Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Vad beror det på?

Utvecklingen inom mål 16 är ojämn. Våldsbrotten varierar över tid, samtidigt som andelen invånare som uppger att de utsatts för våld eller hot om våld har minskat sedan 2016. Våld i nära relationer och våld mot kvinnor är fortsatt särskilt angelägna områden. För barn visar den lokala statistiken att utsatthet förekommer i flera miljöer, samtidigt som digitalisering och organiserad brottslighet skapar nya risker. Fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och polis ger goda förutsättningar för tidig upptäckt och förebyggande arbete.

När det gäller demokrati och delaktighet genomförs insatser för att nå grupper med lägre deltagande, men det är ännu oklart i vilken utsträckning de leder till ökat faktiskt inflytande. Kommunorganisationen har även etablerade strukturer för att förebygga korruption och mutor, men bristen på en samlad lokal uppföljning försvårar bedömningen av utvecklingen. Grundläggande fri- och rättigheter är starkt skyddade, men digitala och kommunikativa hinder kan begränsa tillgången till information för vissa grupper.

Sammantaget finns goda förutsättningar att närma sig målet, men utvecklingen behöver stärkas framför allt genom fortsatt förebyggande arbete mot våld och övergrepp, stärkt samverkan kring barn och unga samt åtgärder för ett mer jämlikt deltagande och inflytande.

Delmål 16.1: Avsevärt minska alla former av våld

Vi bedömer att det är osäkert om vi når målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

I Falkenbergs kommun har under flera år haft en positiv utveckling vad gäller våld i offentlig miljö, men utvecklingen är mer ojämn när olika former av våld inkluderas. Den lokala statistiken visar att misshandel, inklusive grov misshandel, samt ofredanden och hot är återkommande former av anmälda våldsbrott mot vuxna. Bland misshandelsbrotten är misshandel mot män 18 år och äldre den vanligaste kategorin. Våld mot kvinnor förekommer också, däribland grov misshandel och våld från en nuvarande eller tidigare närstående.

År 2025 uppgick antalet anmälda våldsbrott till 784 per 100 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med 686 anmälningar under 2024. Utvecklingen har varierat mellan åren sedan 2020, vilket gör det svårt att urskilja en tydlig trend. För indikatorn andelen invånare i åldern 16–84 år som utsatts för våld eller hot om våld syns däremot en stabil nedåtgående trend sedan 2016.

Nationellt är det dödliga våldet kopplat till flera sammanhang, bland annat kriminella miljöer, våld inom familjen och partnervåld samt spontana bråk och konflikter. Dödligt våld mot unga män har ökat markant, där en stor del av ökningen kan kopplas till dödsskjutningar i kriminella miljöer. Samtidigt är våld i nära relationer särskilt angeläget, då omkring 80 procent av våldet mot kvinnor utövas av någon i deras närhet, oftast i hemmet.

Sammantaget visar utvecklingen att Falkenbergs kommun har nått framsteg inom vissa våldsformer, medan andra kvarstår eller ökar. För att närma sig målet krävs därför ett fortsatt stärkt förebyggande arbete, särskilt mot våld i nära relationer, samt ökad kunskap om våld, genus och normer hos samhällets olika aktörer

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Stärka det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer genom att fortsätta det pågående arbetet med Falkenbergs kommuns program mot våld i nära relationer 2024–2027.
• Höja kunskapen om våld, genus och normer inom kommunens verksamheter och hos samhällets olika aktörer.
• Fortsätta stärka det brottsförebyggande arbetet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Förändringar i den organiserade brottsligheten påverkar utvecklingen av skjutningar, sprängningar och annat grovt våld.
• Ökad uppmärksamhet på våld i nära relationer påverkar upptäckt, anmälningsbenägenhet och samhällets förebyggande arbete.
• Digitalisering och sociala medier skapar nya arenor för hot, trakasserier och konflikter och kan förstärka våld i den fysiska miljön.

Delmål 16.2: Skydda barn mot övergrepp och våld

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Barn i Falkenberg utsätts fortfarande för flera former av våld, hot och övergrepp. Barnfridsbrott mot flickor under 18 år är den vanligaste anmälda brottskoden, samtidigt som misshandel, hot och sexuella övergrepp förekommer. Utvecklingen av anmäld misshandel mot barn är överlag relativt stabil, men varierar beroende på vart brotten begås och hur man kategoriserar brottsoffer. Som exempel har anmält våld mot flickor i offentlig miljö minskat kraftigt och är nu på den lägsta nivån sedan 2017. Även anmält våld mot pojkar i offentlig miljö minskar 2024, medan anmält misshandel mot pojkar i inomhusmiljö ökar tydligt under samma period.

Samtidigt finns styrkor i kommunens arbete. Samverkan mellan skola, polis och socialtjänst fungerar väl i många fall inom samverkansformerna SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) och TSI (tidiga samordnade insatser).

Samtidigt visar den senaste granskningen av orosanmälningar för förskolebarn flera utvecklingsområden och strukturella utmaningar. Det finns tecken på underrapportering, särskilt vid omsorgsbrister, samtidigt som förskolepersonal kan känna osäkerhet kring subtila signaler och tveka inför att göra en orosanmälan av rädsla för att påverka relationen med vårdnadshavare. Kompetensinsatser har ofta varit tillfälliga snarare än återkommande och systematiska, vilket skapar varierande trygghet i bedömningarna. Det saknas också övergripande strukturer för förebyggande samverkan mellan förskola och socialtjänst, och återkopplingen efter orosanmälan upplevs som bristfällig.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Säkerställa att oro för barn upptäcks och anmäls tidigt genom fortsatt kunskapshöjning och tydliga rutiner för orosanmälningar i alla verksamheter som möter barn.
• Stärka arbetet mot våld i nära relationer och barnfridsbrott, med särskilt fokus på barns egen utsatthet och konsekvenserna av att bevittna våld.
• Utveckla arbetet mot digital utsatthet, där barn kan utsättas för hot, sexuella övergrepp, exploatering och kränkningar.
• Förbättra uppföljningen av barns utsatthet, så att kommunen bättre kan se var, hur och vilka barn som utsätts och rikta insatserna därefter.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Ökad digital utsatthet och sexuell exploatering av barn; grooming, sexuella kontakter och exploatering kan ske via sociala medier, chattar, spel och plattformar där sexuellt innehåll säljs eller sprids.
• Ökad kunskap hos vuxna om barns digitala liv stärker möjligheten att förebygga och upptäcka digital utsatthet, samtidigt som nya digitala arenor skapar nya risker.
• Kriminella nätverks rekrytering och utnyttjande av barn ökar risken för att barn utsätts för hot, våld och exploatering.

Delmål 16.5: Minska korruption och mutor

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Uppföljning saknas.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Sverige tillhör de länder i världen som har lägst upplevd korruption. Samtidigt har Sverige nått sin lägsta nivå på över tio år i Transparency Internationals korruptionsindex. I den senaste mätningen fick Sverige 82 av 100 poäng, där 100 motsvarar ett mycket rent land. För Falkenbergs kommun finns i dag ingen samlad bild av korruptionens och mutornas omfattning.

Kommunorganisationen har etablerade strukturer för att förebygga och hantera korruption och mutor genom antikorruptionspolicy och riktlinjer, samtidigt som det förebyggande arbetet stärks genom återkommande information och målgruppsanpassade utbildningar för medarbetare och förtroendevalda.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta stärka kunskapen och riskmedvetenheten kring korruption, mutor och jäv hos medarbetare och förtroendevalda i kommunorganisationen.
• Fortsätta arbeta mot välfärdsbrottslighet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

Organiserad brottslighet och välfärdsbrottslighet ökar risken för otillåten påverkan och korruption i kommunal verksamhet. Polisen beskriver också en utveckling mot mer professionellt och systematiskt användande av korruption.

Delmål 16.7: Inkluderande och representativt beslutsfattande

Målet bedöms ha osäker måluppfyllelse till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Delmålet bedöms ha osäker måluppfyllelse till 2030 eftersom det formella deltagandet är relativt högt, men delaktigheten är ojämnt fördelad mellan olika grupper. Unga, utrikes födda och personer med lägre inkomster deltar i mindre utsträckning, vilket visar att nuvarande former för inflytande inte fullt ut når eller engagerar alla invånare.

Kommunen har under året genomfört flera insatser för att stärka det demokratiska deltagandet och öka intresset för politik inför valet 2026. Bland annat har Ung FBG genomfört två studiebesök i riksdagen tillsammans med ungdomar och bjudit in unga politiker till träffar på mötesplatser i områden med lägre valdeltagande. Insatserna visar på ambition och aktivitet, men det återstår att se om de leder till ökat valdeltagande och stärkt faktiskt inflytande för dessa grupper.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Falkenbergs kommun behöver prioritera insatser som både stärker valdeltagande och förbättrar ungas, funktionsnedsattas och äldres reella inflytande i beslutsprocesser. Samrådsformer bör följas upp utifrån deltagande, representativitet och faktisk påverkan på beslut.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Ökad polarisering, desinformation, cyberangrepp, säkerhetsläget och ett förändrat ekonomiskt läge kan påverka både förtroendet för valet i höst och möjligheterna att nå grupper med lägre politiskt deltagande.

Delmål 16.10: Tillgång till information och grundläggande friheter

Vi bedömer att vi kommer nå målet till 2030 med nuvarande utvecklingstakt.

Målet ser ut att uppnås

Varför denna bedömning?

Grundläggande fri- och rättigheter är starkt skyddade i lagstiftningen, men tillgång till information är inte jämnt fördelad mellan grupper. Äldre, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda har svårt att få tillgång till digital information, särskilt i områden med lägre digital kompetens.

Kommunen arbetar aktivt med transparens och tillhandahåller information på kommunens webbplats i enlighet med offentlighetsprincipen samt följer EU-standard EN 301 549/WCAG 2.1 nivå AA enligt DOS-lagen (2018:1937) för digital tillgänglighet. Men det återstår att se om de nuvarande insatserna når alla grupper och om de leder till faktisk ökad förståelse och delaktighet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Följ upp digital tillgänglighet för olika grupper, särskilt unga, äldre, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda.
• Behålla alternativa vägar till kommunal information och service, så att digitaliseringen inte ökar skillnaderna i delaktighet.
• Följ upp hur invånare upplever att de förstår beslut och hur de kan påverka.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Snabb digitalisering och ökad användning av AI förändrar hur människor söker, tar emot och värderar information. Samtidigt finns tydliga skillnader i digital kompetens mellan olika grupper.
• Utvecklingen mot mer sammanhållna digitala offentliga tjänster ställer högre krav på tillgänglighet, begriplighet och användarvänlighet för att alla ska kunna ta del av offentlig information och service.