Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Vad beror det på?

Falkenbergs kommuns utveckling inom mål 8 präglas av en balans mellan ekonomisk styrka och social och miljömässig hållbarhet. Kommunen har ett starkt näringsliv och goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Samtidigt innebär tillväxten en ökad användning av resurser, och det saknas tydliga tecken på att ekonomisk utveckling sker utan motsvarande ökning av resursförbrukningen. Det skapar en målkonflikt mellan att stärka ekonomin och att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling.

På arbetsmarknaden är situationen överlag god, men den generella bilden döljer skillnader mellan grupper. Personer som står längre från arbetsmarknaden har inte samma möjligheter att etablera sig, och särskilt personer med funktionsnedsättning möter hinder på vägen till reguljära anställningar. Det innebär att en hög sysselsättning i befolkningen som helhet inte automatiskt innebär ett inkluderande arbetsliv för alla.

En särskild utmaning är unga som varken arbetar eller studerar. Utvecklingen bland 25–29-åringar går åt fel håll, samtidigt som antalet unga inom kommunens aktivitetsansvar ligger relativt stabilt. Det kan tyda på att nuvarande stöd inte i tillräcklig utsträckning bryter risken för långvarigt utanförskap.

Även arbetsmiljön påverkar måluppfyllelsen. I Falkenbergs kommun anmäls fler arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta än i riket som helhet. Demografiska förändringar och ökande kompetensförsörjningsbehov förstärker dessutom behovet av att ta tillvara hela arbetskraftens kompetens och skapa bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Besöksnäringen bidrar samtidigt positivt till sysselsättning, lokal ekonomi och kultur, men innebär också en miljömässig belastning. Särskilt transporter och konsumtion bidrar till klimat- och resursbelastning, samtidigt som det fortfarande saknas tillräckligt utvecklade mått för att följa turismens samlade miljöpåverkan.

Sammantaget är den centrala utmaningen att omsätta Falkenbergs kommuns ekonomiska styrka i en utveckling som samtidigt är inkluderande, resurseffektiv och långsiktigt hållbar. De goda förutsättningarna på arbetsmarknaden och inom näringslivet behöver därför kompletteras med insatser som minskar utanförskap, stärker arbetsmiljön och gör tillväxten mer hållbar.

Delmål 8.4: Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Delmål 8.4, som syftar till ökad resurseffektivitet i konsumtion och produktion, visar en komplex utveckling i Falkenbergs kommun. Kommunen har under flera år haft en positiv ekonomisk utveckling, med ökande bruttoregionprodukt (BRP), befolkning och ett starkt näringslivsklimat.

Nyföretagandet ligger något över rikssnittet och förutsättningarna för fortsatt ekonomisk tillväxt är goda. Samtidigt innebär ökad produktion och befolkning ett ökat tryck på resurser och konsumtion. BRP är dessutom ett begränsat mått som inte fångar miljöpåverkan, resursanvändning eller hur tillväxten fördelas. För att nå delmålet krävs att den ekonomiska utvecklingen frikopplas från ökad resursförbrukning. Här saknas tydliga indikatorer och utvecklingstendenser som visar att en sådan frikoppling sker i Falkenbergs kommun. Den positiva ekonomiska utvecklingen ger goda förutsättningar, men det är osäkert om den sker med tillräcklig resurseffektivitet. Sammantaget bedöms det därför som osäkert om delmål 8.4 nås till 2030.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Stärka arbetet med cirkulära flöden och återbruk
• Stödja lokala företag i omställningen till nya hållbarhetskrav (CSRD/EU-taxonomi).
• Integrera resurseffektivitet tydligare i kommunala upphandlingar.
• Fortsätta arbetet med industriella symbioser

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Skärpta EU-krav på cirkulär ekonomi och hållbara produkter
• Förändrade krav på företagens hållbarhetsrapportering och värdekedjor
• Ökade energi- och råvarukostnader samt osäkrare globala leveranskedjor 

Delmål 8.5: Full sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Utvecklingen går åt rätt håll men utmaningar kvarstår.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs kommun har en stark arbetsmarknad med arbetslöshet och långtidsarbetslöshet under rikssnittet, vilket ger goda förutsättningar att nå delmål 8.5 om full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Kommunen har dessutom ett starkt näringsliv och ett gott företagsklimat som skapar goda möjligheter till arbete och ekonomisk utveckling.

Samtidigt visar de övergripande arbetsmarknadsindikatorerna främst hur arbetsmarknaden fungerar för befolkningen som helhet. De säger mindre om möjligheterna för grupper som står längre från arbetsmarknaden, exempelvis personer med funktionsnedsättning, långvarig sjukdom och personer med svag etablering på arbetsmarknaden.

Personer med funktionsnedsättning kan, trots arbetsförmåga och rätt stöd, ha svårt att få en reguljär anställning. Daglig verksamhet och andra arbetsmarknadsinsatser blir därför ibland långsiktiga lösningar, även för personer som skulle kunna arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden.

Det saknas samtidigt en samlad bild av vissa aspekter av anständiga arbetsvillkor, vilket gör att bedömningen främst bygger på arbetsmarknadsindikatorer och lokala erfarenheter.

Sammantaget bedöms Falkenbergs kommun ha goda förutsättningar att nå delmålet när det gäller den generella sysselsättningen. För att delmålet fullt ut ska anses uppnått behöver dock fler personer som står längre från arbetsmarknaden ges reella möjligheter att etablera sig i arbete.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Stärka vägarna till arbete för grupper som står längre från arbetsmarknaden, särskilt personer med funktionsnedsättning och långvarig sjukdom.
• Öka övergången från arbetsmarknadsinsatser till reguljära anställningar genom fortsatt samverkan mellan kommunen, arbetsgivare och andra aktörer.
• Säkerställa lika lön för likvärdigt arbete och följa upp löneskillnader mellan kvinnor och män i kommunens verksamheter
• Använda kommunens roll som arbetsgivare och upphandlare för att främja inkludering, goda arbetsvillkor och jämställdhet på arbetsmarknaden.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• AI och automatisering förändrar arbetsmarknaden. Vissa arbetsuppgifter försvinner eller förändras samtidigt som nya kompetenser efterfrågas. Det ökar behovet av kompetensutveckling och omställning.
• Brist på arbetskraft inom vissa yrken. Demografiska förändringar och pensionsavgångar ökar behovet av att fler grupper ges möjlighet att delta i arbetslivet. 

Delmål 8.6: Väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar

Vi bedömer att vi inte kommer nå målet till 2030. Omfattande åtgärder krävs för att vända utvecklingen.

  Målet blir svårt att nå

Varför denna bedömning?

Andelen unga 16–24 år som varken arbetar eller studerar (UVAS) har under en längre period legat stabilt kring 6–7 procent. Detta nivåläge indikerar att den övergripande utmaningen bland yngre ungdomar är bestående men inte accelererande.

Samtidigt syns en oroande utveckling i åldersgruppen 25–29 år där andelen som varken studerar eller arbetar har ökat under mätperioden 2022–2024 och ligger på 12,3 procent för 2024. Den starkare ökningen i denna äldre unga vuxengrupp tyder på att problem som börjar i ungdomen kan kvarstå eller förvärras med åldern, och därför kräver särskild uppföljning och snabba insatser för att förhindra långtidsutanförskap.

Kommunens nuvarande insatser behöver fortsatt utvecklas och följas upp. Antalet ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är i stort sett oförändrat på cirka 370 personer. Tillsammans med stabila nivåer av unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) och en ökning i åldersgruppen 25–29 år visar detta på ett fortsatt behov av långsiktiga och träffsäkra insatser för att stärka ungas etablering i arbete eller studier.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Stärka tidiga och förebyggande insatser för att upptäcka ungdomar som riskerar att hamna utanför studier och arbete.
• Stärka övergången från skola till arbete eller vidare studier, med särskilt fokus på ungdomar som inte fullföljer gymnasiet.
• Utveckla arbetet för unga 25–29 år, där utvecklingen är mer negativ och risken för långvarigt utanförskap ökar.
• Förbättra samverkan mellan skola, socialtjänst, arbetsmarknadsinsatser och näringsliv så att unga får ett mer sammanhållet stöd.
• Följa upp vilka insatser som leder till arbete eller studier och använda resultaten för att utveckla arbetssätten.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Förändrad arbetsmarknad genom AI och automatisering kan göra det svårare för unga utan erfarenhet eller efterfrågad kompetens att etablera sig.
• Ökade krav på utbildning och kompetens gör gymnasieexamen och relevant yrkeskompetens allt viktigare för etablering på arbetsmarknaden.
• Konjunktur och förändringar i näringslivet påverkar särskilt unga, som ofta har svagare anknytning till arbetsmarknaden och är mer beroende av att det finns ingångsjobb.
• Brist på arbetskraft inom vissa yrken skapar samtidigt möjligheter för unga att etablera sig, om utbildning och arbetsmarknad kan matchas bättre.
• Ökad psykisk ohälsa bland unga och längre etableringstid i vuxenlivet kan påverka möjligheten att fullfölja utbildning och komma in på arbetsmarknaden.
• Demografiska förändringar innebär ett växande behov av att fler unga etableras på arbetsmarknaden och kan på sikt stärka arbetskraftsförsörjningen.

Delmål 8.8: Skydda arbetstagares rättigheter och främja trygg och säker arbetsmiljö för alla

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Ingen tydlig positiv eller negativ utveckling eller trend kan konstateras.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Bedömningen av delmål 8.8 inom kommunorganisationen visar att nivåerna är relativt oförändrade över tid, utan någon tydlig uppåt- eller nedåtgående trend. Sjukfrånvaron har minskat sedan 2022 men ligger fortfarande över nivåerna före pandemin, vilket indikerar att återhämtningen inte är fullständig. Könsskillnaderna kvarstår, där kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män.

Inom kommunorganisationen finns goda strukturer för att tillvarata arbetstagares rättigheter, såsom en hög andel skyddsombud och fungerande facklig samverkan som bidrar till förbättringar i arbetsmiljön. Antalet allvarliga arbetsolyckor är lågt.

Ur ett geografiskt perspektiv anmäls fler arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta i Falkenbergs kommun än i riket som helhet. Antalet varierar mellan åren utan någon tydlig långsiktig trend. Kvinnor är generellt överrepresenterade bland arbetssjukdomar, medan män oftare drabbas av arbetsolyckor. Skillnaderna kan delvis förklaras av kommunens näringslivsstruktur, där exempelvis transport, bygg och tillverkning innebär högre risker. Även offentlig sektor samt vård och omsorg har relativt höga nivåer, även om de varierar mellan åren.

Personal- och kompetensförsörjning är en växande utmaning för både kommunorganisationen och arbetsmarknaden i stort. Det råder fortsatt utmaningar med att säkerställa rätt kompetens inom flera kommunala verksamheter. Samtidigt förändras den demografiska utvecklingen med en större andel äldre och färre personer i förvärvsaktiv ålder. Det ökar behovet av att bättre ta tillvara hela arbetskraftens kompetens och skapa en bättre matchning mellan arbetsgivarnas behov och tillgänglig kompetens.

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Fortsätta utveckla det förebyggande arbetsmiljöarbetet, med särskilt fokus på att minska arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro.
• Arbeta för en mer jämställd arbetsmiljö, eftersom kvinnor fortsatt har högre sjukfrånvaro och män oftare drabbas av arbetsolyckor.
• Anpassa arbetssätt och arbetsmiljö till en åldrande arbetskraft, så att fler kan arbeta längre och behålla sin arbetsförmåga.
• Stärka kompetensförsörjningen genom att bättre ta tillvara befintlig kompetens och skapa möjligheter till kompetensutveckling och omställning.
• Fortsätta stärka samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, inklusive skyddsombud och fackliga organisationer.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• En åldrande befolkning och arbetskraftsbrist ökar behovet av hållbara arbetsmiljöer som gör det möjligt för fler att arbeta längre.
• AI, digitalisering och automatisering förändrar arbetsuppgifter och arbetssätt. Det kan minska vissa arbetsmiljörisker men också skapa nya risker.
• Förändrade kompetenskrav och snabb omställning ökar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för att arbetstagare ska kunna följa med i förändringar på arbetsmarknaden.
• Förändrade arbetsformer, exempelvis ökat distansarbete och mer flexibla arbetsformer, påverkar både arbetsmiljö, ledarskap och gränsen mellan arbete och fritid.
• Ökat fokus på arbetsmiljö och arbetslivets hållbarhet innebär högre förväntningar på arbetsgivare att förebygga ohälsa, skapa goda arbetsvillkor och ge medarbetare möjlighet till ett hållbart arbetsliv.

Delmål 8.9: Hållbar turism som skapar arbete och främjande av lokal kultur och lokala produkter

Vi bedömer att det är osäkert om vi kommer nå målet till 2030. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om målet kan nås till 2030.

Osäkert om målet kan uppnås

Varför denna bedömning?

Falkenbergs besöksnäring visar en fortsatt stark utveckling, med en tydlig ökning av gästnätter och positiva effekter på både ekonomi och sysselsättning. Turismen bidrar till arbetsmarknadsinkludering, särskilt för grupper med svagare etablering, och skapar värden genom samverkan mellan näringsliv, föreningsliv och kulturaktörer. Detta stärker både den lokala ekonomin och den sociala hållbarheten.

Den kulturella dimensionen utvecklas också positivt. Satsningar på lokal matkultur, evenemang och besöksmål bidrar till att stärka den lokala identiteten och öka efterfrågan på lokala produkter och upplevelser. Besöksflöden ger dessutom spridningseffekter som gynnar fler delar av kommunen. Det finns även fler positiva initiativ lokalt, såsom utveckling av cykel- och vandringsturism samt satsningar på fossilfria transportlösningar och hållbar destinationsutveckling. En stor andel av turismen är dessutom inhemsk, vilket generellt innebär lägre klimatpåverkan än långväga resande.

Den miljömässiga dimensionen är samtidigt den största utmaningen. Turismen medför betydande klimat- och resursbelastning, särskilt kopplad till transporter där bilresor dominerar, samt genom konsumtion med globala leverantörskedjor. En viktig begränsning är att det ännu saknas fullt etablerade metoder för att mäta turismens samlade miljöpåverkan på lokal nivå.

Sammantaget har Falkenbergs kommun goda förutsättningar att nå delmålets ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Osäkerheten kvarstår dock kring om den miljömässiga hållbarheten kan stärkas i tillräcklig takt, vilket innebär att den samlade måluppfyllelsen bedöms som osäker

Vad behöver Falkenbergs kommun fokusera på?

• Minska turismens klimat- och miljöpåverkan, framför allt från transporter och hög resursförbrukning.
• Stärka hållbara och fossilfria resor till och inom Falkenberg, exempelvis genom cykel-, gång- och kollektivtrafik.
• Fortsätta utveckla lokal mat, kultur och lokala produkter som en tydligare del av besöksnäringen.
• Stärka året-runt-turism för att skapa mer stabil sysselsättning och minska belastningen under perioder med höga besöksflöden.
• Öka användningen av lokala leverantörer och cirkulära lösningar inom besöksnäringen.
• Fortsätta bevaka utvecklingen av standardiserad mätning av turismens miljöpåverkan, inklusive koldioxidutsläpp.

Händelser i omvärlden som påverkar delmålet

• Ökat fokus på hållbart resande gör att destinationer i högre grad behöver erbjuda alternativ till bil- och flygresor.
• Klimatförändringar och extremväder kan påverka förutsättningarna för kust- och naturturism och öka behovet av klimatanpassning.
• Förändrade resmönster och ökad efterfrågan på hållbara upplevelser skapar möjligheter för natur-, kultur-, cykel- och vandringsturism.
• Ökade krav på företagens hållbarhetsarbete påverkar även besöksnäringen och kan driva utvecklingen mot mer resurseffektiva verksamheter.
• Ökade kostnader för energi, transporter och råvaror kan påverka lönsamheten i besöksnäringen men samtidigt öka incitamenten för energieffektivisering och lokal produktion.