Denna organisation kan aktiveras dygnet runt, årets alla dagar, via kommunens tjänsteman i beredskap (Tib).
Kommunens arbete under en särskild händelse beskrivs närmare i kommunens Riktlinje för hantering av av samhällsstörningar och extraordinära händelser.
Det finns också en risk- och sårbarhetsanalys, där just risker och sårbarheter tas upp.
Organisationen är densamma oavsett om det gäller kris eller civilt försvar.
Riktlinje för hantering av av samhällsstörningar och extraordinära händelser
.
Stöd till drabbade
För att ge stöd till personer som drabbats av en allvarlig händelse, och som är i behov av psykiskt och socialt omhändertagande, finns stödfunktionen POSOM.
POSOM:s uppdrag är att erbjuda psykiskt och socialt omhändertagande till drabbade och deras närstående när kommunens eller samhällets ordinarie verksamheter, exempelvis kommunens sociala jour, inte klarar av att hantera hjälpbehovet. POSOM består av representanter från socialförvaltningen, räddningstjänsten, barn- och utbildningsförvaltningen, polisen och Svenska kyrkan.
Kommunens krisledningsnämnd
I varje kommun ska det finnas en politiskt tillsatt nämnd för att fullgöra uppgifter under en kris eller extraordinär händelse. En krissituation ställer ofta krav på snabba beslut. I de fall då flera verksamhetsområden berörs har denna krisledningsnämnd befogenhet att träda in och fatta nämndöverskridande beslut.
I Falkenbergs kommun utgörs krisledningsnämnden av förtroendevalda i kommunstyrelsens arbetsutskott. Krisledningsnämndens ordförande alternativt vice ordförande bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion.
Höjd beredskap
Höjd beredskap kan beslutas av regeringen när Sverige befinner sig i krigsfara eller krig. Höjd beredskap är ett samlingsnamn för skärpt beredskap och högsta beredskap.
- Vid skärpt beredskap börjar samhället ställa om för totalförsvarets behov.
- Vid högsta beredskap råder krig eller omedelbar krigsfara. Kommunens arbete ska då fortsätta så långt det är möjligt, men anpassas till totalförsvarets behov och till de beslut som fattas nationellt.
Så fungerar krishanteringen
- Svensk krishantering bygger på tre principer:
Ansvarsprincipen: den som har ansvar i vardagen har också ansvar vid kris. - Likhetsprincipen: verksamheten ska fungera så likt den normala organisationen som möjligt.
- Närhetsprincipen: en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda.
Det betyder att kommunen fortsätter att ta ansvar för sina verksamheter även i en kris eller under ett krig, samtidigt som arbetet samordnas med andra aktörer när det behövs. På så sätt skapas både tydlighet och uthållighet.