Mål 5: Jämställdhet

Vad beror det på?

Jämställdhet påverkas av strukturer och normer som finns inom flera delar av samhället och som förstärker varandra. Skillnader i arbetsliv och ekonomi hänger exempelvis samman med hur omsorgsansvaret fördelas. Kvinnor tar fortfarande en större del av föräldraledigheten och VAB, arbetar oftare deltid och har högre sjukfrånvaro. Det påverkar deras hälsa, ekonomiska självständighet och kan få konsekvenser för både inkomstutveckling och framtida pension.

Arbetsmarknaden är samtidigt fortsatt könssegregerad. Kvinnor och män återfinns i stor utsträckning inom olika yrken och sektorer, vilket bidrar till att skillnader i lön och arbetsvillkor består. Att 82 procent av företagsledarna i Falkenbergs kommun är män visar också att kvinnor är underrepresenterade i näringslivets ledande positioner. Även om den politiska representationen är mer jämställd, finns skillnader i vilka positioner kvinnor och män har. Kvinnor utgör exempelvis en betydande andel av de förtroendevalda, men är betydligt färre på kommunala ordförandeposter.

Jämställdheten påverkas också av kvinnors och flickors utsatthet för våld. Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och behovet av stöd och skydd är fortsatt stort. Samtidigt visar erfarenheter från bland annat elevhälsan att våld, hot och kränkningar även förekommer bland barn och unga och allt oftare kan ta sig uttryck digitalt. Det innebär att jämställdhetsarbetet behöver börja tidigt och omfatta både förebyggande arbete, stöd till utsatta och insatser för att förändra normer och beteenden.

För att förändra utvecklingen krävs därför ett långsiktigt och sammanhållet jämställdhetsarbete där flera aktörer bidrar. Det handlar både om att förändra strukturer i arbetsliv och beslutsfattande och om att påverka normer kring kön, föräldraskap, omsorg och våld. Kommunen har särskilt goda möjligheter att påverka genom sina egna arbetsplatser, välfärdstjänster och förebyggande arbete, men också genom samverkan med näringsliv, civilsamhälle och andra aktörer. Satsningen ”Ledarna som lyfter” är ett exempel på hur kommunen tillsammans med näringslivet kan arbeta för förändring i en sektor där könsskillnaderna är särskilt tydliga.

Delmål 5.1: Utrota diskriminering av alla kvinnor och flickor

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Det finns få lokala indikatorer som direkt mäter diskriminering. Bedömningen utgår därför från indikatorer som synliggör skillnader i kvinnors och mäns villkor och möjligheter. Utvecklingen är positiv i vissa avseenden, bland annat har kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns ökat. Samtidigt kvarstår skillnader i inkomster, arbetsmarknadsdeltagande och sjukskrivning. Andelen män som arbetar heltid ökar något jämfört med 2024, medan andelen kvinnor minskar, vilket visar att utvecklingen är ojämn.

Skillnaderna behöver också ses i relation till en fortsatt könssegregerad arbetsmarknad och kvinnors större utsatthet för våld i nära relation. Sammantaget visar indikatorerna att kvinnor och män fortfarande har olika villkor och möjligheter, även om de inte direkt kan användas för att mäta diskriminering. Delmålet bedöms därför ännu inte vara uppnått och utvecklingen behöver följas över tid.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta och stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
• Stärka kunskapen om jämställdhet, normer och diskriminering inom kommunens verksamheter och i samhället i stort.
• Skapa förutsättningar för fler kvinnor att arbeta heltid och därmed stärka sin ekonomiska självständighet.
• Främja en mer jämställd fördelning av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (VAB) genom att öka männens uttag.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Stärkt jämställdhetsarbete och lagstiftning bidrar till minskad diskriminering genom ökat skydd för kvinnors rättigheter och tydligare krav på arbetsgivare.
• Digitalisering och sociala medier påverkar normer och jämställdhet både positivt genom ökad synlighet och negativt genom spridning av stereotypa och ibland diskriminerande könsroller.
• Politiska och normmässiga förändringar i omvärlden kan både stärka och försvaga jämställdhetsarbetet, beroende på riktning i samhällsdebatten och beslut.

Delmål 5.2: Utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Trots pågående åtgärder påverkas måluppfyllelsen av omvärldsfaktorer som ligger utanför lokal rådighet, vilket gör att målet inte ser ut att kunna nås inom 2030.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Lokal statistik på kommunnivå är begränsad, men utifrån nationella data och myndighetsbedömningar framgår att våld i nära relationer är utbrett i Sverige. Uppskattningsvis har omkring var fjärde kvinna någon gång utsatts för våld av en partner.

I Falkenbergs kommun följer utvecklingen samma nationella mönster, där majoriteten av våld mot kvinnor sker i nära relationer eller av någon bekant.

Detta bekräftas även av kommunens Relationsvåldsteam och Falkenbergs kvinnojour som årligen möter ett stort antal kvinnor och barn som är i behov av stöd och skydd, vilket indikerar ett fortsatt omfattande behov av insatser.

Även elevhälsan vittnar om att våld, hot och kränkningar förekommer i vardagen och att problematiken ofta tar sig uttryck genom digitala kanaler.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Arbeta med att förändra normer och attityder som normaliserar våld
• Involvera män och pojkar i det förebyggande arbetet
• Öka kunskapen kring våld i nära relation
• Stärka skydd och stöd för våldsutsatta
• Utveckla insatser för våldsutövare så att de inte upprepar sitt beteende av våld
• Arbeta tidigt och samordnat kring barn och unga

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Digitalisering och teknikutveckling ökar både möjligheter att upptäcka och anmäla våld, men ökar också förövares möjligheter för nya former av våld
• Algoritmstyrda plattformar och sociala medier kan skapa radikaliseringseffekter där unga män och pojkar exponeras för kvinnohatande och misogyna miljöer, vilket bidrar till normalisering av sexistiska attityder och ökad risk för digitalt och fysiskt könsbaserat våld.
• Högre levnadskostnader och ekonomisk ojämlikhet kan öka kvinnors beroende av förövare och försvåra möjligheten att lämna våldsamma relationer.

Delmål 5.4: Värdesätt obetalt omsorgs- och hushållsarbete

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Statistiken visar att kvinnor fortsatt tar ett större ansvar för barnen. Under 2025 tog kvinnor i Falkenbergs kommun ut 69 procent av föräldrapenningen och stod för merparten av den obetalda föräldraledigheten. Kvinnor är också oftare hemma från arbetet för att vårda sjuka barn. Männens andel av VAB-dagarna har minskat under de senaste åren, men mellan 2024 och 2025 stagnerade utvecklingen på 37 procent.

Den ojämna fördelningen har konsekvenser. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid, vilket påverkar både inkomst och pension. Obetalt omsorgsarbete påverkar också hälsa och socialt liv.

Nationellt visar statistiken att bland deltidsarbetande kvinnor uppger tolv procent att de arbetar deltid för att ta hand om barn, jämfört med knappt sex procent av männen. Det är också kvinnor som i högre grad tar emot omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning samt som vårdar äldre anhöriga eller närstående med sjukdom.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Främja ett mer jämställt ansvar för hem och omsorg genom att utmana normer om att kvinnor har huvudansvaret för barn, hushåll och anhörigomsorg.
• Synliggöra det obetalda arbetet, även det så kallade mentala arbetet, exempelvis att planera inköp, hålla koll på barnens aktiviteter, boka tider och organisera familjens vardag. Detta arbete är svårare att mäta men är en viktig del av den totala arbetsbördan.
• Stärka förutsättningarna för ett jämställt föräldraskap, bland annat genom information och stöd till blivande och nyblivna föräldrar om hur föräldraledighet och VAB kan fördelas.
• Uppmärksamma anhörigomsorgens jämställdhetsdimension, eftersom ett stort omsorgsansvar kan påverka kvinnors hälsa, ekonomi och möjlighet att arbeta.
• Värdesätta omsorgs- och hushållsarbete utan att romantisera en ojämn fördelning. Trender som Italian grandma/nonnamaxxing kan bidra till att synliggöra värdet av matlagning, omsorg, hushållskunskap och kunskapsöverföring – men bör kopplas till att både kvinnor och män delar ansvaret.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• En åldrande befolkning och ökade omsorgsbehov riskerar att öka det obetalda omsorgsarbetet, som i dag i hög grad utförs av kvinnor.
• Förändrade normer kring föräldraskap, arbetsliv och jämställdhet skapar möjligheter till en mer jämn fördelning av föräldraledighet, VAB och omsorgsansvar mellan kvinnor och män.
• Trender som Italian grandma/nonnamaxxing lyfter fram matlagning, omsorg, hushållsarbete, hantverk, gemenskap och kunskapsöverföring som värdefulla delar av livet. Det kan bidra till att synliggöra och omvärdera obetalt arbete som traditionellt har varit osynligt och ofta utförts av kvinnor. Samtidigt finns en risk att trenden romantiserar traditionella könsroller snarare än att bidra till en jämnare fördelning av det obetalda arbetet. 

Delmål 5.5: Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Andelen kvinnor bland förtroendevalda kommunpolitiker har de senaste fyra åren legat stabilt på 48,5 %. Kvinnor i kommunfullmäktige har under samma period uppgått till 54 %, vilket är två mycket starka indikatorer på jämställd representation.

Däremot har andelen kvinnor på ordförandeposter sedan 2022 legat på en låg nivå, cirka 23 %, vilket är en bra bit under rikssnittet. När det gäller företagsledare i Falkenberg är 82 % män, vilket visar på en tydlig snedfördelning i det lokala näringslivets ledarskikt.

Projektet ”Ledarna som lyfter”, som drivs av Näringslivet Falkenberg i samverkan med Falkenbergs kommun, ska stärka jämställdheten i det lokala näringslivet genom att involvera företagsledare i förändringsarbetet. Projektet pågår augusti 2026-maj 2028 och bygger på tre delar: Jämställdhetslöftet, där företagsledare gör ett offentligt åtagande; Jämställdhetsbarometern, som följer utvecklingen genom registerbaserad statistik; samt omvänt mentorskap, där företagsledare och medarbetare möts för strukturerade dialoger och ömsesidigt lärand

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta och följa upp arbetet inom Ledarna som lyfter för att öka jämställdheten i det lokala näringslivets ledarskap och synliggöra utvecklingen genom exempelvis Jämställdhetsbarometern.
• Säkerställa en jämn könsfördelning i kommunala bolagsstyrelser och på ledande poster
• Öka andelen kvinnor på politiska ordförandeposter och analysera vilka strukturer som gör att den jämna representationen bland förtroendevalda inte avspeglas på de mest inflytelserika posterna.
• Stärka kvinnors möjligheter att starta, driva och utveckla företag, bland annat genom nätverk, mentorskap och tillgång till kompetens och kapital.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Från den 30 juni 2026 gäller EU krav för stora börsnoterade företag att det underrepresenterade könet ska utgöra minst 40 procent av icke verkställande styrelseledamöter eller minst 33 procent av samtliga styrelseledamöter. Utvecklingen kan bidra till högre förväntningar på jämställd representation även i övriga delar av näringslivet.
• Den nationella jämställdhetsdebatten och nya utredningar pekar på behovet av mer långsiktigt arbete med strukturer, rekrytering, karriärvägar och ägarstyrning inte enbart individuella insatser för kvinnor.
• Digitalisering, AI och förändrade kompetensbehov kan påverka vilka som får tillgång till framtidens kvalificerade arbeten och ledarpositioner. Det gör det viktigt att säkerställa att kvinnor får likvärdig tillgång till kompetensutveckling och nya karriärvägar.