Hit ska vi
Så här går det för Falkenbergs kommun
Vi bedömer att vi inte kommer kunna nu målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.
Klimatfrågan integreras allt mer i kommunens styrning och planering, men takten är för låg och effekterna syns ännu inte i statistiken. Trots ett aktivt arbete med klimatkontrakt inom Viable Cities, ny energistrategi, årligt klimatbokslut för kommunkoncernen och samverkan med näringslivet inom Falkenbergs klimatinitiativ, så har Falkenbergs kolidioxidutsläpp i genomsnitt ökat med 0,1 procent per år under perioden 2019–2024. Enligt koldioxidbudgeten behöver den minska med 21,1 procent per år. Med dagens takt förbrukas den återstående budgeten på fyra år. Vi har också startat ett koncerngemensamt klimatanpassningsarbete. Där vi ska möta de klimateffekter som bedöms få störst påverkan på Falkenbergs kommun. Kommunen riskerar att de närmaste åren få fler värmeböljor och översvämningar, de senare på grund av skyfall och höga flöden i vattendrag.
Målet blir svårt att nå
Vad beror det på?
Falkenbergs kommuns geografiska utsläpp av växthusgaser har minskat med ungefär en tredjedel, trots att invånarantalet ökat sedan 1990. Men det går för långsamt. Kommunens koldioxidbudget visar att koldioxidutsläppen behöver minska betydligt snabbare framöver (just nu 21% årlig minskning) om Falkenbergs kommun ska hålla sin del av parisavtalet.
Transportsektorn är den enskilt största klimatutmaningen och står för den största delen av de geografiska växthusgasutsläppen (knappt 60%). Körsträckan med personbil är hög och omställningen till fossilbränslefria transporter går för långsamt i samhället i stort. Omställningen av kommunorganisationens egna fordon har däremot kommit långt.
En stor del av klimatpåverkan uppstår genom invånarnas och företag och offenlig sektors inköp av varor och tjänster. Dessa utsläpp sker till stor del i andra delar av världen, kopplat till produktion och transport. Klimatutmaningen handlar därför inte bara om utsläpp inom kommunens gränser, utan även om konsumtionsmönster och globala leverantörskedjor.
Enligt SEI:s Konsumtionskompass uppgår Falkenbergs konsumtionsbaserade utsläpp till cirka 5,4 ton CO2e per invånare och år, vilket ligger något under rikssnittet på cirka 5,6 ton. Trots det behöver utsläppen minska kraftigt för att nå den hållbara nivån på cirka ett ton per person och år
Sedan 2019 gör Falkenbergs kommunkoncern ett årligt klimatbokslut, vilket ger ökad transparens och ett bättre underlag för att styra klimatarbetet. Årets bokslut visar högre redovisade utsläpp, men det beror framför allt på att fler utsläppskällor nu kartläggs, inte på att den faktiska klimatpåverkan ökat i motsvarande grad. Samtidigt syns en verklig positiv trend inom scope 1 där kommunkoncernens direkta utsläpp redovisas. Bokslutet är dock fortfarande långt ifrån heltäckande, och den största klimatpåverkan finns inom scope 3. Scope 3 innehåller sånt som kommunens verksamhet ger upphov till, men som sker i någon annans skorsten eller avgasrör redovisas. Scope 3 är den största posten och den svåraste att mäta, eftersom kommunen är beroende av att leverantörer och samarbetspartners rapporterar sina siffror.
Falkenbergs kommun samverkar med både det lokala näringslivet, med aktörer i Halland samt med 47 andra kommuner i Sverige inom det strategiska innovationsprogrammet Viabile Cities för att snabba på klimatomställningen.
Samtidigt växer behovet av klimatanpassning. Den tidigare planen har främst styrt ny bebyggelse, men det finns fortfarande otydlig ansvarsfördelning för befintlig bebyggelse i riskutsatta områden. Därför pågår nu ett omfattande arbete för att bygga upp ett mer samordnat och systematiskt klimatanpassningsarbete i hela kommunkoncernen.
Klimatarbetet är tydligt kopplat till kommunens vision om en hållbar framtid. För att nå målen krävs dock en tydligt högre omställningstakt, både inom kommunens egen organisation och i samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Hela Falkenberg behöver öka takten i klimatarbetet.
Delmål 13:1: Stärk motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och katastrofer
Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.
Målet blir svårt att nå
Varför denna bedömning?
Ett strategiskt och koncerngemensamt arbetssätt för klimatanpassning har påbörjats. Befintlig bebyggelse och infrastruktur är fortsatt sårbar och ansvarsfördelningen är otydlig.
Klimatanpassningsplanen från 2021 har stärkt arbetet med att förhindra att ny bebyggelse uppförs i riskutsatta lägen, men den täcker inte befintlig bebyggelse. Kommunen fokuserar på att etablera ett strategiskt och systematiskt klimatanpassningsarbete. Nulägesanalysen visar på brist på styrande riktlinjer, otydliga roller och ansvar, svag samordning mellan förvaltningar och bolag samt ett glapp mellan planering och genomförande.
Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?
- Fastställa riktlinjer och ansvarsfördelning för klimatanpassning i hela kommunkoncernen.
- Genomföra klimatanalys och integrera klimateffekterna värme och översvämning i ordinarie risk- och sårbarhetsanalyser.
- I arbetet med den nya översiktsplanen beskriva vilka klimatrelaterade risker kommunen ser och vilka åtgärder som behövs för att minska dem.
- Ta fram struktur och aktiviteter för hur klimatanpassning integreras i samhällsbyggnadsprocessen.
- Stärka samverkan med fastighetsägare, försäkringsbolag och andra externa aktörer kring åtgärder i redan riskutsatta områden.
- Färdigställa grönblå strategi och program samt implementera vattenstrategi och åtgärdsprogram för vatten med tydlig koppling till skyfall, dagvatten och kustskydd.
- Ökad samverkan mellan klimatomställning, klimatanpassning och civilt försvar, i linje med Falkenbergs kommuns Klimatkontraktet.
Händelser i omvärlden som påverkar delmålet
- SGI:s tröskelanalys för Falkenberg (2025) ger nytt kommunspecifikt underlag om risker vid stigande havsnivåer.
- Skärpta nationella och regionala krav på klimatanpassning i fysisk planering och risk- och sårbarhetsanalyser.
- Fortsatt arbete inom Regional kustsamverkan Skåne/Halland och nationella riskområden för erosion och översvämning.
Delmål 13:2: Integrera klimatåtgärder i politik och strategier
Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.
Målet blir svårt att nå
Varför denna bedömning?
Falkenbergs geografiska utsläpp minskar för långsamt i förhållande till koldioxidbudgeten. Utfallet för 2026 visade en ökning av koldioxidutsläppen, främst kopplat till den sänkta reduktionsplikten i bränslen. Transportsektorn, som står för knappt 60 procent av växthusgasutsläppen, är den enskilt största utmaningen. Samtidigt har kommunen under perioden stärkt sin strategiska styrning genom Viable Cities-partnerskapet och Klimatkontrakt 2030, en ny energistrategi 2025–2040 och deltagande i Symbios i Halland för industriell symbios och cirkulär ekonomi.
Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?
- Accelerera omställningen av transporter, både i kommunorganisationens upphandlade transporter och bland invånare och näringsliv.
- Systematisera kartläggningen och styrning av kommunkoncernens konsumtionsbaserade utsläpp, inklusive byggande av lokaler och anläggning av gatoroch därmed verka för en systematisk minskning av dem.
- Utforska hur samverkan med lantbrukare kan skapas för att skapa en resilient livsmedelsproduktion och lönsam affär för dem samtidigt som de ställer om till regenerativa brukningsmetoder och blir fossilfria.
- Bredda och fördjupa Falkenbergs klimatinitiativ och samverkan inom Symbios i Halland för att i samverkan minska Falkenbergs klimatpåverkan.
Händelser i omvärlden som påverkar delmålet
- Sänkt reduktionsplikt i bensin och diesel har ökat de nationella och lokala transportutsläppen under 2024–2025.
- EU:s gröna giv och många olika nya och uppdaterade direktiv påverkar kommunkoncernens bolag och det lokala näringslivet.
- Förändring av lagen om kommunal energiplanering som påverkar och breddar kommunens energiarbete, vilket är tätt kopplat till klimatarbetet.
Delmål 13:3: Förbättra utbildning och medvetenhet och mänsklig kapacitet
Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.
Målet blir svårt att nå
Varför denna bedömning?
Hållbarhets- och klimatfrågor lyfts regelbundet i kommunens publika verksamheter, bland annat genom evenemang på biblioteken och utställningar på Designmuseet Rian, samtinom studieförnundens verksamheter och föreningar som till exempel Pensionärernas riksförbund PRO.. Det saknas dock systematiska insatser och resurser för att nå bredare grupper i samhället och skapa delaktighet, medvetenhet och acceptans för de livsstilsförändringar som krävs. Barn och ungas delaktighet behöver stärkas ytterligare, bland annat genom Falkenbergs kommuns arbete med barn och unga, där klimatfrågan är en av ungdomarnas mest prioriterade frågor.
Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?
- Öka resurser och insatser för att nå fler målgrupper med kunskap om klimatomställning och klimatanpassning.
- Stärka barn och ungas delaktighet i klimatfrågor
- Utveckla dashboards och digital kommunikation av hållbarhets- och klimatdata för invånare, företag och medarbetare.
- Bredda samverkan med föreningar och bildningsförbund för att nå fler perspektiv och grupper i omställningsarbetet
Händelser i omvärlden som påverkar delmålet
- Anslagen till studieförbunden har minskat kraftigt de senaste tre åren.