Mål 4: God utbildning för alla

Vad beror det på?

Utvecklingen inom utbildningsområdet är tudelad och präglas av både positiva utvecklingstendenser och kvarstående skillnader. Förskolan har stärkts genom mindre barngrupper, investeringar och ett systematiskt kvalitetsarbete och gymnasieskolan visar en positiv utveckling med en högre andel elever som tar examen inom tre år. Samtidigt har flera centrala kunskapsresultat i de kommunala grundskolorna försämrats, vilket påverkar förutsättningarna för elevernas fortsatta utbildning och etablering.

En central förklaring till den osäkra måluppfyllelsen är bristande likvärdighet mellan kommunalas skolenheter. Det finns skillnader i kunskapsresultat, lärmiljöer och personalförutsättningar. Förskolan påverkas bland annat av hög personalfrånvaro och språkliga utmaningar, medan grundskolan på vissa enheter påverkas av hög personalomsättning och återkommande lärarbyten. Barns och elevers förutsättningar kan därmed skilja sig åt beroende på vilken enhet de går i.

Variationer i förskollärar- och lärarkompetens, tillsammans med utökat kompetensbehov kopplat till undervisning för elever med svenska som andraspråk, språklig sårbarhet eller omfattande behov av anpassningar och särskilt stöd, påverkar förutsättningarna för en undervisning med jämn och hög kvalitet. Riktade insatser pågår, men det systematiska kvalitetsarbetet och implementeringen av gemensamma rutiner skiljer sig fortfarande åt mellan kommunens skolenheter. Barn och utbildningsförvaltningen prioriterar därför att stärka, samordna och följa upp dessa strukturer för att öka likvärdigheten i hela verksamheten.

Falkenbergs kommun har samtidigt stärkt möjligheterna till yrkesutbildning och högre utbildning genom Campus Falkenberg, vilket bidrar till bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. Även arbetet med studie- och yrkesvägledning och möjligheter till pedagogiskt stöd skapar bättre förutsättningar för fler att fullfölja utbildning och etablera sig i arbetslivet.

Sammantaget finns flera starka strukturer och pågående förbättringsarbeten, men den ojämna utvecklingen i grundskolan och kvarstående skillnader mellan verksamheter gör att förutsättningarna att nå målet till 2030 fortfarande är osäkra.

Delmål 4.1: Avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalité

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet..

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Utvecklingen inom utbildningsområdet är tudelad. Falkenbergs gymnasieskolan visar en tydligt positiv utveckling, medan kommunala grundskolors kunskapsresultat fortsatt utgör en utmaning. För kommunens friskolor är utvecklingen stabilt positiv.

I de kommunala grundskolorna ligger flera centrala resultatindikatorer på en låg nivå eller visar en negativ utveckling. Andelen elever i årskurs 3 som klarar de nationella proven i svenska är fortsatt låg, även om resultatet har ökat något från 61 till 63 procent sedan bottenmätningen 2024. Samtidigt har meritvärdet i årskurs 9 minskat till 215 poäng och andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen sjunkit till 65 procent. Behörigheten till yrkesprogram ligger relativt stabilt på omkring 81 procent, men är fortsatt lägre än riksgenomsnittet. Sammantaget pekar resultaten på ett fortsatt behov av att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan.

Falkenbergs gymnasieskolan utvecklas däremot positivt. Andelen elever som tar examen inom tre år har ökat till 74,3 procent, vilket placerar Falkenberg bland de 25 procent bästa kommunerna i landet. Samtidigt har den genomsnittliga betygspoängen sjunkit till 14,6, vilket sannolikt hänger samman med att en större andel elever nu fullföljer sin utbildning. När fler elever tar examen gör de oftast det med lägre betyg, vilket påverkar genomsnittlig betygspoäng negativt.

Likvärdigheten mellan kommunens skolor är fortsatt en utmaning. Skillnader finns både i lärarkompetenser, kunskapsresultat och den fysiska lärmiljön. Investeringar i nya kommunala skolbyggnader förbättrar förutsättningarna för vissa elever, men innebär samtidigt att skillnaderna i studiemiljö mellan olika skolor ökar.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta stärka elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren, med riktade insatser till skolor där få elever inte når godkänt resultat på de nationella proven i svenska i årskurs 3.
• Fortsätta det systematiska arbetet med kompetensförsörjning och prioritera insatser för att öka andelen behöriga lärare på skolor där behörigheten är som lägst.
• För en likvärdig lärmiljö är det även viktigt att Falkenbergs kommun säkerställer medel för renovering och drift på samtliga kommunala skolor.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Ett nytt betygssystem föreslås införas från hösten 2028, samtidigt som standardiserade tester och nationella slutprov införs stegvis.
• Ny gymnasiereform (Gy25) innebär att sedan hösten 2025 får nya gymnasieelever ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Reformen innebär att elever får längre tid att utveckla sina kunskaper och påverkar undervisning, bedömning och skolornas kvalitetsarbete.
• Konkurrensen om behöriga lärare är fortsatt en viktig nationell utmaning. Skillnader i tillgång till behörig personal kan påverka skolornas möjligheter att erbjuda en likvärdig undervisning.
• Skillnader i elevers socioekonomiska och språkliga förutsättningar ställer högre krav på skolans kompensatoriska uppdrag och på riktade stödinsatser.

Delmål 4.2: Lika tillgång till förskola av god kvalité

Vi bedömer att vi kommer nå målet till 2030. 

Målet ser ut att uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun har under en längre tid stärkt förutsättningarna för en jämlik och kvalitativ förskola. Genom politiska beslut om minskade barngrupper, investeringar i nya förskolor, reviderade riktlinjer och ett tydligt fokus på kvalitetsutveckling har verksamheten i kommunala förskolor utvecklats positivt. Mindre barngrupper och god personaltäthet ger bättre förutsättningar för trygghet, språkutveckling, lärande och tidiga stödinsatser.

Samtidigt finns utmaningar kopplade till likvärdigheten mellan förskolorna. Andelen legitimerade förskollärare varierar betydligt mellan de kommunala förskoleenheter, från 30 till 70 procent, och sjukfrånvaron varierar från 17 till 3 procent. Detta påverkar kontinuitet och pedagogisk kompetens. Även språkkunskaper i svenska varierar inom personalgrupperna, vilket kan påverka förutsättningarna för ett språk- och kunskapsutvecklande arbete. Andelen heltidsanställda i förskolan med förskollärarexamen har dessutom legat stabilt på 46 procent under 2023–2025, vilket är under den satta målnivån på 50 procent.

Samtidigt finns etablerade strukturer för att minska dessa skillnader och utveckla undervisningens kvalitet. Arbetet styrs genom det systematiska kvalitetsarbetet, som bedrivs på samtliga kommunala förskolor och syftar till ökad likvärdighet och förbättrad undervisning, bland annat genom tydliggörande pedagogik, visuellt stöd samt ett mer medvetet arbete med språkutveckling och lärmiljöer. Flera utvecklingsområden är dock fortfarande endast delvis uppnådda.

Falkenbergs kommun har en relativt stor andel fristående förskolor, vilket är viktigt att beakta i arbetet med likvärdighet. Kommunens möjligheter att påverka varierar beroende på huvudman. För de kommunala förskolorna har kommunen direkt rådighet, medan de fristående verksamheterna bland annat påverkas genom tillsyn och rådgivning. Genom tillsynen följer kommunen upp att de fristående förskolorna uppfyller kraven i skollagen och följer förskolans läroplan vilket bidrar till likvärdighet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta följa effekten av det systematiska kvalitetsarbetet för ökad likvärdighet och hög kvalitet.
• Minska skillnaderna mellan förskoleenheter, särskilt när det gäller andelen legitimerade förskollärare, sjukfrånvaro och personalens förutsättningar.
• Stärka det språk- och kunskapsutvecklande arbetet, med särskilt fokus på barns språkutveckling och personalens språkliga kompetens.
• Fortsätta utveckla förutsättningarna för tidiga stödinsatser, så att barn får stöd utifrån sina behov oavsett vilken förskola de går på.
• Beakta både kommunala och fristående förskolor i arbetet med likvärdighet, utifrån kommunens olika möjligheter att påverka verksamheterna.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Den reviderade läroplanen från 2025 ställer tydligare krav på undervisningens kvalitet, förskollärarens ansvar samt arbete med bland annat högläsning, språkutveckling, lek och fysisk aktivitet. Det påverkar förskolornas arbetssätt och behov av kompetensutveckling.
• Konkurrensen om utbildade förskollärare kan göra det svårare att säkerställa tillgången till behörig personal och en jämn kvalitet mellan förskolorna.

Delmål 4.3: Lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning av god kvalité

Vi bedömer att vi kommer nå målet till 2030 med nuvarande utvecklingstakt.

Målet ser ut att uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun har stärkt tillgången till vuxenutbildning och eftergymnasiala studier genom Campus Falkenberg. Verksamheten omfattar bland annat yrkeshögskola, högskoleutbildningar och nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå, vilket har ökat möjligheterna att studera på hemmaplan och samtidigt möta arbetsmarknadens behov av kompetens.

Andelen invånare med eftergymnasial utbildning ökar, men kommunen ligger fortfarande under både Hallands- och rikssnittet. Samtidigt kvarstår skillnader i utbildningsnivå mellan olika bostadsområden och grupper.

Campus Falkenberg arbetar för att skapa lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning genom att erbjuda utbildningar som är tillgängliga, anpassade och möjliga att genomföra för studerande med olika behov och livssituationer. Inom utbildningarna finns möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd och individuella anpassningar, vilket gör det lättare för fler att fullfölja sina studier.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta utveckla Campus Falkenberg och tillgången till yrkesutbildning och högre utbildning på hemmaplan.
• Fortsätta anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens behov för att stärka matchningen mellan utbildning och kompetensbehov.
• Fortsätta arbetet för att minska skillnader i utbildningsnivå, genom att stärka tillgänglighet, pedagogiskt stöd och individuella anpassningar så att fler kan påbörja och fullfölja sina studier.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Den tekniska utvecklingen, digitalisering och AI driver en omställning av arbetsmarknaden och förändrar vilka kompetenser som efterfrågas och ökar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling.
• Nationella satsningar på yrkesutbildning och kompetensförsörjning kan påverka vilka utbildningar som erbjuds och skapa möjligheter för kommunen att möta lokala kompetensbehov.
• En åldrande befolkning och förändringar i arbetskraftens storlek ökar behovet av att fler får möjlighet att utbilda sig och ställa om till bristyrken.

Delmål 4.4: Öka antal personer med färdigheter för ekonomisk trygghet

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Campus Falkenberg erbjuder yrkes- och eftergymnasiala utbildningar i nära samverkan med näringslivet, och resultaten visar att utbildningarna i stor utsträckning möter arbetsmarknadens behov. Sedan campus startade sina yrkesutbildningar har minst 50 procent av de studerande gått vidare till anställning efter avslutade studier, och sommaren 2026 hade 75 procent arbete efter avslutad utbildning. Även möjligheten att kombinera studier och arbete stärker förutsättningarna för vidareutbildning och kompetensutveckling.

Kommunen har också en etablerad studie- och yrkesvägledning genom hela utbildningskedjan, med koppling till vuxenutbildning och arbetsmarknad. Detta bidrar till mer informerade utbildningsval och bättre förutsättningar för etablering i arbete.

Samtidigt finns utmaningar. Andelen unga vuxna 25–29 år som varken arbetar eller studerar är fortsatt högre än riksgenomsnittet, vilket visar att övergången till arbete behöver stärkas för vissa grupper. Falkenberg har även ett lågt deltagande i UF-företagande jämfört med övriga Halland, även om utvecklingen är positiv genom ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Ung Företagsamhet och Falkenbergs gymnasieskola. Fler program erbjuder nu UF och ytterligare program planeras att inkluderas.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta utveckla stödet till unga som varken arbetar eller studerar utifrån ungas behov och säkerställa att insatserna följs upp och ger mätbara resultat.
• Fortsätta utvecklingsarbetet med UF-företagande.
• Fortsätta arbetet med FBG modellen.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Digitalisering och AI förändrar arbetsuppgifter och kompetenskrav, vilket ökar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och omställning.
• Omställningen inom näringslivet och brist på arbetskraft inom vissa yrken ökar behovet av utbildningar som är nära kopplade till arbetsmarknadens efterfrågan.
• En åldrande befolkning och förändringar i arbetskraftens storlek ökar behovet av att fler får möjlighet att utbilda sig och ställa om till bristyrken.

Delmål 4.6: Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna – både män och kvinnor – lär sig läsa, skriva och räkna

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen är ojämn inom målet.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun har utmaningar när det gäller elevernas grundläggande kunskaper, framför allt i de tidiga skolåren. 63 procent av eleverna i årskurs 3 uppnådde kravnivån på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk. Det innebär att en betydande andel elever inte når kravnivån i de grundläggande läs- och skrivförmågorna som prövas i proven.

Skillnader mellan skolor och elevgrupper innebär dock att alla elever inte har samma förutsättningar att utveckla grundläggande läs-, skriv- och räknekunskaper.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta det påbörjade systematiska utvecklingsarbetet med att stärka elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren, med riktade insatser till skolor där få elever inte når godkänt resultat på de nationella proven i svenska i årskurs 3.
• Fortsätt arbetet med den regionala satsningen Språkstart Halland för att främja små barns språkutveckling

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Skolverkets nya analys visar att elever läser mindre i skolan och på fritiden än tidigare. Även tillgången till böcker i hemmet har minskat, vilket påverkar förutsättningarna för elevers läsutveckling.
• Skillnaderna i läsförståelse mellan elever har ökat och är särskilt stora på skolor med större socioekonomiska utmaningar. Det ökar behovet av tidiga och riktade insatser för elever som riskerar att hamna efter.
• Det finns en tydlig utveckling mot mer strukturerad och explicit undervisning i läsning och skrivning, med särskilt fokus på tidiga insatser. Forskningen visar att undervisning i bland annat avkodning, fonologisk medvetenhet, ordförråd och läsförståelse, tillsammans med regelbunden läsning och skrivning, har stor betydelse för elevernas utveckling.

Delmål 4.7: Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Målet är i stor utsträckning integrerat i det svenska utbildningssystemets styrning och läroplaner. Falkenbergs kommun har därmed ett tydligt uppdrag att ge barn och elever kunskaper och förmågor inom bland annat hållbar utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och delaktighet.

Eftersom uppföljningen i grund- och gymnasieskolan i stor utsträckning sker genom betyg och andra kunskapsresultat kopplade till läroplanens mål, saknas en separat och samlad uppföljning av hur uppdraget kring exempelvis hållbar utveckling och demokrati omsätts i undervisningen. Det finns därmed begränsad lokal kunskap om hur arbetet genomförs och följs upp i förskola, grundskola och gymnasium. Det gör det svårt att på kommunövergripande nivå bedöma kvalitet, likvärdighet och vilka resultat arbetet leder till. Nationella granskningar visar också att arbetet med utbildning för hållbar utveckling och demokrati är ojämnt utvecklat.

Även Campus Falkenberg integrerar hållbarhet i sina utbildningar, exempelvis genom utbildningen Kock – hållbar matlagning och råvaruhantering.

Katrinebergs folkhögskola bidrar till delmålet genom folkbildning och utbildning som stärker deltagarnas kunskaper om demokrati, mänskliga rättigheter, samhällsfrågor och hållbar utveckling. Eftersom folkhögskolan är regional och har deltagare från flera kommuner är dess bidrag inte en direkt indikator på måluppfyllelsen i Falkenberg, men verksamheten är en viktig del av det lokala utbildnings- och folkbildningslandskapet.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta arbetet med att öka likvärdigheten i skolan så att alla elever får reella möjligheter att utveckla kunskaper om hållbar utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och globalt medborgarskap, oavsett skola eller bakgrund.
• Stärka elevernas delaktighet och inflytande och skapa fler möjligheter att omsätta kunskaper om demokrati och hållbar utveckling i praktiken.
• Ta tillvara folkbildningens möjligheter och utveckla samverkan med exempelvis studieförbund och folkhögskolor för att nå fler grupper och stärka demokratiskt deltagande och lärande genom hela livet.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Förändrade statliga anslag till studieförbund och förändrade villkor för folkbildningen kan minska möjligheterna till utbildning, föreningsliv, demokratiskt deltagande och lärande utanför det ordinarie utbildningssystemet.
• AI, sociala medier och ett förändrat informationslandskap ökar behovet av källkritik, medie- och informationskunnighet samt förmåga att värdera information.
• Klimatförändringar, krig, migration och ökade samhällsklyftor ställer högre krav på utbildning som ger barn och unga kunskap om globala samband, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
• Ett mer polariserat samhällsklimat och minskat förtroende för samhällsinstitutioner gör skolans och folkbildningens demokratiuppdrag allt viktigare.