Det finns två olika typer av lagar som regioner och kommuner arbetar efter:

• Ramlag som beskriver inriktning och mÃ¥l. Den reglerar inga detaljer.
• Rättighetslag som innebär att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Kommunallagen

Kommunallagen är en av de viktigaste lagarna för kommunen. Det är en ramlag som talar om vad kommunen får göra och hur det ska gå till när politikerna fattar beslut. Kommunen ansvarar bland annat för:

• skola
• barnomsorg
• social service
• miljö- och hälsoskyddsfrÃ¥gor
• planläggning för bostäder

Här kan du läsa mer om kommunallagen (riksdagen.se)

Socialtjänstlagen – SoL

Gäller för alla medborgare i Sverige och är en ramlag. Den anger både kommunens skyldigheter och varje persons rättigheter. SoL är grunden för socialtjänstens verksamheter. Det är kommunens socialnämnd som har ansvaret.

Här kan du läsa mer om socialtjänstlagen (riksdagen.se)

Lex Sarah

Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Alla som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område måste rapportera missförhållanden. Risk för missförhållanden måste också rapporteras. Ett missförhållande kan exempelvis vara att den enskilde inte får den insats som den har rätt till eller att personal inte arbetar så som är bestämt.

Här kan du läsa mer om Lex Sarah (1177.se)

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS

LSS gäller för dig som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller under mycket lång tid.

Vem kan söka stöd?

Du som tillhör en personkrets kan söka insatser från LSS. En personkrets är en grupp personer med samma eller liknande funktionsnedsättning.

De som kan söka insatser från LSS är:

1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer som i vuxen ålder har fått en betydande hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom.
3. Personer med andra funktionsnedsättningar som medför stora svårigheter i livet.

Svårigheterna får inte bero på problem som kommer med hög ålder. Inom LSS finns tio olika insatser som kan ge dig stöd och hjälp i vardagen. Det är alltid en handläggare eller socialsekreterare som avgör om du har rätt till insatser från LSS.

Här kan du läsa mer om stöd för personer med funktionsnedsättning

Hälso- och sjukvårdslagen – HSL

Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård till exempel läkare, sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut.

Den anger också vad till exempel vårdcentraler och sjukhus, kommunen eller andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda dig som patient. Bland annat:

• behandling
• rehabilitering
• habilitering

Här kan du läsa mer om hälso- och sjukvårdslagen (riksdagen.se)

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen är en ramlag. Den reglerar det som regioner, kommunen eller annan vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienterna. Lagen innehåller bland annat bestämmelser, riktlinjer om vem som har ansvar. Målet är att vi ska ha en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården och tandvården.

Det innebär att:

• Du inte ska skadas när du fÃ¥r vÃ¥rd.
• Du ska fÃ¥r den vÃ¥rd du behöver.

Här kan du läsa mer om patientsäkerhetslagen (riksdagen.se)

Lex Maria

Lex Maria är en bestämmelse i Patientsäkerhetslagen. Den innebär att en vårdgivare har skyldighet att anmäla om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av en allvarlig skada eller sjukdom. Risk för skada eller sjukdom måste också anmälas.

Här kan du läsa mer om Lex Maria (1177.se)

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som du fyller 19 till och med månaden innan du fyller 30.

Här kan du läsa mer om Aktivitetsersättning

Sjukersättning

Sjukersättning är en ersättning du kan få från det att du har fyllt 30 år och till du fyller 65 år och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Här kan du läsa mer om Sjukersättning

Merkostnadsersättning

Har du extra kostnader på grund av din funktionsnedsättning kan du få ersättning. Det är försäkringskassan som bedömer och ta beslut. Du ska ha fyllt 18 år och inte ha en underhållsskyldig förälder.

Här kan du läsa mer om Merkostnadsersättning

Habiliteringsersättning

Habiliteringsersättning får den som har daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och tillhör personkrets ett eller två. Det är upp till varje kommun att besluta om habiliteringsersättning ska utbetalas.

Omvårdnadsbidrag

Omvårdnadsbidrag är ett bidrag du kan få om du har ett barn med funktionsnedsättning. Bidraget baseras på den omvårdnad och tillsyn som ditt barn behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Här kan du läsa mer om Omvårdnadsbidrag

Bilstöd

Bilstöd är bidrag till dig som har en funktionsnedsättning och har stora svårigheter att röra sig. Bilstödet ska göra det lättare att köpa eller anpassa en bil efter dina behov. Här kan du läsa mer om Bilstöd för vuxna

Du kan även få bilstöd om du har ett barn med en varaktig funktionsnedsättning och därför har stora svårigheter att förflytta sig eller anlita allmänna kommunikationer. Här kan du läsa mer om Bilstöd för barn

Studiemedel

Har du en funktionsnedsättning som gör att dina studier tar längre tid? Då kan du i vissa fall få sänka studietakten. Det betyder att du till exempel kan läsa på 75 procent, men få studiemedel för studier på 100 procent.

Studerar du mindre än 50 procent av heltid, kan du inte få studiemedel. Det finns inga studiestöd för elever på Särskild vuxenutbildning (Särvux).

Här kan du läsa mer om Studiestöd från CSN

Hemsjukvård

Falkenbergs kommun har ansvar för din hälso- och sjukvård när du bor på en gruppbostad eller en servicebostad. Det kallas för hemsjukvård. Hemsjukvård innebär en arbetsterapeut, fysioterapeut (det som förut hette sjukgymnast) och en sjuksköterska kan komma hem till dig om du har behov av det.

Om du bor i din egen bostad eller bor hemma hos dina föräldrar, men ändå inte kan ta dig själv till vårdcentralen, kan du också i vissa fall få hemsjukvård av kommunen.

Här kan du läsa mer om hemsjukvård

Tandvård

I vissa fall kan man få särskild hjälp när det gäller tandvård. Det gäller dig som behöver mycket vård.

Här kan du läsa mer om tandvård

Hjälpmedel

Ett bra hjälpmedel kan göra vardagen enklare. Det kan hjälpa dig att kunna klara av saker på egen hand. Om du har en funktionsnedsättning kan du få låna hjälpmedel som till exempel en rollator eller rullstol.

Du kan få ett hjälpmedel om det är en del av din rehabilitering, habilitering, vård eller behandling. Hjälpmedlet är ett lån. Arbetsterapeut eller fysioterapeut kan hjälpa dig att se om du behöver hjälpmedel.

Exempel på andra hjälpmedel är:

• duschstol
• veckotavla
• talapparat
• appar till mobiltelefon

Det finns också många hjälpmedel som du kan skaffa själv. En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan ge dig tips och råd. Exempel på hjälpmedel som du kan köpa själv är bestick och griptång.

Här kan du läsa mer om hjälpmedel

1177 Råd om vård

När du har frågor som gäller din vård kan du ringa 1177. När du ringer 1177, svarar en sjuksköterska. Ibland är det många som ringer samtidigt, då kan du få vänta i telefonkö en liten stund.

Sjuksköterskorna på 1177 kan hjälpa dig med att:

• svara pÃ¥ dina frÃ¥gor
• bedöma ditt behov av vÃ¥rd
• ge dig rÃ¥d
• hänvisa dig till rätt vÃ¥rdmottagning när sÃ¥ behövs

Sjuksköterskorna på 1177 svarar oavsett när du ringer på dygnet. Är det en akut situation, ska du ringa 112, oavsett var du befinner dig.

Mer om råd och vård hittar du på 1177 Halland (1177.se)

Samordnad individuell plan - SIP

Du som behöver stöd och vård från flera olika verksamheter har rätt att få en samordnad individuell plan. Exempel på olika verksamheter:

• socialtjänst
• omsorg
• skola
• sjukvÃ¥rd

Det är din plan. Du väljer själv vilka som ska vara med. En samordnad individuell plan är alltid en beskrivning av helheten.

Den individuella planen ska handla om:

• dina behov
• styrkor och önskemÃ¥l
• stöd och behandling

I planen ska framgå:

• vilka insatser som ska göras
• vem som ska ansvara för insatserna
• om kommunen eller regionen ska ha det övergripande ansvaret
• hur planen ska följas upp

Här hittar du mer information:

SIP för barn och unga (uppdragpsykiskhalsa.se)

SIP för vuxna och äldre (uppdragpsykiskhalsa.se)

Habilitering

Habiliteringen finns till för dig som har en bestående funktionsnedsättning. Där kan du och dina närstående få stöd och träning för att klara av vardagen så bra som möjligt.

Målet med habiliteringen är att du ska kunna vara så självständig det går och känna att du själv har möjlighet att påverka ditt liv. Det är Region Halland som ansvarar för verksamheten.

Här hittar du mer information om habiliteringen (1177.se)

Med stöd av bidraget kan du anpassa ditt hem så att du kan förflytta dig, sova och vila, sköta hygienen, laga mat och äta, samt ta dig in i och ut ur bostaden.

Bostadsanpassningen gäller för fasta funktioner i ditt hem. Med fasta funktioner avses sådana som du normalt inte tar med dig vid en eventuell flytt. Det kan vara att bredda dörrar, montera en ramp eller anpassa ett badrum.

Läs mer i lagen om bostadsanpassningsbidrag

Vem kan få bostadsanpassningsbidrag?

Bidraget lämnas till dig som enskild person och endast för anpassningar i den bostad du bor i permanent. Du kan inte få bidrag för anpassningar i till exempel ditt fritidshus.

Du kan få bidrag för anpassning av bostaden vid alla typer av funktionsnedsättningar. Nedsättningen ska vara bestående eller åtminstone långvarig.

Hur mycket bidrag kan jag få?

Bidragets storlek ska motsvara en skälig kostnad för anpassningen. Det är Falkenbergs kommuns handläggare för bostadsanpassning som utifrån erfarenhet av tidigare ärenden gör bedömningen ifall kostnaden är skälig. Det kan hända att ditt ärende behöver visas upp för bygglovsnämnden innan beslut. Observera att du inte får ut bidraget innan du visat att åtgärden är utförd.

Om du ska byta bostad

Om du ska byta bostad måste du uppfylla vissa villkor för att få bostadsanpassningsbidrag. Du måste bland annat välja en bostad som är lämplig med hänsyn till din funktionsnedsättning. Väljer du en bostad som kräver kostsamma anpassningsåtgärder behöver du ha särskilda skäl för detta. Vid nybyggnad ska huset utformas så att det är lämpligt för dig att bo där.

Söka för minderårig, närstående eller om du är företrädare

Observera att kontaktpersonen inte kan fatta beslut utan fullmakt.

Anhörig – hjälper sökande i kontakten med handläggaren men har inte fullmakt att besluta eller vidta rättshandlingar för den sökande.

Ombud – är en person som har fullmakt att vidta rättshandlingar för den sökande. Blankett för fullmakt hittar du på  ansökningssidan: Bostadsanpassningsbidrag, ansökan.

God man/förvaltare – företräder sökande i kontakter som har med ansökan att göra och för dennes talan. Förordnandet ska bifogas ansökan.

Vårdnadshavare är kontaktperson för minderårig och behöver ingen fullmakt.

Så här ansöker du

Om du har Bank-ID kan du ansöka via vår e-tjänst för bostadsanpassningsbidrag. Du kan också ansöka genom att skriva ut och fylla i blanketten Ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Du behöver komplettera ansökan med följande handlingar:

• Intyg av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig om att arbetena är nödvändiga med hänsyn till din funktionsnedsättning. Kontakta i första hand din arbetsterapeut, till exempel pÃ¥ din vÃ¥rdcentral, eller din kommunala arbetsterapeut om du är inskriven i hemsjukvÃ¥rden.
• Vid mer omfattande Ã¥tgärder kan du behöva skicka in kopia av anbud/offert eller kostnadsberäkning frÃ¥n den entreprenör du önskar ska utföra Ã¥tgärden. Det kan ocksÃ¥ behövas en beskrivning av de Ã¥tgärder som du söker bidrag för, till exempel ritningar och teknisk beskrivning. Vid enklare Ã¥tgärder behövs inte detta.
• Du behöver ha fastighetsägarens medgivande för att anpassa bostaden. Du behöver ocksÃ¥ medgivande frÃ¥n den/de som stÃ¥r pÃ¥ kontraktet om du bor i hyresrätt/bostadsrätt (nyttjanderättshavare).

Skicka handlingarna till bygglovsenheten, 311 80 Falkenberg. Det går också bra att mejla alla handlingar till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Efter att du skickat in dina handlingar får du en bekräftelse på din ansökan med ytterligare information.

Vid behov begär vi in medgivande från samtliga ägare och, i förekommande fall, nyttjanderättshavare att anpassningsåtgärderna får utföras.

Har du frågor eller vill veta mer?

Känner du dig osäker kan du kontakta Falkenbergs kommuns handläggare för bostadsanpassningsbidrag. Du kan även läsa mer om bostadsanpassning på Boverket.se.