Oinloggad
Standardsida
Startsida Falkenbergs kommun
Från vänster: Charles Nilsson, Lots, Willand, Järnvägsbyggare, Fru Willand, Constance Willand, gift med John Lundberg

Från vänster: Charles Nilsson, Lots, Willand, Järnvägsbyggare, Fru Willand, Constance Willand, gift med John Lundberg

Auktionen

Om en laxauktion i Falkenberg skriver William Widgery Thomas Jr (1839-1927), amerikansk jurist och diplomat, i sin bok Från slott till koja, som kom ut 1891: 
"Jag var närvarande vid försäljningen, som egde rum morgonen därpå kl. nio.
Min fångst låg i en rad på golfvet. Fiskarne vägdes först, och hvars och ens vigt inskrefs noggrant i en bok; sedan togos de fram, hvar fisk för sig, och såldes på auktion. Omkring ett tjog personer närvoro, och man bjöd friskt.
Auktionsförrättare var den äldste rådmannen, och han lät för hvar lax sin elfenbensklubba falla på bordet."   
Även sportfiskarna var alltså tvungna att lämna sin fångst till auktionen, där de sedan kunde köpa tillbaka den, om de så ville.  

En annan beskrivning av en laxauktion finns i lektorn och folkbildaren N P Ödmans berättelse "En dag i Falkenberg", publicerad i SVEA Folkkalender 1885.
Han är på besök i Falkenberg, inbjuden av sin gode vän W M Wilkinson, som han i berättelsen kallar Mr L. Ödman skriver:  "Vi styrde kosan mot ett litet hus snedt öfver gatan. Vi stego in i en låg förstuga och gingo in genom en låg dörr till venster.
Jag stannade öfverraskad och tveksam i dörren:  på låga bänkar rundt kring  väggarne sutto rader af folk stilla och, som jag tyckte, andäktigt, alla med ögonen mot golfvet.
Jag började tro att det var någon andaktsstund, någon offentlig morgonbön, och jag steg stilla och allvarligt fram för att välja mig en plats, - då en ny öfverraskande syn gaf hela sammanträdet en splitter ny förklaring.
När jag kastade blicken på golfvet till höger, låg der en lång rad af - laxar, veritabla färska "halmstadlaxar". Jag såg på gubben L. Han smålog och nickade och upplyste med en hviskning, att det var stadens laxauktion, som här hölls hvarje morgon kl. 9.
Folket kring väggarne var spekulanter - och jag fick nu klart för mig, hvarför alla blickar vid mitt inträde voro sänkta mot golfvet. 

Auktionen hade ännu ej börjat: man väntade på auktionisten, en af stadens tvenne rådmän. Han inträdde snart och med honom en annan herre. Församlingen reste sig helsande. Den andre var Falkenbergs borgmästare, upplyste åter Mr. L. Borgmästaren helsade på Mr. L., mönstrade derpå laxarne och såg missnöjd ut. Han räknade dem, de voro blott omkring ett dussin, och han vände sig med lifliga förfrågningar till en tjock, rödbrusig karl, som såg ut att vara fiskare och ha någon officiel befattning vid tillfället. Denne förklarade anledningen till det dåliga resultatet af gårdagens fiske, det var något om väderlek och vattenstånd och äfven att engelsmännen endast varit ute en ringa del af dagen."

Sidan uppdaterad: 2013-06-18