Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Vad beror det på?

Kommunen arbetar för att utveckla digitalisering och automatisering och för att använda detta till att lösa de stora samhällsutmaningarna, så kallad twin transition, det vill säga en omställning där tekniken används för att lösa övergången till ett hållbart samhälle snarare än som ett mål i sig.

Falkenbergs kommuns digitala infrastruktur har utvecklats starkt och 98% av befolkningen har tillgång till fast bredband med minst 100 Mbit per sekund, en nivå i linje med rikssnittet. Näringslivet i Falkenbergs kommun är småskaligt och en stor del av sysselsättningen finns i små och medelstora företag, där den största tillväxten och jobben också skapas. Detta innebär att omställningen till mer hållbara affärsmodeller och ny teknik i hög grad är beroende av många mindre aktörers förmåga att förändras, vilket är en strukturell utmaning. För att möta detta deltar bland annat kommunen i projektet Symbios i Halland, som syftar till att utveckla industriell symbios där aktörers restflöden, som till exempel energi, vatten och material, kan bli resurser för andra. Projektet ska bygga upp en regional och lokal struktur och förmåga som gör det enklare att identifiera och genomföra sådana samarbeten. Genom detta skapas bättre förutsättningar för cirkulära lösningar och en mer resurseffektiv näringslivsutveckling.

Elförsörjningen är en utmaning, både när det gäller möjligheten att ansluta ökad elförbrukning och ny elproduktion. De lokala elnäten har i huvudsak kapacitet för en normal tillväxt, men större etableringar och projekt kan kräva särskilda nätåtgärder och behöver därför förberedas och utredas i god tid. På regionnätsnivå finns samtidigt kapacitetsbegränsningar som bedöms kunna kvarstå fram till omkring 2035. Efterfrågan på el ökar snabbt från industri, transportsektor och ny elintensiv verksamhet, vilket driver på behovet av investeringar. Falkenberg Energi arbetar med ett mer smart och flexibelt elnät för att hantera kapacitets- och effektbrist, men både det lokala nätet och överliggande nät kräver fortsatt stora investeringar som på sikt påverkar kostnadsnivåerna.

Vatten- och avloppssystemet är en annan stor utmaning som också är nationell. VIVAB ansvarar för ett omfattande ledningsnät som successivt behöver förnyas för att minska risker för läckage och driftstörningar. Investeringsbehoven är mycket stora och finansieras genom successiva taxehöjningar. Samtidigt byggs nya stadsdelar, vilket innebär att utbyggnad och upprustning måste ske parallellt, vilket också gör att det bör finnas möjlighet till samordningsvinster.

Transportsektorn är den största utsläppskällan av växthusgaser och står för mer än hälften av kommunens klimatpåverkan. Trots ökad elektrifiering, fler fossilfria fordon och planerade satsningar på laddinfrastruktur och alternativa drivmedel går omställningen långsamt. Kollektivtrafikresandet har ännu inte återhämtat sig efter pandemin. Strukturella förändringar i samhällsplaneringen och omfattande beteendeförändringar krävs för att minska bilberoendet.

Sammantaget innebär flaskhalsarna i el, VA, trafik- och kollektivtrafik att när nya områden för bostäder och företag planeras behöver det i hög grad koncentreras till områden där infrastrukturen redan är utbyggd. Det skapar samtidigt möjligheter att styra etableringar så att de stärker varandra, exempelvis genom industriell symbios där företag kan dela resurser, restflöden och infrastruktur. På så sätt kan begränsningar i systemen delvis omvandlas till drivkrafter för mer samordnad och resurseffektiv utveckling.

Digitalisering, innovation och samverkansinitiativ går i övrigt framåt, men de stora infrastruktursystemen sätter fortsatt tydliga ramar för hur snabbt omställningen kan ske.

Delmål 9.1: Bygga ut hållbar, motståndskraftig och inkluderande infrastruktur

Vi bedömer att det är osäkert att vi når målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun har en väl utbyggd digital infrastruktur, där 98 % av invånarna har tillgång till bredband. När det gäller transportinfrastrukturen har kollektivtrafikresandet har ännu inte återhämtat sig efter pandemin. Andelen invånare i kollektivtrafiknära läge har legat stabilt kring 77–78 procent under flera år. Transportsektorn står för mer än hälften av Falkenbergs kommuns klimatpåverkande utsläpp. Andelen fossiloberoende personbilar ökar dock något långsammare i Falkenberg än i Halland och Sverige som helhet. Samtidigt brottas elnätet i Falkenbergs stad med en kapacitetsbrist som väntas kvarstå till åtminstone 2035 och även E:ons elnät på landsbygden har begränsningar. VA-systemet bär på en stor underhållsskuld i ett åldrande ledningsnät på cirka 300 mil. Omställningen av enbart fordon och drivmedel räcker inte; det krävs systemlösningar som ger gång, cykel, kollektivtrafik och delningstjänster större utrymme i samhällsplaneringen.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta bygga ut laddinfrastruktur och tankstationer för fossilfria bränslen.
• Utveckla kollektivtrafiken tillsammans med Hallandstrafiken med snabbare linjer, färre byten till viktiga knutpunkter och bättre kopplingar mellan stad och landsbygd
• Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik tydligare i samhällsplaneringen och budgeten för att bygga ett mer transporteffektivt samhälle.
• Säkerställa fortsatt finansiering och genomförande av investeringsplan för att möta underhållsskulden i VA-nätet.
• Säkerställa att energisystemets kapacitet och utvecklingsbehov beaktas tidigt i samhällsplaneringen för att möjliggöra en resurseffektiv och långsiktigt hållbar utbyggnad av kommunen.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Den sänkta reduktionsplikten 2024 har medfört att klimatpåverkan från inrikes transporter ökat kraftigt de senaste åren.
• Fortsatt hög efterfrågan på elnätsanslutningar nationellt, med stora köer hos Svenska kraftnät för inmatning och uttag
• Eftersatta investeringar i VA-infrastruktur är en nationell utmaning som drabbar alla Sveriges VA-organisationer
• Omfattande ändringar i EU-direktiv kopplat till bland annat energi kommer sannolikt att påverka utvecklingen i rätt riktning.

Delmål 9.4: Rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara med miljövänliga tekniker

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs näringsliv har goda förutsättningar för omställning, men genomförandet är fortfarande splittrat och därför svårt att överblicka. Den småskaliga strukturen med många små och medelstora företag innebär att tillväxt och sysselsättning drivs av aktörer med begränsade resurser för egen omställning, vilket gör tempot ojämnt. Samtidigt behöver hållbar omställning i högre grad kopplas till försörjningsberedskap och resurseffektivitet för att stärka långsiktig robusthet. Genom Symbios i Halland har arbetet med industriell symbios tagit ett viktigt steg framåt, där restflöden kan tas till vara mellan företag, men insatsen är ännu i ett tidigt skede.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Använda Symbios i Halland-projektet (2025–2028) för att identifiera och realisera fler konkreta symbioser inom Falkenbergs geografiska kommun
• Ta fram en samlad bild av var näringslivet befinner sig i omställningen till cirkulär och fossillfri ekonomi, samt hur miljöhänsyn och resurseffektivitet ser ut i produktion.
• Säkerställa att kompetensen kring digitalisering och AI som möjliggörare för den hållbara omställningen fortsätter stärkas i både kommunkoncernen och det lokala näringslivet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Tillväxtverket och Naturvårdsverket har inlett ett gemensamt nationellt arbete för att underlätta industriell symbios för företag och kommuner
• Växande nationellt nätverk (SNIUS) och regionala resurscentrum (RISE Center for Industrial and Urban Symbiosis) för kunskapsspridning
• Fortsatt EU- och nationell finansiering riktad mot cirkulär ekonomi och grön industriell omställning liksom flera EU-direktiv för att uppfylla EU:s klimatmål.