Skip to main content

Tova och Farah – från sommarjobb till undersköterskor

Varken Tova eller Farah hade föreställt sig en karriär inom hemtjänsten när de började som sommarjobbare för några år sedan, men idag är de båda färdigutbildade undersköterskor hos hemtjänst Norr. Det bästa med jobbet? Gemenskapen med både brukare och kollegor.

Tova och Farah i korridoren på Solhaga. Tova har ljust hår i hästsvans, Farah har en vit slöja. Båda har hemtjänstens kläder på sig.

Tova Anderberg och Farah Al Jadaan Al Shahoud.

Det är förmiddag på Solhagavägen, och Farah och Tova har precis kommit in till hemtjänst Norrs lokaler efter att ha varit ute på första rundan hos sina brukare. Det har varit en lugnare morgon, och Tova berättar att hon till och med hann med att fixa lite extra god frukost till flera av personerna hon varit hos.

– Det är bland det finaste i jobbet, när man får det bandet till sina brukare och vet vad som lyser upp deras dag. Man ser på dem hur mycket även det lilla betyder.

Farah har varit ute i Glommen på sin runda, som är en favoritplats för henne eftersom naturen och människorna där påminner om Syrien där hon är uppväxt.

– När jag är hemma hos personerna ute i Glommen så brukar jag tänka att även om jag förlorat mitt hemland, så har jag hittat ett nytt här. Glommen känns verkligen som mitt område!

Sommarjobbet var första steget i karriären

Farah Al Jadaan Al Shahoud är 28 år gammal och flyttade till Sverige för fem år sedan, medan Tova Anderberg är 20 år gammal och uppvuxen i Falkenberg. Förutom att vara kollegor i samma hemtjänstteam har de också gemensamt att de precis blivit färdigutbildade undersköterskor, och att det var ett sommarjobb inom just hemtjänsten som var första steget på deras karriär.

– När jag sökte sommarjobb för två år sedan och fick jobb inom hemtjänsten hade jag aldrig trott att jag skulle sitta här idag och vara utbildad undersköterska med fast jobb! säger Tova och skrattar. Då ville jag bara tjäna pengar och tog mest det första jobbet jag fick, men ganska snart insåg jag att jag faktiskt ville fortsätta jobba inom hemtjänsten.

– För mig började det med att jag behövde ett jobb efter att ha flyttat hit till Falkenberg, berättar Farah. Jag blev tipsad om att söka jobb inom hemtjänsten trots att jag egentligen inte visste så mycket om det, men så sökte jag ett sommarjobb ändå och fick det. Jag insåg också snabbt att jag verkligen gillade jobbet, så efter sommaren kontaktade jag Monica som är enhetschef här och fick ett vikariat.

Farah och Tova kommer gående i korridoren på Solhaga.

Tova och Farah på Solhaga, där hemtjänst Norr har sina lokaler.

”Folk förstår inte riktigt hur viktigt det här jobbet är.”

Vad är det då som gjort att både Farah och Tova valde att stanna i hemtjänsten efter den där första sommaren? En stor anledning som de båda är överens om är känslan av att få göra skillnad för sina brukare ute i deras hem – alltifrån att skapa guldkant i tillvaron till livsavgörande stödinsatser.

– Vårt jobb är ju i grund och botten att göra allt det i vardagen som brukarna själva inte klarar. Jag tror ofta inte riktigt folk förstår hur viktigt det här jobbet och den här delen av vården är. Våra brukare har ju levt ett helt liv, jobbat och betalat skatt, och nu är de gamla och ska kunna få den välförtjänta hjälpen som de behöver, säger Tova.

Farah fortsätter:

– Det känns jättebra att få hjälpa dem. Många bor ju ensamma, och när man kan sitta en stund med dem och prata om deras liv och gamla tider så ser man hur mycket det betyder. Och det hinner vi faktiskt ofta göra.

Att hemtjänsten ibland har sina stressiga dagar är inget någon av dem försöker dölja, men de påpekar också att uppfattningen om att hemtjänsten innebär konstant stress inte heller stämmer.

– Det är en av fördomarna om yrket – att det är jättemycket stress hela tiden. Visst, en del dagar är det stressigt, men långt ifrån alltid. Och varje dag är vi ju ett gäng goa kollegor som hjälps åt, oavsett hur stressigt det är, säger Tova.

Alltid nära till kollegorna

Gemenskapen med kollegorna är en annan viktig anledning till att Tova och Farah blev kvar i hemtjänsten. Även om de oftast åker ut på egen hand till brukarna, tycker ingen av dem att jobbet känns ensamt.

– Man är nära sina kollegor även om man är på olika ställen. Ofta är vi i ungefär samma bostadsområden och jobbar, vi ringer varandra och vinkar när vi kör förbi i bilarna. Dessutom möts vi upp här på Solhaga för att ha vår lunch och rasterna ihop, fortsätter Tova.

En vanlig dag i Farah och Tovas hemtjänstteam börjar vid klockan sju på morgonen när alla möts upp på kontoret och får sitt schema för dagen. Schemat finns i en app i deras telefoner och där står all information om dagen – vart de ska åka, när de ska vara där och vilka insatser som ska utföras hos varje specifik brukare. Där syns också var kollegorna befinner sig för tillfället.

– I appen står verkligen allt man behöver veta under dagen, det är väldigt detaljerat! säger Farah och skrattar.

Tova fyller i:

– Vi i ordinarie personal är ju kontaktpersoner till brukarna och det är vi som skriver ned allt om hur de vill ha det, eftersom vi ju lär känna dem väldigt väl. I appen kan det till exempel stå att insatsen som ska göras är frukost, men också vilken typ av frukost – till exempel om personen gillar gröt eller mackor. Det är ju också för att det ska vara enkelt och tydligt även när man kommer som ny, så att det inte ska vara helt främmande att komma hem till brukarna.

Som ny i hemtjänstteamet får man alltid gå bredvid en kollega de första gångerna för att lära sig och bli introducerad till hur det fungerar med appar, telefoner, nycklar och bilar. Tova lyfter hur Farah var ett stort stöd för henne när hon var ny, och Farah minns i sin tur tillbaka på den kollega som stöttade henne i början.

– När jag började så tänkte jag "hur ska jag klara det här?". Det var telefon, nycklar och adresser, men efter några pass ihop med en ordinarie personal blir man van. Hon jag gick ihop med lärde mig verkligen allt, och när jag väl började arbeta på egen hand kände jag mig helt trygg, berättar Farah.

Tova och Farah står framför ett av fönstren på Solhaga.

”Bli inte skrämd de första gångerna!”

Både Tova och Farah vill uppmuntra fler unga till att våga prova på ett jobb inom hemtjänsten.

– Bli inte skrämd de första gångerna, säger Tova bestämt och får medhåll från Farah. Många yngre har fördomar om att vi mest hjälper folk att gå på toaletten och att duscha. Men jobbet är ju mycket mer än det, och när man väl kommer in i det är det skitkul. Jag älskar verkligen att komma hit varje dag!