Oinloggad
Standardsida
Startsida Falkenbergs kommun

Gåsatorget och Laurentiiparken

Stadens första torg

Den öppna platsen som idag utgörs av Laurentiiparken det angränsande Gåsatorget var fram till 1760 torg och den centrala punkten i staden. Här låg stadens administrativa centrum och på torget skedde handel och boskapsmarknader.

Vi vet inte hur länge platsen fungerat som torg. Delar av innerstaden anses ha medeltida ursprung och torget finns med på den första kartan över staden som ritades på 1600-talet i samband med att Halland blev svenskt. 1668 omnämns det i en egendomsbeskrivning som ”thorffued”.

Byggnaderna

Den intilliggande S:t Laurentiikyrkan reste sig över resten av bebyggelsen och kyrkogården omgärdades av en stenmur. Längs murens södra gräns låg rådhus, våghus och skola. Vi vet inte hur byggnaderna såg ut men brandförsäkringarna talar om för oss att detta var enkla låga träbyggnader med halmtäckta tak likt resten av bebyggelsen i Falkenberg. Stenraderna på marken markerar den ungefärliga platsen för dessa byggnader enligt 1754 års karta.

I rådhuset huserade stadens rådhusrätt som fungerade som en domstol, här sköttes också andra viktiga frågor som rörde stadens förvaltning. I våghuset förvarades stadens våg, där man vid behov vägde sina varor och i skolhuset undervisades barnen i staden av rektorn.

På torget fanns även en överbyggd brunn där borgarna i staden hämtade sitt vatten.

Falkenberg får ett nytt torg

1760 förlorade torget sin funktion som det huvudsakliga stadstorget. I samband med att Tullbron byggdes över Ätran valde man att anlägga ett större och mer representativt torg längre norrut på den så kallade Tolfwers plats. Där uppfördes även ett nytt Rådhus och torget kom att kallas för Rådhustorget. Det gamla torget kom fortsättningsvis att benämnas gamla-, eller nedre torget. På platsen för det äldre rådhuset inrättades istället ett fattighus.

1800-talets förändringar

Den låga täta trähusbebyggelsen med sina halmtak utgjorde en stor brandrisk och det var inte ovanligt med större stadsbränder. 1845 och 1872 brann flera gårdar runt det gamla torget upp och i samband med detta breddades torget. Branden 1872 förstörde även fattighuset utmed kyrkogårdsmuren och man valde att inte återuppföra det.

Under andra hälften av 1800-talet blev parkmiljöer ett populärt inslag i stadsplaneringen. 1881 beslutade man att omvandla den norra delen av torget till en stadspark. Parken var prydligt planterad och omslöts av en häck. Det sägs att den vaktades noga av grannarna runtomkring så att barnen inte skulle leka på gräsmattan. Det tillsattes även en tillsyningsman som skötte planteringar och grusgångar, en tidig föregångare till dagens kommunala parkavdelning.

Den södra delen av den gamla torgytan förblev torg. Denna plats hade under lång tid i folkmun kallats för Gåsatorget vilket senare kom att bli det officiella namnet på platsen. Namnet har sitt ursprung i att det fanns en lerig håla på marken där stadens gåsflockar samlades efter regn.

1900-talet och järnvägen

1936 drog man om västkustbanan och förlade järnvägsspåret rakt över Gåsatorget vilket förändrade platsens form och karaktär avsevärt. 2008 Flyttades järnvägen ut från centrum och i samband med detta öppnades platsen upp igen. Laurentiiparken finns kvar och sköts av Kultur- och fritidsförvaltningens parkavdelning. Sedan 1988 finns här ett rosarium med flera olika arter av rosor.

 

Byggnadsantikvarie Malin Clark

Falkenbergs museum


Sidan uppdaterad: 2016-06-01