Skip to main content

Om den nya socialtjänstlagen

  • Underliggande kategori: ROOT
  • Informationsägare: Arbetsmarknadsavdelningen
  • Kartzoom: 17

Socialtjänstlagen förnyas med tyngdpunkt på helhetssyn och jämlikhet. Ökad tillgänglighet, förebyggande åtgärder och stringent uppföljning präglar den nya lagstiftningen, vilket ska stärka kvaliteten och effektiviteten inom socialtjänsten.

Socialtjänstlagen ska återfå karaktären av en målinriktad ramlag, med det menas att det kommer att vara mindre betoning på olika grupper och mer fokus på helhetssyn. Nytt är också att begreppet jämlikhet lyfts i lagen. Det kommer framöver stå att socialtjänsten ska främja jämlika och jämställda levnadsvillkor.

Den nya lagen ska också ha ett tydligare barnperspektiv och delar som rör skydd och stöd för barn och unga föreslås samlas i en avdelning.

I övrigt är det i utredningen fyra stora områden där förtydliganden eller nya delar föreslås. Dessa fyra områden är genomgående för all verksamhet som drivs enligt socialtjänstlagen.

De fyra stora områdena är:

  • Förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst
  • Insatser utan föregående individuell behovsprövning
  • Övergripande planering inklusive samhällsplanering och planering av insatser
  • En kunskapsbaserad socialtjänst utifrån vetenskap, beprövad erfarenhet, systematisk uppföljning och nationell statistik.

Den nya lagens upplägg

Den nya socialtjänstlagen föreslås vara uppdelad i sju avdelningar och sammanlagt 32 kapitel.

Avdelningar och kapitel i den nya socialtjänstlagen

  1. Inledande bestämmelser (1-5 kap.)
  2. Övergripande uppgifter (6-9 kap.)         
  3. Insatser till enskilda (10-13 kap.)
  4. Handläggning, dokumentation… (14-17 kap.)
  5. Skydd och stöd till barn och unga (18-23 kap.)
  6. Tillstånd, tillsyn och missförhållanden (24-26 kap.)
  7. Övriga bestämmelser (27-32 kap.)

Biståndsparagrafen (nuvarande SoL 4 kap. 1 §) kommer enligt förslaget framöver att delas upp i två paragrafer och kommer att vara 11 kap 1 § och 11 kap. 8 §. Anledningen till att man delar upp paragrafen är att man skiljer på bistånd till livsföring i övrigt och bistånd för sin försörjning.

11 kap. 1 §

Den som inte själv kan tillgodose sina personliga behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sina livsföring.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skäliga levnadsförhållanden.

11 kap. 8 §

Den som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Nya och förändrade begrepp

I lagen uppdateras och förändras vissa begrepp. Syftet är att göra begreppsanvändningen mer enhetlig. I utredningen konstateras att det i tidigare lag använts liknande begrepp utan att man definierat skillnaden mellan dessa. Som exempel lyfter de att begreppen stöd och hjälp, insatser och social tjänst alla använts utan att man definierat dem.

Exempel på förändringar:

  • Gällande livsföring i övrigt så ersätts "skälig levnadsnivå" med "skäliga levnadsförhållanden".
  • "Äldre" ersätts med "den enskilde" i texten när det gäller insatser i hemmet. ”Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur insatser i boendet ska ges.”
  • "Bostad med särskild service" ersätts med "bostad med särskilt stöd".
  • Begreppet "insatser" används genomgående och ersätter i de flesta fall skrivningar om service och stöd och hjälp.
  • Begreppet öppna insatser försvinner i lagtexten.
  • "Missbrukare" ersätts med "personer som har ett missbruk eller beroende".

Förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst

Utredningen föreslår att det i socialtjänstlagen ska anges att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv. Det förebyggande perspektivet ska genomsyra hela socialtjänstens verksamhetsområde och på samtliga nivåer; samhälls-, grupp- och individnivå och tillämpas av beslutsfattare och yrkesverksamma inom alla socialtjänstens verksamheter.

Det förebyggande perspektivet handlar enligt utredningen om att socialtjänsten inom sin verksamhet lyfter fram och ser möjligheter att hantera socialtjänsten proaktivt. Tidiga och förebyggande insatser kan bidra till att behov av mer ingripande vård- och omsorgsinsatser skjuts fram eller i bästa fall aldrig uppstår. En särskild promemoria har presenterats gällande Socialnämndens ansvar för brottsförebyggande arbete.

I utredningen beskrivs tre kategorier av förebyggande arbete:

Universell prevention avser förebyggande insatser som riktar sig till alla i en population utan någon gemensam riskfaktor. Universell prevention tar inte hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Insatserna syftar till att främja alla individer oavsett graden av risk.

Selektiv prevention är förebyggande insatser som riktar sig till grupper utifrån någon gemensam riskfaktor. Vid selektiv prevention är det gruppen, inte individen, som anses vara i riskzonen. Insatserna syftar till att förhindra en negativ utveckling och riktas mot grupper som riskerar att utveckla problem. Preventionsprogram av denna typ syftar till förändringar i risk- och skyddsfaktorer samt i problembeteende.

Indikerad prevention är insatser som riktar sig till personer som har uppmärksammade problem. Gränsen mellan indikerad prevention och tidig behandling är svår att dra. När målet är prevention av problembeteenden har individer som ingår i indikerade program ofta redan kontakt med socialtjänsten.

Med en lätt tillgänglig socialtjänst menas i utredningen en socialtjänst som är lätt att ta och ha kontakt med. Det ska också vara lätt att få information om verksamheten och om ens rättigheter. Att vara en lätt tillgänglig socialtjänst handlar bland annat om e-tjänster, kontaktvägar och tillgänglighet.

Insatser utan myndighetsbeslut

Insatser utan föregående individuell behovsprövning ska kunna ske när det enskilde är motiverad att ta emot insats. Insats ska kunna ges utan biståndsbeslut från 15 års ålder utan vårdnadshavares samtycke. I "Hållbar socialtjänst" görs bedömningen att det läggs mycket resurser på utredning men att uppföljningen är begränsad, samt att det genom att minska kraven på att utreda skulle vara möjligt att flytta resurser till tidiga och förebyggande insatser.

Minskad administration

"Enligt SKR är nuvarande system mer administrativt och resurskrävande än vad det behöver vara. Det får till följd att socialnämnderna lägger mycket resurser på att utreda ärenden samtidigt som uppföljningen av insatser blir mer begränsad. Denna administrativa börda beror enligt utredningens bedömning till stor del på tillämpningen av dagens regelverk vid utredning, bedömning och beslut […] En verksamhet som inte innehåller dessa moment torde minska den administrativa bördan ytterligare. En minskad administration kan göra det möjligt att omfördela resurser från utredning arbete till tidiga och förebyggande insatser. Det kan också ge kommunen möjlighet att lägga mer tid på de ärenden som kräver mer kvalificerade utredningar för att möta den enskildes behov." 

Från sida 691 i "Hållbar socialtjänst"

Det finns vissa insatser om inte får ges utan behovsprövning:

  • Kontaktperson, kontaktfamilj, särskilt kvalificerad kontaktperson.
  • Familjehem.
  • Vård i särskilda ungdomshem och LVM-hem.
  • Vård av barn i jourhem, stödboende, HVB eller motsvarande.
  • Stadigvarande plats i särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning
  • Ekonomisk hjälp.

Det är alltså i praktiken få insatser som inte får ges utan biståndsbeslut. Även när insats ges utan biståndsbeslut så finns i de allra flesta fall kravet kvar att utföraren ska dokumentera genomförandet. 

Samhällsplanering

Som tidigare gäller att socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Det föreslås också att socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd.

Kunskapsbaserad socialtjänst

Socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad metod. I utredningen kring ny socialtjänstlag stärker man kopplingen mellan kunskap och kvalitet, det vill säga att en kunskapsbaserad socialtjänst är en socialtjänst med god kvalitet.

Kraven på uppföljning stärks och man talar om uppföljning på tre nivåer; individuell uppföljning, verksamhetsuppföljning och nationell uppföljning. I den individuella uppföljningen ska verksamheten löpande beskriva och mäta den enskildes problem och behov, insatser och resultat. Resonemang förs kring att i högre omfattning mäta så väl före som efter insats.

Verksamhetsuppföljningen handlar bland annat om att sammanställa de individuella uppföljningarna och utifrån resultaten utveckla verksamheten.

Den nationella uppföljningen föreslås bygga på delar av individ- och verksamhetsuppföljningen. En särskild utredning har tillsatts gällande framtagandet av ett socialtjänstdataregister.

Kontakta oss

  • Kvalitetsstrateg

    Mats Petersson
    072-143 85 82
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

  • Kvalitetsstrateg

    Nina Fjellheim Nielsen
    073-867 62 10
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Läs mer …Om den nya socialtjänstlagen

  • Träffar: 3373

Så förbereder vi oss

  • Underliggande kategori: Så förbereder vi oss
  • Informationsägare: Socialförvaltningen
  • Kartzoom: 17

Förberedelsearbetet gällande ny socialtjänstlag samordnas av kvalitetsstrategerna på staben. I arbetet med att införa den nya lagen kommer det dels finnas delar som måste göras, och dels delar som verksamhet, politik och ledning vill göra utifrån lagens nya intentioner.

Att säkerställa att till exempel rätt paragrafer och begrepp används i beslut, delegationsordning och andra styrande dokument är delar som vi måste ha på plats när den nya lagen träder ikraft. Andra delar handlar mer om ambition och vilja. Dessa delar behöver inte vara klart i samband med den nya lagen, utan kommer vara en del i det pågående utvecklingsarbetet.

Flera utvecklingsområden som det redan arbetas med inom socialförvaltningen, som till exempel God och nära vård och Falkenbergs hemtjänstmodell, är verksamhetsutveckling som stämmer väl överens med intentionerna i det förslag som finns för ny socialtjänstlag. Det arbetet kommer att löpa på.

Olika delar av socialförvaltningens verksamheter kommer att vara involverade olika mycket under olika faser av anpassningen till den nya lagen. Nedan kan du läsa mer kring hur upplägget med införandet kommer att gå till.

Om du har några frågor, funderingar eller inspel är du varmt välkommen att höra av dig till socialförvaltningens kvalitetsstrateger.

Dessa sidor kommer att uppdateras allt eftersom.

Lagens intentioner

Administrativa anpassningar

Äldre kvinna spelar kort med person.

Kunskapsbaserad socialtjänst

Kontakta oss

  • Kvalitetsstrateg

    Mats Petersson
    072-143 85 82
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

  • Kvalitetsstrateg

    Nina Fjellheim Nielsen
    073-867 62 10
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Läs mer …Så förbereder vi oss

  • Träffar: 2240
Fråga Falkis

AI kan begå misstag. Kontrollera viktig information. Om Fråga Falkis