- Kontakt och öppettider
- Jobba i kommunen
- Felanmälan
- Lämna synpunkter
- Lämna ett e-förslag
- Barn och utbildning
- Bygga, bo och miljö
- Omsorg och hjälp
- Gator och trafik
- Kultur och fritid
- Politik och demokrati
- Om kommunen
- Företagare
- Digitala tjänster
- Nyheter
- Kommunens anslagstavla
- Trafik- och driftmeddelanden
- Våra webbplatser
Vissa främmande arter kan bli invasiva och kan orsaka ekonomiska kostnader, skador på människors hälsa eller på biologisk mångfald. Här hittar du mer information om invasiva arter och hur du kan hjälpa till att bekämpa dessa.
Vad är en invasiv art?
Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte funnits naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.
Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas först som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).
Varför är invasiva arter ett problem?
Invasiva arter är ett stort problem, både i Sverige och internationellt. Ett ändrat klimat och förändringar av landskapet gör att främmande arter sprids lättare. Många invasiva arter är dessutom mycket svåra att bekämpa.
Vissa arter kan orsaka akuta problem, t.ex. parkslide som kan tränga in i byggnader och vattenledningar och ställa till stora ekonomiska kostnader för husägare. En välkänd art är jätteloka, vars växtsaft kan orsaka hudskador. Andra arter ger mindre uppenbara, men omfattande problem. Blomsterlupin växer numera i många vägkanter, men orsakar artfattiga miljöer genom att konkurrera ut andra växter och förändra näringsbalansen i jorden. Många invasiva arter slår hårt mot den inhemska biologiska mångfalden och orsakar biologisk enfald.
Vissa främmande arter i Europa har orsakat så stora problem att de förbjudits och måste bekämpas inom hela EU. Idag har 49 växter och djur
förbjudits inom EU och tolv av dessa arter finns i Sverige i dagsläget. Det är förbjudet att till exempel importera, sälja, använda eller transportera arterna, eller släppa ut dem i naturen. Det är också förbjudet att odla och föda upp dem – även att låta arten växa på sin mark. Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark.
Vilka arter gäller det och vad gör vi i Halland?
Naturvårdsverket har samlat information om problemarter som förekommer i Sverige. En del av arterna förekommer i Halland (till exempel parkslide, gul skunkkalla och vresros).
Kustkommunerna i Halland, Hylte kommun och Hallands Botaniska Förening driver ett projekt kring invasiva växtarter. Syftet är att ta fram en strategi för kartläggning, hantering och bekämpning av invasiva arter i Halland.
Projektet finansieras delvis med medel från LONA (Lokala Naturvårdssatsningen) och pågår under åren 2018–2020. Om du är intresserad av projektet eller har frågor, får du gärna kontakta kommunekologerna.
Lista på arter i strategin
- Parkslide och jätteslide
- Smal vattenpest
- Kotula
- Skunkkalla
- Vattenpest
- Rödek
- Jätteloka
- Sjögull
- Snöbär
- Jättebalsamin
- Sydfyrling
- Tysklönn/sykomorlönn
- Kabomba
- Bergtall
- Sidenört
- Blomsterlupin
- Grönpil och knäckepil
- Vresros
- Kanadensiskt gullris
- Häckberberis
- Armeniskt björnbär
Så här kan du bidra för att förhindra spridning av invasiva arter
Rapportera
Har du stött på en invasiv art ovan i naturen? Rapportera! Att ta bort invasiva växter direkt när de hittas hindrar arterna från att spridas. Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns, för att begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids.
Har du sett en invasiv art i naturen? Rapportera vilken art och plats på Artfaktas webbplats
Tänk till innan du planterar
När du väljer växter till trädgården var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem idag har kommit till Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar.
Hantera växtavfall säkert
Många invasiva arter är svåra att bekämpa och sprids lätt vid hantering, så växtavfallet behöver tas om hand på ett säkert sätt. Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark och det är förbjudet att odla eller låta arten växa på sin mark.
Kontakta Sandladans återvinningscentral för information om hur de tar emot avfall från invasiva arter. Läs mer om hur du lämnar in invasiva växer på Vivabs webbplats.
Tänk på det här när du hanterar invasiva arter
- Tidig upptäckt och åtgärd är bästa sättet att lyckas bekämpa invasiva arter.
- De flesta invasiva arter bekämpas bäst före blomning och innan fröspridning.
- Under transport och hantering av växterna är risken för spridning som störst. Se till att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligt. Transportera inte växter eller jord oinpackat på en öppen släpkärra.
- Lägg inte invasiva arter på komposten, varken hemma eller på återvinningscentraler.
- Töm inte ut akvarieväxter i sjöar, dammar eller vattendrag.
- Lämna inte kvar jord med växtdelar och frön på platsen när du bekämpat ett växtbestånd.
- Är du osäker på om jord eller växtavfall innehåller rester av invasiva arter? Lämna det då till återvinningscentralen som växtavfall från invasiva arter.
- Om du inte kan lämna växtavfall från invasiva arter till din lokala återvinningscentral, bör avfallet förbrännas. Minimera transport och hantering.