Gymnasieelever lär sig mer om beredskap i ett skyddsrum

Vad tänker man egentligen när man kliver in i ett skyddsrum? Innan eleven Egil Marminne gick ner i skyddsrummet för första gången hade han en ganska tydlig bild av vad som väntade.

– Jag tror det kommer vara trångt, betongväggar, lite möbler och dåligt ljus.

Utställning om totalförsvaret

I skyddsrummet finns bland annat information om totalförsvaret, en krislåda för hemberedskap, en skyddsrumstoalett och exempel på sådant som kan vara bra att ha med sig ner i skyddsrummet. Tanken är inte att eleverna ska lära sig allt, utan att de ska få en förståelse för beredskap och väcka tankar om det egna ansvaret.

– Det kändes väldigt seriöst och man fick ett litet uppvaknande att människor faktiskt går igenom detta och behöver hitta skydd i ett skyddsrum, säger Bella Einarsson, elev på Falkenbergs gymnasieskola.

Tankeväckande

Besöket väckte många frågor hos eleverna. Får alla plats? Är skyddsrummen alltid öppna? Och vilka skyddsrum finns nära där jag själv bor?

För Freja Carlafors, elev på Falkenbergs gymnasieskola, blev det extra tydligt när hon såg rutorna som symboliserar hur mycket plats varje person får om skyddsrummet skulle vara fullt.

– Att man har en viss yta att förhålla sig till och att det kan bli trångt om skyddsrummet skulle vara fullt. Det kan kännas lite klaustrofobiskt men jag tänker samtidigt att i en krigssituation gäller det att rätta sig efter verkligheten.

Roaa Owied är också elev på skolan och började fundera över hur det skulle kännas att behöva vistas i skyddsrummet under en längre tid.

– Det kommer vara många människor som är oroliga och stressade om vi skulle hamna i en sådan situation att vi behöver ta skydd. Miljön där nere är heller inget jag är van vid, det är inte samma mat man normalt brukar äta och inte samma bekvämligheter.

Besöket blev också en ögonöppnare för eleverna.
– Jag har lärt mig mer om totalförsvaret och mer om hur det kan var i ett skyddsrum. Jag visste inte att toaletten var ordnad genom en hink med toalettsits. Men det känns samtidigt betryggande för mig att veta att skyddsrum finns och att jag kan samlas där med min familj eller med mina vänner, säger Jonatan Selander.

Når ut

Anja Ljungberg, kommunikatör i Falkenbergs kommun, har arbetat med beredskapsveckan sedan det startade för nio år sedan.

– Jag har ett förflutet inom Försvarsmakten, så för mig har frågorna om beredskap alltid varit viktiga. För några år sedan kom jag på idén om att öppna ett skyddsrum och göra en utställning av det, och förra året blev det möjligt. Vi frågade gymnasieskolan och de ville gärna komma med alla 1500 elever.

I år kommer årskurs ett. Inför besöket finns ett förberedande material som eleverna kan gå igenom i klassrummet.

– Det som är så fantastiskt med att just gymnasieeleverna kommer är att alla kommer. De som bryr sig och de som inte gör det. De som ska göra värnplikten och de som inte ska det. Att eleverna får se skyddsrummet på riktigt gör att vi når personer vi annars inte skulle nå, säger Anja.

En del av skolans uppdrag

För Elin Glamheden, rektor på Falkenbergs gymnasieskola är besöket ett sätt att ge eleverna en bättre förståelse för beredskap och deras egen roll i totalförsvaret.

– Eleverna får en förståelse för vad beredskap innebär och får möjlighet att mentalt förbereda sig. De får också möjlighet att ställa frågor om beredskap och skyddsrum.

En del av ett större beredskapsarbete

För kommunen är besöket en del av ett större arbete med beredskap. Yassir Osman Bouh arbetar som krisberedskapssamordnare i Falkenbergs kommun och berättar att arbetet handlar om att kommunen ska kunna fortsätta med sina samhällsviktiga verksamheter även när samhället utsätts för störningar.

– Vi arbetar med att identifiera risker, planera, öva och bygga upp en robusthet så att kommunen kan fortsätta fungera när något allvarligt händer. Det kan handla om allt från långvariga elavbrott och vattenstörningar till höjd beredskap och ytterst krig, säger Yassir.

Värdefullt att få träffa eleverna

Att låta eleverna komma ner i ett skyddsrum gör beredskapen mer konkret och vid en större kris är det viktigt att så många som möjligt vet hur man ska agera, var man hittar information och hur man kan bidra.

– Det är väldigt roligt och värdefullt att få träffa eleverna. Det här är frågor som lätt kan kännas ganska stora, så det är positivt att få prata direkt med dem. Förhoppningen är att de går härifrån med lite bättre förståelse för vad totalförsvaret innebär och vad de själva kan göra om något skulle inträffa, berättar Yassir.

Läs mer

Läs mer om hur kommunen arbetar med kris och beredskap

Läs mer om krisberedskap hos Myndigheten för civilt försvar.

Bekanta dig med myndighetsgemensamma sidan krisinformation.se

Vill du prata med barn om kris och bereskap kan du börjar på har hand om,  Lilla krisinfo