Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Vad beror det på?

Delar av Falkenbergs kommun, dess företag och invånare är på väg att ställa om enligt målen, men ett brett genomslag inom kommunens verksamheter, i företagens affärsmodeller och invånarnas livsstilar saknas fortfarande.

Först och främst präglas Falkenbergs kommuns avfallssituation av kommunens boendestruktur. Med många småhus och fritidshus genereras högre avfallsmängder per invånare jämfört med kommuner som domineras av flerbostadshus. Samtidigt ligger restavfallet och materialåtervinningen per person på sämre resultat än rikssnittet, vilket tyder på att potentialen till ökad utsortering inte har realiserats fullt ut. Den fastighetsnära insamling av förpackningar som införs 2027 kan förhoppningsvis komma att vända denna trend under kommande år.

Inom skol- och förskoleverksamheten har Falkenbergs kommun lägre matsvinn än jämförbara kommuner. Detta resultat är inte en slump utan följer av ett systematiskt arbete med regelbunden mätning, personalutbildning och elevers delaktighet i måltidssituationen. Utanför den kommunala verksamheten saknas en systematisk uppföljning av hur restauranger och övriga företag arbetar med matsvinn, vilket lämnar en betydande kunskapslucka i den totala bilden.

Näringslivets omställning mot cirkulära och hållbara affärsmodeller ser liknande ut. Det finns ett välutvecklat stödsystem för företag att utveckla sina affärsmodeller hållbart och komma igång med hållbarhetsredovisning. Det saknas dock en samlad bild av hur långt hela det lokala näringslivet har kommit i sitt hållbarhetsarbete. Genomslaget är med andra ord begränsat till de mest aktiva aktörerna, medan den breda företagsmassan ännu inte har nåtts i samma utsträckning.

Inom upphandling blir kommunen successivt bättre på att inkludera hållbarhetskrav, men arbetet behöver skalas upp och kombineras med tydlig och samlad styrning från kommunledning för att få full effekt.

Ett särskilt kännbart gap för att nå målet är avsaknaden av strukturerat sätt att arbeta för att öka invånarnas kunskap om hållbara livsstilar, vilket är en förutsättning för att nå bredare beteendeförändringar

Ska målet kunna nås behöver vi få fler hushåll, företag och kommunala verksamheter att se över sitt vardaglig agerande. Det är denna brist på systematiskt genomslag som ligger till grund för bedömningen av osäker måluppfyllelse till 2030.

Delmål 12.2: Hållbar förvaltning och användning av naturresurser

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. 

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Bilden är tudelad. Vatten, avfall, energi och upphandling utvecklas åt rätt håll, men för långsamt för att nå målet. Det som väger tyngst negativt är mark- och skogsbruket samt den biologiska mångfalden: ängs- och betesmarker växer igen när de inte längre betas eller brukas, få lantbrukare har ställt om till regenerativa brukningsmetoder, och skogen domineras till stor del av unga, täta granbestånd med begränsade naturvärden. Naturvärdesinventeringen 2025 identifierade ett stort antal rödlistade arter i staden, och Halland tillhör de län där flest arter försvunnit. Samtidigt sätter en växande befolkning press på kvarvarande, till stor del oskyddade, kustnaturmiljöer. Sammantaget nyttjas naturresurserna inte tillräckligt hållbart för att målet ska nås till 2030.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Cirkulära flöden: Fastighetsnära förpackningsinsamling, avfallsstrategi för cirkulär ekonomi och industriell symbios (Symbios i Halland)
• Hållbar upphandling: Skärpta och uppföljda hållbarhetskrav med fokus på cirkularitet och återbruk
• Mark och skog: Restaurera ängs- och betesmarker, öka hyggesfritt brukande och skydda höga naturvärden i samhällsplaneringen
• Energi och vatten: Kombinera teknik och beteendepåverkan för effektivisering, prioritera kapacitet till elektrifiering
• Klimat och transporter: Accelerera transportomställningen och styr kommunkoncernens konsumtionsbaserade utsläpp

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Förpackningslag och krav på bostadsnära insamling senast 2027
• EU:s naturrestaureringsförordning, skogsstrategi och förändrad jordbrukspolitik (CAP)
• Skärpta EU-krav på energieffektivisering samt ny lag om kommunal energiplanering
• Global vattenbrist driver krav på smart vattenmätning och digitaliserad styrning.

Delmål 12.3: Halvera matsvinnet

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Det saknas samlad statistik över matsvinnet i Falkenberg som geografisk kommun. Nationellt går utvecklingen åt fel håll: enligt Naturvårdsverket uppstod 84 kilo livsmedelsavfall per person och år i Sverige 2024, samma nivå som 2020. Hushållen står för cirka 70 procent av avfallet.

I Falkenbergs kommun mäts matsvinnet bara i den kommunala måltidsverksamheten. Där följer man Livsmedelsverkets metod och ser att svinnminskningen går åt rätt håll. Med nedåtgående trend och lågt serveringssvinn och stabilt tallrikssvinn. Gymnasiet har mer svinn än grundskolan. Eftersom vi inte vet hur mycket som slängs i hushåll, butiker och restauranger i Falkenbergs kommun är det svårt att bedöma målet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsatt fokus på att minska matsvinnet och öka mängden mat som äts upp i förskola och skola.
• Undersöka möjligheten att få fram lokala uppgifter om matsvinn hos hushåll, butiker och restauranger, för att kunna följa hela kommunens utveckling
• Sprida arbetssätt och lärdomar från måltidsverksamheten till andra delar av kommunen och till lokala företag.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• EU:s reviderade avfallsdirektiv (EU) 2025/1892 sätter nya bindande mål: 30 procent minskat livsmedelsavfall per person i butiks- och konsumentledet till 2030
• Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden har gjort livsmedelsförsörjningen till en prioriterad beredskapsfråga, vilket lett till att allt fler kommuner – exempelvis Kumla, Linköping och Lycksele – nu frystorkar serveringssvinn för att bygga upp lokala livsmedelslager.

Delmål 12.4: Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Kommunen med bolag strävar efter att bygga med material utan farliga kemikalier och minimera användningen av farliga kemikalier, men följer i dag inte upp detta systematiskt och samlat. Arbetet med substitution, att byta ut farliga kemikalier mot säkrare eller helt kemikaliefria alternativ, behöver stärkas för att skydda både personal och de som använder kommunens tjänster.

Farligt avfall sorteras och hanteras separat inom VIVAB dit verksamheter och allmänheten kan lämna farligt avfall på återvinningscentralerna. Det minskar risken för att farliga ämnen hanteras felaktigt och sprids till miljön.

Samtidigt omfattar delmålet hela det geografiska området och inte enbart kommunens egna verksamheter. Det saknas i dag en samlad bild av hur andra aktörer, exempelvis företag, verksamheter, fastighetsägare och hushåll, hanterar farliga kemikalier och farligt avfall samt i vilken omfattning farliga ämnen riskerar att spridas till luft, vatten och mark. Generellt har de större företagen bättre förutsättningar att göra rätt och lättare att ta till sig ny lagstiftning. Kemikalielagstiftningen är ofta komplex och inte alltid lätt för den enskilda att förstå.

Detsamma gäller inom avfallshanteringen där det ofta är lättare för större verksamheter att få till ett system och det finns ofta lösningar att köpa. För den enskilda med mindre mängder avfall är det ofta svårare och det finns inte lösningar som är anpassade för dem.

Det saknas även indikatorer som på ett samlat sätt kan följa utvecklingen av kemikalieanvändning, substitution, farligt avfall och utsläpp av farliga ämnen inom kommunen över tid. Det innebär att kommunen i nuläget har begränsade möjligheter att bedöma om miljö- och hälsopåverkan från farliga ämnen faktiskt minskar och om utvecklingen är tillräcklig för att nå delmålet till 2030.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Arbetet med att ersätta och fasa ut farliga kemikalier ska fortsätta, liksom uppföljningen av kommunens egen kemikalieanvändning och av vilka effekter åtgärderna ger.
• Fortsätta ställa kemikaliekrav i samband med kommunens upphandlingar och inköp.
• Säkerställa säker hantering, sortering och behandling av farligt avfall inom kommunens och VIVAB:s verksamheter, och fortsätta erbjuda hushåll och verksamheter goda möjligheter att lämna farligt avfall på rätt sätt.
• Undersöka företagens behov av samverkan inom kemikalie- och avfallsfrågor.
• Förbättra kunskapen om kemikalier, farligt avfall och utsläpp till luft, vatten och mark hos andra aktörer i området och deras påverkan på hälsa och miljö.
• Utforska vilka indikatorer som finns eller går att skapa för att följa utvecklingen av utsläpp av kemikalier och farligt avfall över tid till luft, vatten och mark, samt stärka beredskapen för olyckor och oavsiktliga utsläpp.
• Händelser i omvärlden som påverkar delmålet
• Skärpt EU-lagstiftning och ökade krav på utfasning av särskilt farliga ämnen påverkar kommunens verksamheter, inköp och upphandling.
• Ökade krav på säker hantering och spårbarhet av farligt avfall ställer högre krav på verksamheter och avfallshantering.
• Ökad kunskap om kemikalier i produkter, mikroplaster och andra svårnedbrytbara ämnen ökar behovet av förebyggande arbete.
• Ökad återanvändning och återvinning innebär behov av att säkerställa att farliga ämnen inte sprids vidare i nya material och produkter.

Delmål 12.5: Minska mängden avfall markant

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen går åt rätt håll men utmaningar kvarstår....

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun ligger genomgående över riksgenomsnittet i insamlat kommunalt avfall per invånare, delvis till följd av den stora andelen villor, fritidshus och turister i kommunen. Mängden gick från 536 kilo per invånare 2020 till 497 kilo 2024, men riket minskade snabbare, så avståndet har snarare ökat. Andelen materialåtervinning har varierat mellan samma nivåer under ett antal år, men med långsiktig positiv trend. Farligt avfall har en tydlig minskande trend de senaste åren och ligger i linje med rikssnittet. Sammantaget är bilden blandad, och en markant minskning av den totala avfallsmängden är högst osäker till 2030.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Genomföra den planerade fastighetsnära insamlingen av förpackningar för att ge materialåtervinningen ett nytt steg uppåt.
• Fortsätta minska mat- och restavfallet ner mot riksgenomsnittet.
• Ta fram en bred avfallsstrategi med fokus på cirkulär ekonomi och i linje med nationell avfallsplan.
• Industriell symbios för att säkerställa att användning av restströmmar.
• Kommunorganisationen behöver säkerställa att utsortering av förpackningar mm sker inom alla verksamheter inom kommunkoncernen.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Krav på bostadsnära insamling av förpackningar ska vara infört senast 2027.
• En mängd nya lagkrav inom avfallsområdet för att öka cirkulär ekonomi, materialåtervinning och minska avfall.
• Förpackningslagen.

Delmål 12.6: Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning

Vi bedömer att vi kommer nå målet till 2030 med nuvarande utvecklingstakt.

Målet ser ut att uppnås

Varför denna bedömning?

I Falkenbergs kommun pågår flera samverkansinitiativ tillsammans med företag och näringsliv och Falkenbergs kommun använder också upphandling som ett verktyg för att uppmuntra hållbara metoder i näringslivet. Flera regionala aktörer som till exempel EMC, CSR Västsverige och TEK Kompetens, erbjuder stöd till företag inom hållbar omställning och hållbarhetsredovisning. Det finns alla möjligheter för företag att få stöd genom ett brett stödjande nätverk i Halland och den breda samverkan i Falkenbergs kommun. Så målet är möjligt att nå, även om det är många företag som inte har kommit igång ännu.

• Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?
• Fortsätta utveckla samverkansinitiativ som tex Falkenbergs klimatinitiativ med företag och andra aktörer.
• Kommunicera goda exempel på företagssamverkan i Falkenberg och vad det kan ge de enskilda företaget och bidra med i kommunen i stort.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Skärpta EU-krav på hållbarhetsredovisning (till exempel CSRD) och andra påverkar fler företag över tid.

Delmål 12.7: Främja hållbara metoder för offentlig upphandling

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen går åt rätt håll men utmaningar kvarstår.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Genom upphandlingar kan Falkenbergs kommun både driva på företag att arbeta mer hållbart och säkerställa hållbara produkter och tjänster in i den egna verksamheten. Företagen är en viktig del av detta arbete. Kommunen för ofta dialog med leverantörer innan en upphandling startar och utvecklar på detta sätt också hållbarhetskrav i upphandlingarna. Samtidigt tillkommer fler lagar som kräver detta, vilket både skärper kravet på och underlättar för kommunen att fortsätta utvecklingen.

• Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?
• Fortsätta utveckla och ställa relevanta och proportionerliga hållbarhetskrav i upphandlingar som bidrar till kommunens klimat-, miljö- och sociala mål.
• Stärka uppföljningen av ställda hållbarhetskrav för att säkerställa att leverantörer lever upp till sina åtaganden under hela avtalsperioden.
• Utveckla dialogen med marknaden inför upphandlingar för att öka förståelsen för leverantörernas möjligheter att möta kommunens hållbarhetskrav och samtidigt främja innovation.
• Beakta försörjningsberedskap, kontinuitet och robusta leveranskedjor i upphandlingar för att stärka kommunens motståndskraft vid störningar och kriser.
• Öka fokus på cirkulära lösningar, resurseffektivitet och återbruk för att minska klimat- och miljöpåverkan från kommunens inköp.
• Fortsätta stärka kunskap och kompetens inom hållbar upphandling hos såväl beställare som upphandlare i organisationen.
• Arbeta systematiskt med riskbedömningar inom miljö, social hållbarhet, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption i samband med upphandlingar.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Skärpt lagstiftning kring hållbarhetskrav i offentlig upphandling.

Delmål 12.8: Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Det saknas i dag ett strukturerat samarbete i Falkenbergs kommun för att öka kunskapen hos invånarna om hållbara livsstilar. Arbete pågår dock på flera håll. Kommunens bibliotek och museum inspirerar invånare på olika sätt. Det gör också Vivab, Feab och Fabo samt bildningsorganisationer och olika föreningar. Att skapa plattformar och platser där invånare kan lära sig mer och hitta inspiration är en viktig förutsättning för omställningen mot mer hållbar konsumtion och produktion, men det är ett område där kommunen ännu saknar ett etablerat och samlat sätt att möta, ha dialog, stimulera och medskapa tillsammans med allmänheten kring hållbara livsstilar.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta utveckla samverkan och kommunikation med civilsamhälle, bildningsförbund och övriga utbildningsaktörer.
• Fortsätta utveckla medborgares inflytande och delaktighet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Växande nationellt intresse för delningsekonomi och återbruk
• Fler kommuner utvecklar digitala plattformar och fysiska mötesplatser för hållbar konsumtion
• Studieförbundens statsbidrag har minskat med en tredjedel mellan 2024 och 2026.