Vi använder cookies på kommun.falkenberg.se för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.

21:a november 2018

Kunskaps- och kulturcentrum har fått ett namn

Vid sitt sammanträde den 20 november fastställde kultur- och fritidsnämden, baserat på projektgruppens arbete, genom ett enhälligt beslut att det kunskaps- och kulturcentrum som nu byggs i Falkenberg ska heta Argus.

 Under två månader fick Falkenbergsborna möjlighet att skicka in namnförslag via kommunens hemsida och totalt kom det in 80 förslag, något som kultur- och fritidsförvaltningen är både tacksamma och glada för. Kvaliteten på alla förslag var bra och det fanns många goda idéer att jobba vidare med. Av alla förslagen som kom in, föll valet till slut på Argus.

- Vi är jättenöjda med namnet. Vi har valt att gå på det här förslaget tack vare den lokala förankringen, det är lätt att uttala och det står bra för sig själv. Det är också inkluderande mot alla verksamheter i huset och passar verkligen för platsens ändamål, säger Per Johansson, ordförande Kultur och Fritidsnämnden.

Namnet Argus syftar till tidskriften Then swänska Argus som gavs ut på 1700-talet av Olof von Dalin. Med sitt enkla språk som var lätt att förstå, fick läsaren kunskap om aktuella händelser i hela samhället, något som på den tiden var unikt. Förutom associationer till svensk språkhistoria och kunskap, har namnet en lokal anknytning till Olof von Dalin som föddes utanför Falkenberg på Vinbergs prästgård. Olof von Dalin var en falkenbergare som gjorde avtryck som journalist, bibliotekarie, rikshistoriker och inte minst lärare för Gustav III som barn.

Bidragsgivare till namnförslaget Argus är falkenbergsbon Elisabeth Andrén, som kommenterade såhär när det blev känt:
”Åh så kul, Olof von Dalin var ju Falkenbergs förste rikskändis. Han var mycket mångsidig och gjorde stora avtryck i Sveriges kultur och brukar kallas landets förste journalist”.

En stadsdel som blir stadens nya hjärta

Argus kommer att vara beläget mitt i centrum med entré mot Stortorget och beräknas vara klart för inflyttning under 2020. Byggnaden kommer att inhysa både gymnasieskola, kulturskola, bibliotek, turistinformation och café.

– Vi vill tacka alla som skickade in sina kreativa och finurliga namnförslag. Argus valdes noga ut efter diskussioner och överläggande, då det går att associera med verksamheterna som kommer att finnas i byggnaden, med innehåll av kultur, bildning och fakta. Det är också lätt att uttala och har en lokal anknytning vilket är roligt, säger Per Johansson, ordförande Kultur och Fritidsnämnden.

Byggnaden för Kunskaps- och kulturcentrum kommer att bli en stor och viktig del av Falkenberg i framtiden och tillsammans med ombyggnationen av den nya stadsdelen Krispeln och stadsparken är det kommunens största investeringsprojekt någonsin.

För att namnet Argus också ska passa ihop med de kringliggande gatorna i den nya stadsdelen Krispeln har även Stadsparken och de nya gatorna och platserna namngetts. Hela området har inspirerats av Olof von Dalin och hans bildnings- och kulturtema. Som historieskrivare skrev han också ”Svea Rikes Historia” och gjorde en stor bildningsinsats genom att göra den lättläst. Argus och platserna omkring bygger på hans anda.

- Namnsättningen stärker områdets karaktär av kultur, bildning, konst och kunskap genom kopplingen till Olof von Dalins gärningar inom dessa områden säger Per Johansson, ordförande Kultur och Fritidsnämnden.

Läs mer om Argus

Klicka här för att läsa mer om Argus på vår webbsida Falkenberg växer.länk till annan webbplats

Kort bakgrund till de specifika namnen kopplade till Olof von Dalins litterära bana

GATOR
Debattgatan
Dalin höll debatten levande om aktuella politiska förehavande med verser. Versgräl med en fru Nordenflycht, där de öste elakheter över varandra. Med dolda politiska anspelningar i t ex dikten Svenska Friheten, på 1740-talet, manade Dalin till enighet och samling i ett för landet svårt politiskt läge.

Biblioteksgatan
Dalin blev chef för Kungliga Biblioteket 1737. Där hade han tillgång till bokskatter för sin forskning inom historia. Inte minst viktigt då han skrev Sveriges historia.

Parodistigen
Drev och förlöjligade ortodoxa präster genom parodiska texter, humoristiska visor. Prästskämten var en del av sällskapslivet förlustelser.

Satirstigen
Skrev satirer.

Komedistigen
Skrev bl.a. komedin Den avundsjuke på 1730-talet.

Dramastigen
Skrev bl. a drama tragedin Brynhilda; ett drama om kärlek och svartsjuka, på 1730-talet.

Dalins plats

GÅNGSTRÅK
Replikstråket
I Dalins berättarteknik använder han sig ofta av samtal, repliker, i dialoger som levandegör berättandet.

PARK
Dialogen
Se föregående

OMRÅDESNAMN
Skriftställaren
Dalin skrev inom ett otal genrer; journalistiska alster som Argus, historieskrivning, drama, komedi, parodi, satir, visor, dikter.

KVARTER
Journalisten
I sin tidning Argus agerade Dalin som skrivande journalist i kåserande stil. En gång i veckan skulle han skyndsamt producera artiklar som skulle sättas, korrekturläsas osv.

Folkbildaren
I Sagan om hästen berättar Dalin 200 år svensk historia. Han blev Rikshistograf med Svea Rikes Historia, där han satte in landets historia i ett större sammanhang.
Gav pekpinnar om beslutsfattare. Fångade snabbt läsaren genom sin berättarteknik, att vara i direkt samtal med läsaren. Han gav ofta historiska bildande perspektiv i Argus och andra verk.

Humanisten
Produktiv inom litteratur, historia och värdesatte bildning, var själv student inom humaniora vid Lunds universitet. Hade en medmänsklig inställning till sin läsekrets.

Informatorn
Blev informator som okänd 19-åring i Stockholm, hos familjen Clas Rålamb 1727. Denne blev senare landshövding i Halmstad. Hans Gustaf Rålamb var hans elev, de blev vänner för livet.


Kontakt