsskog med unga, täta granbestånd. Det begränsar den biologiska mångfald som är beroende av skogliga strukturer som död ved, grova träd, ädellövskog och skog i sena successionsstadier. Ädellövskogarna i mellanbygden har höga natur- och rekreationsvärden, men utgör en liten areal – vilket gör att det sammantaget finns för lite lämplig skoglig livsmiljö för de arter som är beroende av sådana strukturer. Vissa biologiska kvaliteter i skogslandskapet ökar, andra är oförändrade eller minskar, och Falkenbergs kommun har en låg andel skyddad skog jämfört med rikssnittet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Öka andelen hyggesfritt brukande i kommunens egna skogar som ett föredöme (idag 24 %).
• Genomföra skötselplaner för tätortsnära skog med utökat fokus på död ved och gamla träd.
• Främja bevarandet av ädellövskogar som viktiga ansvarsmiljöer för Halland.
• Främja klimatanpassning av skogen genom ökad trädslagsblandning, anpassad gallring och stärkt bevakning av skadedjur som granbarkborre, för att stärka motståndskraften mot storm, torka och skadedjursangrepp.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Stärkta regelverk inom FSC som kräver mer anpassade skötselmetoder.
• EU:s skogsstrategi och den pågående debatten om det svenska skogsbrukets framtida former.
• Artskyddsförordningen ändrades 2022, vilket tillsammans med ny rättspraxis har ökat kraven på hänsyn till skyddade arter i skogsbruket.
• Klimatförändringarnas påverkan på skogshälsan genom torka och skadedjur.

Delmål 15:5: Hejda förlusten av biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Naturvärdesinventeringen 2025 i Falkenbergs stad identifierade 143 viktiga biotoper och 98 värdearter, varav 29 rödlistade, vilket visar de höga naturvärden som hotas vid exploatering. Halland är ett av länen med störst andel försvunna arter, och antalet rödlistade arter är generellt högre i södra Sverige på grund av fler arter och ett långvarigt högre markanvändningstryck. Den biologiska mångfalden bland fåglar, skalbaggar, fjärilar och mossor har försämrats de senaste åren, och den främsta påverkan på rödlistade arter är markanvändning inom jord- och skogsbruk, särskilt avverkning och igenväxning.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta att driva projektet "Nya småbiotoper i jordbrukslandskapet" (2024–2027) där kommunen i samverkan med privata markägare återskapar alléer, häckar, småvatten och blommande ytor i odlingslandskapet.
• Använda naturbaserade lösningar i stadsutvecklingen för att både skapa livsmiljöer och hantera klimatrisker.
• Fortsätta att omvandla fler kommunala gräsmattor till blommande ängar, anlägga fler faunadepåer samt utveckla skötseln av kommunala vägkanter som blomrika korridorer för pollinerare.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Det globala ramverket Kunming-Montreal med mål om att skydda 30 % av jordens land och hav till 2030 och EU:s biodiversitetsstrategi för 2030.
• Ökade krav på företag att redovisa sin påverkan på biologisk mångfald genom nya redovisningsregler (CSRD/ESRS).
• Växande kunskap om sambandet mellan tillgång till natur i staden och folkhälsa.
• EU:s naturrestaureringsförordning skärper krav på att återställa förstörda ekosystem och marker.

Delmål 15:8: Förhindra främmande invasiva arter

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Kommunen arbetar aktivt med bekämpning av invasiva främmande arter, men till exempel jätteloka, gul skunkkalla och parkslide utgör fortfarande ett stort hot och sprider sig snabbt. En regional strategi för hantering av invasiva främmande växter har tagits fram i samverkan mellan de halländska kommunerna och Länsstyrelsen.

Det är markägarens ansvar att bekämpa EU-listade invasiva arter, men ideella krafter som vill hjälpa till med bekämpningen kan spela en viktig roll. Tidigare har länsstyrelsen tillsammans med kommunerna i Halland och ideella organisationer startat upp kommunvisa nätverk för bekämpning och information om invasiva främmande arter till exempel har Naturskyddsföreningen Falkenberg har hjälpt till att bekämpa jättebalsamin utmed Doktorspromenaden. 

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Implementera resultaten från inventeringen av invasiva främmande arter i den dagliga drift- och skötselorganisationen.
• Stärka samverkan med Länsstyrelsen och ideella organisationer.
• Öka medvetenheten hos privata markägare om deras lagstadgade ansvar för bekämpning.
• Hitta effektiva former för kommunikation för att inspirera till tidig upptäckt och åtgärd.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Resurstilldelningen till länsstyrelsernas arbete mot invasiva arter har minskat jämfört med åren 2020–2022.
• Löpande uppdateringar av EU:s förteckning över invasiva främmande arter som kräver snabba lokala anpassningar.
• Ett allt varmare klimat som ökar risken för nya invasiva arter från sydligare breddgrader.

Delmål 15:9: Integrera ekosystem och biologisk mångfald i lokal förvaltning

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är positiv men betydande utmaningar kvarstår.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Det behövs ökad kunskap och förståelse i samhället om vårt beroende av naturens ekosystemtjänster. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för dessa och därmed för människans försörjning och välbefinnande. Kunskapen behöver också stärkas om de strukturer och funktioner som möjliggör arters spridning och förflyttning. I Falkenbergs kommun är många naturtyper med hotade arter små och fragmenterade, vilket leder till små populationer, begränsad spridning, sämre överlevnad och minskad genetisk variation. Viktiga kunskapsunderlag har tagits fram 2025, men är ännu inte fullt integrerade i samhällsbyggnaden, från planering till förvaltning.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Färdigställa och fatta beslut om det nya styrdokumentet för grönblå strategi.
• Kartlägga och analysera ekosystemtjänster vid förändrad markanvändning, i hela samhällsbyggnadsprocessen, från idé till genomförande och skötsel.
• Fortsätta att använda kunskapsunderlaget om belysningens påverkan för att minska ljusföroreningars effekter på nattaktiva djur.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Nya svenska standarder för naturvärdesinventering (SS 19000:2023) som höjer kvalitetskraven på underlag.
• Nationella vägledningar för ekosystemtjänster i fysisk planering från myndigheter som Boverket och Naturvårdsverket.
• Krav på ökad digitalisering och transparens i hållbarhetsrapportering för offentlig sektor.

*Succession: en stegvis förändring av ett ekosystem där växter, djur eller deras samhällen avlöser varandra på en växtplats. Naturvärdena är ofta högre i sena successionsstadier än i tidiga.