Hoppa till huvudinnehåll

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

Hit ska vi

Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.

Så här går det för Falkenbergs kommun

Vi bedömer att det är osäkert om vi når målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Vår analys av mål 3 visar en ojämn utveckling i Falkenbergs kommun. Vi bedömer att det är osäkert att tre av fyra delmål analyserade delmål kan nås till 2030. Delmålet om trafiksäkerhet är det enda granskade målet som vi bedömer är nåbart. Det finns positiva trender inom luftkvalitet, beroendevård och trafiksäkerhet, men psykisk ohälsa och suicid har allvarliga utmaningar. Flera avgörande faktorer ligger utanför kommunens direkta rådighet vilket gör att vi behöver en långsiktig samverkan med regionen och andra aktörer för att lyckas nå målet. Analysen visar att utvecklingen är positiv men inte tillräckligt för att med säkerhet nå målet till 2030.

Bedömning: Osäkert om målet kan uppnås

Vad beror det på?

Utvecklingen inom mål 3 påverkas av en kombination av kommunens insatser, människors livsvillkor och faktorer i omvärlden. Psykisk hälsa och beroende hänger nära samman med exempelvis utbildning, arbetsmarknad, ekonomiska förutsättningar och social gemenskap. Skillnader mellan kvinnor och män är tydliga, liksom skillnader mellan olika grupper. Förändrade konsumtionsmönster, sociala medier och snabb spridning av nya nikotinprodukter skapar dessutom nya utmaningar i det förebyggande arbetet.

Samtidigt finns flera positiva förutsättningar i Falkenbergs kommun. Kommunen har en välutvecklad beroendevård, där behandlingsinsatserna visar goda resultat. Inom trafiksäkerhet har utvecklingen varit positiv, bland annat genom Säkra skolvägar och satsningar på gång- och cykelinfrastruktur. Även luftkvaliteten har förbättrats. För att bibehålla utvecklingen behöver dessa insatser fortsätta och samordnas mellan kommunens verksamheter och med externa aktörer.

Kommunens möjligheter att påverka skiljer sig samtidigt mellan områdena. Psykisk ohälsa och suicid påverkas av strukturella faktorer som kommunen endast delvis kan rå över, medan exempelvis trafikmiljö, kommunala miljöer och förebyggande arbete ger större möjligheter till direkt påverkan. På det statliga vägnätet är kommunens rådighet begränsad, vilket gör samverkan med Trafikverket viktig.

För kemikalier och miljörelaterade hälsorisker krävs ett långsiktigt och förebyggande arbete. Minskande luftföroreningar är positivt, men risker kvarstår från bland annat trafik och småskalig eldning. Fynd av hälsofarliga kemikalier i dricksvatten visar också behovet av kontinuerlig övervakning. Sammantaget behöver Falkenbergs kommun kombinera tidiga och förebyggande insatser med åtgärder som stärker människors livsvillkor och minskar exponeringen för hälsorisker.

Utvecklingen i Falkenbergs kommun visar att ekonomisk utsatthet är resultatet av ett samspel mellan strukturella förhållanden, politiska prioriteringar och individuella livsvillkor. Flera av de drivkrafter som påverkar utvecklingen är nationella, men får tydliga lokala konsekvenser.

Delmål 3.4: Främja psykisk hälsa och minska dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

  Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun visar en blandad bild på folkhälsoområdet. Å ena sidan skattar en stor andel sin allmänna hälsa som god och uppger gott psykiskt välbefinnande; å andra sidan rapporterar en betydande andel besvär av ängslan, oro eller ångest. Det tyder på att olika indikatorer fångar skilda aspekter av hälsa och att högt upplevt välbefinnande kan samexistera med psykiska besvär.

Däremot ligger medellivslängden över riksgenomsnittet, men utvecklingen har planat ut på senare år, vilket pekar på att ytterligare vinster kräver riktade insatser mot stora folksjukdomar (hjärt‑kärlsjukdom, cancer, diabetes, kroniska luftvägssjukdomar).

Suicidtalet i Falkenbergs kommun ligger över riksgenomsnittet och visar tydliga könsskillnader: män dominerar i fullbordade suicid, medan kvinnor står för fler försök men med lägre dödlighet. Detta speglar skillnader i metoder, hjälpsökande beteende och social isolering, där män i högre grad riskerar att falla utanför stödstrukturer.

Könsskillnaderna i psykisk ohälsa är också tydliga på vardagsnivå: kvinnor rapporterar högre stress och högre psykisk ohälsa än män. Bakom detta finns strukturella mönster – lägre utbildningsnivå och utanförskap från arbetsmarknaden korrelerar med ökad psykisk ohälsa och fysisk samsjuklighet, vilket förstärks av ekonomiska begränsningar och ojämlik tillgång till hälsofrämjande resurser.

Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, vilket understryker problemets systemkaraktär.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

  • Utveckla den kommunövergripande suicidpreventiv strukturen med utbildning, tydliga rutiner och tvärsektoriell samverkan.
  •  Stärka elevhälsan och utveckla de tidiga samordnade insatserna (TSI) för att fånga upp unga tidigt.
  • Förbättra samverkan med region och andra aktörer för en sammanhållen och tillgänglig vård- och stödstruktur.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

  • Arbetsmarknadens förändring med ökad osäkerhet och ojämna inkomster bidrar till ekonomisk stress och påverkar livsvillkor och hälsa.
  •  Prisutveckling på hälsosam mat, energi och boende kan försvåra hälsosamma levnadsvanor för hushåll med låg inkomst, vilket påverkar förekomsten av hjärt‑kärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar.
  • Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, tillsammans med den regionala handlingsplanen, ger en tydligare gemensam inriktning och stärker stödet för kommunens arbete.

Delmål 3.5: Förebygga och behandla missbruk

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun visar en blandad utveckling när det gäller levnadsvanor kopplade till alkohol, tobak och andra beroendeframkallande produkter. För vissa levnadsvanor syns en positiv utveckling, medan andra områden fortsatt innebär utmaningar. ANDTS-undersökningen i Hallands län (årskurs 9 och gymnasiets år 2) som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings tar fram visade för år 2025 en ögonblicksbild som är blandad. ANDTS står för alkohol, narkotika, doping, tobak/nikotin och spel om pengar. Falkenbergs kommun har i undersökningen höga nivåerna för alkoholkonsumtion och något höga nivåer för spel i årskurs 9 men sticker inte ut i årskurs 2 på gymnasiet. Undersökningen visar ingen tydlig trend utan frågan behöver följas över tid.

Samtidigt finns flera styrkor i det lokala arbetet. Falkenbergs kommuns beroendeenhet, Klara öppenvård, visar mycket goda resultat med hög patientnöjdhet, starkt förtroende för personalen och tydliga förbättringar i deltagarnas livssituation. Utvärderingar visar att behandlingen bidrar till ökad sjukdomsinsikt, stärkt förmåga att genomföra livsstilsförändringar samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. En stor majoritet av deltagarna uppger dessutom att de är nyktra eller drogfria efter avslutad behandling. Resultaten tyder på att kommunen har en välfungerande beroendevård som bidrar till goda utfall för de individer som nås av insatserna.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

  • Skapa en samordnad plan med tydlig ansvarsfördelning inom ANDTS förebyggande arbetet i kommunorganisationen.
  • Säkerställa fortsatt hög kvalitet i behandlingsinsatserna inom samsjuklighetsreformens genomförande.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

  • Snabb spridning av nya nikotinprodukter och förändrade konsumtionsmönster som utvecklas snabbare än lagstiftning och lokalt preventionsarbete hinner anpassas till.
  • Digitalisering och sociala medier som normaliserar och exponerar unga för alkohol- och nikotinbruk via influencers, reklam och sociala nätverk utanför kommunal kontroll.

Delmål 3.6: Halvera antalet dödsfall och skador i vägtrafiken

Vi bedömer att vi kommer nå målet till 2030 med nuvarande utvecklingstakt.

Målet ser ut att uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun präglas av ett omfattande landsvägnät, långa avstånd och vägar med högre hastigheter, vilket påverkar trafiksäkerheten. På det statliga vägnätet är kommunens rådighet dessutom begränsad. Samtidigt finns en positiv utveckling, då antalet räddningsinsatser till trafikolyckor per 1 000 invånare har minskat med 43 procent sedan 2019.

Trots den positiva utvecklingen visar polisrapporterade olyckor på det kommunala vägnätet att trafiksäkerheten fortsatt är en utmaning. Under 2020–2025 har 143 trafikolyckor rapporterats, varav 16 har lett till allvarliga skador. Olyckorna är främst koncentrerade till centrum och de större vägarna. Cyklister och fotgängare är särskilt utsatta trafikantgrupper. Under perioden har 64 cykelolyckor polisrapporterats, varav sju har lett till allvarliga skador. Olyckor vid övergångsställen och cykelöverfarter visar på behov av att arbeta både med en säker och tydlig trafikmiljö och med trafikanternas beteende, uppmärksamhet och kunskap om väjningsregler.

På det kommunala vägnätet har ingen dödsolycka inträffat under perioden, medan fem dödsolyckor har inträffat på det statliga vägnätet varar två på E6:an. Kommunen arbetar aktivt med trafiksäkerhet, bland annat genom planering av gång- och cykelvägar och satsningen på Säkra skolvägar.

Sammantaget finns en positiv trend och pågående utveckling gör att målet bedöms kunna nås till 2030.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

  • Fortsätta prioritera arbetet med Säkra skolvägar
  • Fortsätta arbeta aktivt med att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna, det vill säga gående och cyklister
  • Samverka strategiskt med Trafikverket för säkerhet på det statliga vägnätet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

  • Ny fordonsteknik ökar säkerheten, men utbytet av fordonsflottan tar tid.

Delmål 3.9: Minska sjukdoms- och dödsfall till följd av kemikalier och föroreningar

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Det saknas lokal statistik som direkt visar antal sjukdoms- och dödsfall i Falkenbergs kommun orsakade av kemikalier, luftföroreningar eller andra miljöfaktorer, eftersom dödsorsaksregistret endast registrerar den medicinska underliggande orsaken. Bedömningen bygger därför på exponeringsindikatorer och på regional miljömedicinsk kunskap.

Luftkvaliteten utvecklas positivt; utsläppen av kväveoxider och halterna av PM2,5 (finare, extra små partiklar) och PM10 (grova partiklar) visar en minskande trend. Trots detta ligger Falkenbergs kommun fortfarande något över rikssnittet, och hälsorisker kvarstår även vid låga halter eftersom det inte finns någon känd säker exponeringsnivå för partiklar enligt WHO. Luftföroreningar är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, KOL, astma, lungcancer och försämrad lungutveckling hos barn. En regional analys uppskattar att luftföroreningar orsakar knappt 1 000 extra dödsfall årligen i Västra Götaland och Halland.

Vattenkvaliteten är god, men avloppsreningen behöver förbättras vad gäller läkemedelsrester och mikroplaster. Merparten av kommunens cirka 4 500 enskilda avlopp uppfyller lagkraven. Fynd av PFAS i Fegens vattenverk (1–6 ng/L, 2024) understryker behovet av löpande övervakning av kemikalieexponering i dricksvatten.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

  • Bredda arbetet med kemikaliesmarta miljöer från förskolor till skolor och fritidshem.
  • Stärka kraven på giftfria material i alla kommunala upphandlingar.
  • Fortsätta arbetet med information och tillsyn kring småskalig eldning för att minska utsläpp av partiklar och andra luftföroreningar.
  • Minska trafikrelaterade luftföroreningar i tätorterna genom åtgärder som minskar utsläpp och begränsar biltrafikens negativa påverkan på luftkvaliteten.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

  • EU inför strängare gränsvärden för luftföroreningar, vilket ökar kraven på att minska utsläpp från bland annat trafik.
  • EU begränsar användningen av fler hälso- och miljöfarliga kemikalier, vilket påverkar kommunens inköp, verksamheter och tillsyn.
  • EU skärper arbetet med PFAS, vilket ökar kraven på att upptäcka och begränsa dessa ämnen i bland annat dricksvatten och miljö.

AI kan begå misstag. Kontrollera viktig information. Om Fråga Falkis