Vi använder cookies på kommun.falkenberg.se för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.

Att vara jourhem

Tina och Thomas Pettersson har varit jourhem sedan några år tillbaka. Uppdraget innebär att de med kort varsel tar emot barn som bor hos dem under en begränsad tid.
– Jag kan inte riktigt sätta ord på det, men det har gett oss så mycket. Det är världens bästa jobb, säger Tina.

För Tina har barn alltid haft en central roll i livet. Hon är själv fembarnsmor och i många år arbetade hon som dagbarnvårdare. Att erbjuda trygghet för barn där vardagen brustit blev därför ett naturligt steg i livet.

– När det kom så många ensamkommande barn 2015 så kände jag att nu måste vi göra någonting, så vi gick på ett informationsmöte och där anmälde vi oss som intresserade. Det var så det började, säger Tina.

– Sedan dess har vi trivts med uppdraget och barnen har trivts med oss, så det har bara fortsatt.

En kvinna och en man står bredvid varandra utomhus.

Glädje och värme viktigt i mötet med barnen

Ett jourhem är en tillfällig lösning. Man tar emot ett barn med kort varsel och barnet stannar sedan i familjen under en begränsad tid.

Efter att ha varit jourfamilj i snart tre år så kan Tina och Thomas konstatera att humor, glädje och värme är tre viktiga ingredienser i uppdraget. Samtidigt måste man vara bestämd, ha rutiner, tydliga regler och vara överens om dessa.

– Ibland när jag har sagt nej så går de runt hörnet och frågar Thomas. Det är ju så alla barn gör, säger Tina med ett leende.

– Men det är viktigt att vi tänker lika, Thomas och jag.

Jag är inte rädd för att ta emot något barn, för jag vet att jag får hundra procents stöttning.

Bra stöttning av kommunen

Tina ser både fördelar och nackdelar med att vara jourhem. Hon uppskattar möjligheten att kunna jobba hemifrån de sista åren innan pensionen. Hon tycker också att uppdraget är roligt och givande och att hon får bra stöttning av kommunen.

Nackdelen är att de inte kan planera så mycket utan får ta dagen som den kommer. Det ligger också en utmaning i att möta barnen där de är och få till en fungerande vardag.

– Det är sårade barn vi får, det måste vi hela tiden ha med oss. De har inte fått samma stabila grund som andra barn och de behöver tid och de behöver få känna trygghet.

Vad skulle ni vilja säga till de personer som funderar på att bli jourhem eller familjehem?

– Var inte rädda, var bara er själva. Det handlar mycket om sunt förnuft, säger Thomas.

– Man får också bra vägledning av familjehemssekreterarna. Det har stärkt mig mycket. Man har alltid någon att ringa eller sms:a om man behöver bolla något. Det gör att jag inte är rädd för att ta emot något barn, för jag vet att jag får hundra procents stöttning, säger Tina.

Kontakt