Data, alltså uppgifter av olika slag, har blivit en råvara. Det skapas mer och mer hela tiden. Data kan användas till allt från att förbättra samhället till att övervaka det.
Tillgången till data globalt, det vill säga data som skapats, samlats in, kopierat och konsumerats har ökat exponentiellt sedan 2010. Under pandemin tog utvecklingen ett rejält språng.
År 2025 tror experter att mängden tillgänglig data i värden kommer nå över 180 zettabytes (alltså 180 följt av ofattbara 21 nollor).
Mycket data att lagra
Mängden data som sparas är inte alls lika hög – mycket av den data som vi konsumerar skapas och förbrukas i stunden för att sedan kastas bort (2020 sparades bara 2% av all data). Trots detta spås det totala behovet av lagringsplatser för data öka med 240% fram till 2025. Inom offentlig sektor är trenden att mer och mer data hanteras och lagras hos externa leverantörer istället för i lokala servrar.
Många frågor kring hur all data används
I samband med den ökande mängden data i omlopp väcks också frågor och debatt kring hur all denna data hanteras, vem som äger den och var den hamnar och lagras. Data samlas in och används för att till exempel skräddarsy annonser, uppdatera mjukvara eller säljas vidare till högstbjudande för vidare användning inom en rad olika områden. En effekt av detta är till exempel att myndigheter och företag runt om i världen förbjuder vissa sociala medier på sina anställdas telefoner.
Data gör världen lite bättre...
Så kallad öppen data, det vill säga digitaliserad, offentlig information som är öppen för alla används mer och mer för att analysera, visualisera och se samband i det privata näringslivet och inom offentlig sektor. Som exempel använder vi öppen data för uppföljning och resultatredovisning kopplat till vår styrmodell.
...och lite sämre
Data kan alltså vara till stor nytta, men också användas på ett negativt sätt.
Hur pÃ¥verkar det oss i Falkenberg? Â
Maria Lundqvist, verksamhetsledare digitalisering på socialförvaltningen i Falkenberg, ser många möjligheter med att vi kan samla in stora mängder data, men också några orosmoln.
– Stora datamängder ger oss bättre förutsättningar att hitta mönster och trender så att vi kan fatta mer informerade beslut, även inom hälso- och sjukvård. Det kan också hjälpa oss att skapa bättre prognoser om hur olika sociala faktorer påverkar människors hälsa och välbefinnande.
Det kan också bli lättare för människor att få tillgång till sociala tjänster genom att vi digitaliserar vissa moment, som att boka möten eller lämna in ansökningar. Tjänster kan också bli mer tillgängliga när människor får möjlighet att interagera med AI-baserade chatbotar och andra verktyg. När en ansökan kommit in kan dessutom vissa enklare arbetsuppgifter automatiseras och gå snabbare. Då blir det mer tid för verksamheten att fokusera på mer komplexa uppgifter.
– Men det här är utmanande. Det blir avgörande att vi samlar in rätt sorts data på ett ansvarsfullt sätt, både kopplat till säkerhet och integritet, och att vi har kunskap om hur vi ska analysera uppgifterna så att de gör nytta för oss och invånarna.